Summan av kardemumman - livets väsentligheter

AM: Låter som en god sås, kan man få receptet...?

Ska kolla litet mer på porterstek också

Tjälknöl hade också varit gott, attans att jag plockade fram steken i så god tid...

Hemma igen. Vad det handlar om i det här fallet är egentligen mer en klassituation än att min egen son är specifikt utsatt för mobbing.

Däremot är ju han den som reagerar, dels för att han är ny och inte alls van vid att det fungerar som här. Men också för att han är den han är och han tar ingen skit. Jag undrar vem han kan ha fått det ifrån?

I denhär klassen är de TIO brudar och tre killar. Min son upplever att de är helt maktfullkomliga och att kan göra precis som de vill utan att han -eller de andra killarna kan hävda sig eller freda sig.

De tror att jag är en boxsäck som man kan göra vad som helst med och en tjej har sedan första dan sagt att "kolla han tål att man sparkar honom". Om man själv gör något fel måste man säga förlåt men när de gör något kommer alla de andra och försvarar den tjejen.

Jag känner mig som Merlin när alla fick kasta frukt på honom, sa han nyss.
-Det är en scen där unge Merlin sitter i stocken på torget och alla kastar ruttna grönsaker på honom.

Eller,"Det är som att någon har en pistol och man inte kan och inte får försvara sig. Det är bara att konstatera att jaha, nu var det dags igen"

Ganska starka exempel på hur han känner sig...

Jag tror det är dags att brudarna börjar greppa läget. Jag har redan pratat med fröken två ggr nu idag och ska ta det en vända till nu ikväll. Hon var väl medveten om att hon har ett par rediga lipsillar och skvallerbyttor i sin klass.

Dags för lite realitycheck och insikt om eget beteende och dess konsekvenser.

Jag är ganska säker på att de bör jobba brett i klassen med det här och att det kanske kan visa sig bli lite nyttigt för utvecklingen i gruppen att det kom en liten kille som inte bara köper läget till vilket pris som helst.

De här tjejerna behöver begripa att killar har känslor och räknas lika mycket som de själva och att det inte är deras privilegium att styra och ställa bara för att de är fler.

Jag kommer att ha fortsatt dialog med personalen och med sonen och se vad som händer närmsata tiden. Gruppdynamik är en process.

Skulle saker inte ta en positiv vändning så kommer jag naturligtvis att gå in mer påtagligt personligen. Men min tidigare erfarenhet är att när barn väl sätter sig ner och tänker till är de egentligen rätt klara över hur de vill ha det och de bästa lösningarna är när DE tar itu med saker.
Ibland är allt som behövs en riktig tankeställare.

Och att min son storgrät idag tror jag kan ha varit en överraskning för en och annan...

PB
vilken tur att din son har just dig som mamma! You go girl!

Inget mer neo! Tjohooo! Nu ska jag läsa ikapp.

Precis!

Ore: recept på sås:
www.tasteline.com/recept/Rodvinssas_med_chipotle__rokt_chili_

Ang. porterstek så brukar vi göra den dagen innan vi ska äta den - så får den kallna i såsen och ligga i den över natten. Sedan tar man upp den och skivar den och värmer såsen för sig. Himla praktiskt och fantastiskt gott tycker jag (servera gärna syltlök som ett tillbehör - förutom gelé, sås, hasselbackspotatis (eller kokt) samt någon grönsak)

No more neo! Tjoho! Grattis!

bs
yeeeiiiiiii!!!

Gosnosen
Vad kul att du kikar in!!! hur mår du?

Telis
Välkommen hem!!! .-p

Sådär, ikapp, fast nu vaknar nog Astrid när som helst och vill ha mat och sedan får jag försöka fixa lite middag. Fast jag har fått en sådan där vidrig sammandragning nu igen efter att ha varit ute och sprungit under eftermiddagen, vi har ju varit på Danderyd och där är det långt att gå beroende på var man får parkering och så en sväng på Babyland. Igår trodde jag att det berodde på att jag lyft babyskyddet men det måste vara när jag rör på mig helt enkelt. Får sitta still framöver.

Nu har hon gått upp till exakt samma vikt hon hade i förrgår, 3715 g, så nu var de nöjda. De kollade bilirubinvärdet med apparaten mot pannan också och då hade det gått fortsatt ner så läkaren var till sist äntligen beredd att släppa iväg oss.

Vad det gäller Reima så antar jag att Iris måste ha den perfekta längden på armar och ben för deras overaller har alltid suttit jättebra på henne och gör det fortfarande. Däremot har hon alltid haft större storlek i kläder än hon är lång så det kan man nog inte bara titta på. Reima har ju måtten på sin hemsida så att man kan kolla ärm- och benlängd.

Telis, hur går det med amningen? Så fort vi kom hem igår slutade vi med koppmatningen och gick över till flaska på förslag från sjukhuset och det har varit så skönt. Vet inte om de bara rekommenderar det när amningen fungerar bra men jag har ju haft tur med det den här gången, Astrid fattade direkt till skillnad mot Iris. Gissar att det är för att jag har bättre koll eller också är Astrid smartare!