Hur skall ni göra ska er far lämna över er eller skall ni gå in med eran blivande man? Jag vill ha min far som leder in mig jag tycker det är finnt och det är skönt att ha honom där och jag gifter mig med en skotte och i skotland leder fadern in..
Finns en hel del i Sverige som har imot detta, jag tycker det är fint. vad tycker du?
För mig (som heltidsarbetande yrkeskvinna) finns det två problem med att kvinnor tar så stor del av föräldraledigheten.
Det ena är att arbetsgivare är mindre benägna att anställa kvinnor öht när så många kvinnor är borta länge från jobbet i samband med barnafödande.
Det andra är att jag inte har lust att sponsra ojämställdhet med mina skattepengar. Att bidra till en föräldraförsäkring där 50% går till vardera föräldern gör jag gärna. Men som den är utformad idag är jag inte så sugen på att vara med och betala.
Fast meningen är inte att hacka på någon. Tyvärr så känns det ofta väldigt personligt eftersom man har valt att göra något som många andra inte tycker om.
Men om ni är trygga i det ni gör och inte håller med om symboliken så spelar det ingen roll vad vi säger.
Det finns faktiskt flera exempel på brudar som har valt att inte ha brudöverlämning när de har läst sådana här trådar. Många känner helt enkelt inte till bakgrunden eller att det upprör andra. Det skulle ju vara hemskt att upptäcka det i efterhand och få minnet av sin dag förstörd om det faktiskt är så att man håller med om det motståndarna säger. (Jag hörde t ex skitsnacket från några gamla tanterna efter ett bröllop, just angående överlämningen. Min reaktion var att om bruden inte visste att det kunde bli sådana reaktioner så var det väldigt synd om henne. Visste hon om det så var det hennes eget val och då var hon förberedd, men valde att strunta i det. Väldigt stor skillnad tycker jag.)
En sådan här tråd är intressant och lär oss alla mycket om varandra. Det tycker jag aldrig är fel. Om jag själv ska göra något kontroversiellt så skulle jag gärna ta en diskussion med andra, både för och emot. Sedan kan jag antingen känna mig ännu mer stärkt i mitt beslut eller ändra mig. Inget fel i det.
Men det får de ju! Vad menar du, det är ju fritt fram, speciellt om man väljer borgerlig vigsel eller ett religiöst samfund som stöder den kvinnosynen.
I svenska kyrkan kan man få ett nej eftersom de generellt är emot det, men då är det ju bara att vända sig någon annanstans.
Ingen av oss motståndare kommer att hindra er. Ingen skulle ställa till en scen eller förstöra er dag med någon slags manifestation. Det är ju bara här i planeringsstadiet som ni får en chans att veta hur många ser på det hela så att ni kan ta informerade beslut. Vad beslutet blir kan vi inte påverka.
Fast hela den där hemmafrugrejen var ju under femtiotalet. Var inte det också väldigt USA-inspirerat?
Går vi tillbaka långt i tiden i de nordiska länderna, typ vikingatid så hade kvinnorna en helt annan ställning. Många seder med ojämlikhet kommer utifrån.
Angående hemmafruar så är i mina ögon det största problemet att samhället INTE accepterar att en man vill vara hemma med barnen. Då ses det snett och man undrar vad det är för fel på honom. När det blir samma reaktioner på att en man väljer att vara hemma som att en kvinna gör det. Då först börjar vi komma någonvart.
Jag tycker synd om brudens mamma som inte får vara med alls!
Det man gör är ju en slags mobbning. Alla föräldrar ska hedras utom hon!
Om båda leds fram av båda sina föräldrar så ändras ju symboliken mot om bara bruden leds in av sin pappa.
I det gamla bondesamhället, som levde kvar in på 1900-talet, stod kvinnorna knappast bara hemma och rörde om i grytorna. De var med vid skörden, de drog upp betor och potatis, de slaktade grisen och mjölkade korna. Barnen fick mycket passa sig själva. Inte satt kvinnorna hemma och passade dem, de var tvugna att vara ute på åkern och jobba.
(då jag redan är gift med brudöverlämning i den Svenska kyrkan 
)