Emmet99 skrev 2008-12-04 13:44:03 följande:
oj, nu hann det skrivas mycket! Jag är inte oskuld. Måste jag skaffa en annan klänning då eftersom vitt symboliserar oskuld? Ore, jag tycker att det är en fin gest. På samma sätt som jag tycker det var en fin gest att killen ringde och bad pappa om min hand. Inget av detta är liv och död viktigt på något sätt. Men vi tycker att det är fina och trevliga gester. Får vi göra det? Det är inte för att han måste känna sig välkomnad som jag vill gå med pappa, han vet mycket väl att pappa tokgillar honom. Men vi tycker det är en fin gest och jag tycker väldigt mycket om den symboliken VI lägger i det hela. Värderingar och traditioners innebörd förändras och ombildas med tiden. Är det någon som på allvar ger morgongåvor till sin fru för att hon skall vara försörjd om något händer mannen?
Att vitt är en symbol för oskuld är en efterhandskonstruktion, anledningen till att man började ha vit klänning var att de som hade råd att köpa en klänning enkom för bröllopet köpte en vit klänning för att visa detta.
Och nej, man kan inte lägga vilken symbolik man vill i gester. Det finns en symbolik kring brudöverlämning, som ni inte kan ändra på bara för att ni vill. På lång sikt kan man ändra en tradition. Syftet med morgongåva föll ganska platt när kvinnor ärver sina män. Där ändrades det fort och lätt, och de som vill ha det ger nu en morgongåva i present helt enkelt. Det har också blivit jämställt eftersom det i regel är så att båda ger present till varandra.
Jag tycker det är en viktig fråga, inte minst när frågan om hedersvåld diskuteras. Tycker det är viktigt att det finns en norm, och brudöverlämning och tvångsgifte är inte så långt ifrån varandra. Även om alla era gäster förstår att du inte gifter dig av tvång, så tycker jag att det är viktigt att ta avstånd från en handling som faktiskt har en väldigt solkig betydelse. Alltså är det inte överallt självklart att man är jämställda, och att du låter din pappa lämna över dig till din man signalerar att du inte är myndig nog att bestämma själv...
Det skulle jag också gråtit över, men inte på det sättet som du utgår ifrån att folk grät på din brors bröllop....