brudöverlämning

tja, ifall det är så att det inte går så går det inte, och då är det inte mer med det. Men det är min önskan iaf. Att jag skulle be om en annan präst var mer ett skämt. Vi har bett att få en viss präst vi fattade stort tycke för och kan vi få honom så behåller vi såklart honom.

Och varför skall jag fråga mig själv varför jag vill det? Jag fattar inte varför detta är en så himla stor grej? Jag tycker snarare att hela denna diskussionen är lite larvig. Det är väl upp till var och en? På samma sätt som det är upp till var och en vilken färg man skall ha på klänningen eller hur man gör med alla andra traditioner och icke-traditioner (i den mån det är möjligt såklart)

Det är ju inte så att grabben står utanför i en buske och väntar på mig, han står vid altaret. För att inte vara ett accepterat inslag är det då isf lustigt att det är så vanligt. Och tro mig, när bror stod där och väntade på bruden var det inte torrt i ögonen heller, och det var det inte heller när hon vandrade in arm i arm med sin far. Och när de möttes hand i hand vid altaret.

Jag tror säkert inte det är ett öga torrt vid er vigsel heller, men vill du inte hellre dela den känslan med din blivande man?! Och om svaret är nej på den frågan så tycker jag man är fel ute...

Dessutom så är symbolken i detta så mycket starkare än färgen på klänningen. Är det upp till var och en att kvinnor har lägre löner också? Eller att det är mer okej för en man att ha tillfälliga relationer utan att stämplas som lösaktig?

Jag tycker alla har ett ansvar för att jämställdheten går framåt.

oj, nu hann det skrivas mycket! Jag är inte oskuld. Måste jag skaffa en annan klänning då eftersom vitt symboliserar oskuld?

Ore, jag tycker att det är en fin gest. På samma sätt som jag tycker det var en fin gest att killen ringde och bad pappa om min hand. Inget av detta är liv och död viktigt på något sätt. Men vi tycker att det är fina och trevliga gester. Får vi göra det? Det är inte för att han måste känna sig välkomnad som jag vill gå med pappa, han vet mycket väl att pappa tokgillar honom. Men vi tycker det är en fin gest och jag tycker väldigt mycket om den symboliken VI lägger i det hela. Värderingar och traditioners innebörd förändras och ombildas med tiden. Är det någon som på allvar ger morgongåvor till sin fru för att hon skall vara försörjd om något händer mannen?

som sagt hemlig, du får det att låta som om killen inte ens skall vara med på bröllopet? Vi skall vara åtskilda vad? Hela 30 sekunder? Om du ser det som en stort brott mot jämställdheten att pappa följer mig till altaret så får det stå för dig. Jag ser det inte på det sättet, och jag förespråkar inte mannen som den starkare varelsen eller något annat trams. Det gör ingen av oss som faktiskt är inblandade i bröllopet. Och tro mig, vårt förhållande är inte på något sätt "ojämställt".

Jag tror dig, men symbolken i dina handlingar säger något annat.

Vit klänning symboliserade att man hade råd att köpa en klänning som inte sen behövdes användas i vardagen. Vanliga fattiga använde svart klänning. Symbolen för oskuld är slöjan.

Nej ingen sådan anknytning..

Burre Präst skrev 2008-12-04 13:24:57 följande:

ok, erkänner att jag inte har riktigt koll på vit klänning, vet bara att man inte enl. trad "får" ha vitt vid omgifte. Sicken tur att jag inte skall ha slöja då.

Kommer bara att tänka på trafikskyltarna, herr gårman, och att det minsann krävs en fru gårman. Som såklart får kjol (suck) varför är herr gårman inte lika en korthårig tjej i jeans isf? Tycker debatten har lite lätt att skjuta sig själv i foten. Nu är detta inte riktat mot er som har debatterat härinne eller angående detta ämne utan mer en liten suck över att välvilja över att vara jämställda ibland blir lite konstig i mina ögon. Tycker nog olika löner för olika jobb är aningen viktigare än om man vill hjula in i kyrkan eller ej. Ingen människa kommer gå från vårt bröllop och tro något annat än att vi är fullkomligt jämställda, de skulle inte ens tänka tanken att fallet inte är så. Eftersom det är en självklarhet.