Hej! Amelle, vilken underbar söndag! Min... tja, vad kan jag säga? I lördags lämnade jag texten 01.30 på natten, sedan sov jag i trygg förvissning om att det bara skulle komma ytterligare 3 sidor (som utlovat). Vid lunchtid, efter träning och storhandling anlände - voilà - drygt tio sidor! Det handlar alltså om businessengelska, levererat i någon sorts story-tellingform, kvaliteten är redan rysligt hög och full med omskrivningar och - värst av allt - idioms, liknelser, min uppgift är att granska språket och göra det till perfekt engelska med gott flyt. Flytet och meningsbyggnaden fixar jag lätt, värre är det med alla miljoner prepositioner och just talesätt, samt facktermer. Tror inte ens att de vet att jag inte är infödd... satt hur som helst och var gruvligt osäker på min förmåga, när Dr si och så ringde mig och sa, "to be honest with you... this is the BEST proofreading I've ever seen!" Blev så glad och öste sedan in all energi i projekt nummer två, den kinesiska modesajten... som bara var på två sidor. Som sedan plötsligt blev till fem. De är sådär, skickar några beskedliga sidor och sedan fylls det på, medan deadlinen förblir oförändrad. Aningen stressigt. Jag fakturerar såklart för det extra arbetet men livskvaliteten... hmm... jag vet inte. Mannen var väldigt grinig igår. Han hade ägnat dagen åt skoputsning och gjorde sedan mat, confit de canard med äpplen stekta i smör och calvados, när han dukade fram fick han lägga pussel med karotterna runt mig och datorn, efter tredje påtryckningen röt han: "Du har femton sekunder på dig, sen stänger jag datorn!" Då satt jag och löneförhandlade på Skype.... Problemet för mig är att hitta ett mellanting mellan hemmafru och arbetsnarkoman, har alltid varit så.
Idag... återstår åtta sidor. Men jag tänkte ändå försöka gå och simma, handla en smula och laga storkok inför kompisens besök. Vi ska äta ute en hel del men när man är hemma vill man inte bry sig om matlagning.
Kram, G