Summan av all glamour under solen OCH ovanför den - deluxe!

Lapinette, jag får intrycket att familjen fin är rätt snäll och inte den där nedlåtande, falska typen..? Familjen Fin-ar kan ju annars inge rätt mycket skräck, om de får för sig att fälla små pikar om hur inte-fin man själv är. Eller för all del, andra icke närvarande.

Bra grej: Om familjen fin-ar har barn eller tonåringar så brukar dessa ofta vara ganska väluppfostrade. Inte som jag var... högljutt deklarerande att "köttbullarna smakar konstigt, får jag spotta ut dem?" Vilket jag tillråga på allt fick - i en pappersservett i pappas hand. Hade jag vetat att historien skulle återberättas VARJE jul i åtminstone 28 års tid, hade jag eventuellt ursäktat mig och gått på toaletten istället...

Mmm, vilka smarriga recept! Jag älskar jordärtskocka, ska spara recepten till dess att min kille kommer hem nästa gång. Jag prenumererar på Ekolådan och då brukar man alltid få spännande grönsaker.

Vilken underbar helg Margaux, det får ju som sagt ens egen tillvaro att verka lite grå :)
Nu fick du även mig att bli sugen på brunost, det är väl en sån där smak som man antingen älskar eller hatar.

Gemma, var du möjligtvis lite bortskämd som barn? Låter som en riktig pappas flicka, hehe.
Jag fick aldrig någonsin lämna bordet utan att ha ätit upp allt på tallriken. Typiskt taskig uppfostran av äldsta barnet. Mitt starkaste minne är hur jag en gång fick sitta kvar vid bordet ensam för att jag vägrade äta upp köttet, som var gås och sååå äckligt. Lösningen blev att stoppa in i munnen, tugga och så spotta ut i servetten som sedan smugglades ut på toaletten och spolades ner. Men om avsikten var att man skulle lära sig äta allt så har det faktiskt lyckats.

Familjen fin är från början vanlig medelklass från mindre städer i Sverige och väldigt trevliga. Dock så försöker frun numera vara lite finare än vad hon egentligen är och middagen hemma hos dem var verkligen helt perfekt. Det är därför jag har lite ångest över att bjuda dem. Inser nu också att jag kommer vara i värsta klimakteriet när de ska hit. Började idag med min nässpray vilket jag ska ta i 3 veckor.

Observera tonårspojkarna är mina brorsbarn och de uppför sig väl och äter i princip allt. Inget krångel alls. Det var bara att vi hade sett fram emot en "vuxenmiddag". Maken blev faktiskt mer besviken än mig.

Tror jag har missat något, brunost vad är det?

Lapinette, vad bra att du blir i klimakteriet då så kan du sätta ner foten om de är jobbiga ;)
Här ramlar det in jobb, ytterligare 15 sidor som ska in på fredag för en amerikansk konsultfirma som vill att jag börjar jobba åt dem regelbundet... problemet är att jag inte hinner!!!

Min bebis-mammagrupp var riktigt trevlig, men jag saknade mina två kompisar från förra gången (kanadensiskan och fransyskan). Blev också lite skärrad av alla hormoner.
En tjej började gråta när hon pratade om sin mamma, en annan blev helt chockerad av att jag inte hade tänkt lägga mer än typ 600 på en bröstpump, när hennes uppfattning var att det var rent oansvarigt att lägga under 3200 (som hennes kostade). En tredje tjej pratade nonstop och i detalj om alla processer de gått igenom under de fyra år hon försökt bli gravid innan hon lyckades, mycket prat om spermier och formen på det ena och det andra, och allt detta innan vi ens hunnit säga våra namn...

Jag blev matt och - faktiskt - en smula skärrad av denna sektliknande fanatism. Liksom... vad är poängen med att umgås med andra gravida om man bara blir avskräckt? Inser att jag nog får vara en smula kräsen framöver...

Lapinette, sorry, missade att tonåringarna tillhör din bror. Och vet inte om du såg det... men inbakat i mitt mastodontiska morgoninlägg fanns en del recept som kanske kan inspirera?

Kram, G

Amelle: Yes, jag var väldigt bortskämt och samtidigt inte... pressen var hård och förväntningarna höga. Och min pappa vägrar som sagt inse att jag är vuxen, han pratar fortfarande med bebisrösten och klarar inte riktigt av tanken på att jag är gravid. "Usch" sa han med gråt i rösten, när han fick veta. Lite enerverande.

Oj vad mycket god mat!
Själv har jag idetorka eller snarare huvudet fullt med jobb, ska på ett "förutsättningslöst samtal" om ett par timmar...
bakar just nu biscotti för att tänka på annat.

Mannen jobbar galet mycket så det innebär att jag träffar väninnan och hennes 3 veckors dotter mer än jag ser honom. I går var de här och fikade ett par timmar efter MVC besöket, så mysigt! Gemma, tror att om någon ska kunna få första tiden glamourös så är det nog du, men även du kommer nog få kämpa lite och rosa rock kommer förmodligen kännas som en stor hjälp. Igår var det ett konstant mat in/ut dvs ammning och blöjbyten och lilltjejen var gnällig. Det fick mig att börja fundera på att äta mina p-piller igen.

Var på middag hos mannens bror och hans sambo igår, de bor väldigt nära och han reser jättemycket i jobbet och då brukar vi bjuda hans sambo på middag, så igår när min man var ute och reste så blev jag bjuden på middag.

Nu ska jag ut och för 10 gången försöka välja vad jag ska ha på mig. Håll tummara för mig

förhoppning - trevligt med nära kontakt med bror + sambo och att bli inbjuden på middag så man slipper äta själv. Jag sprang på min brors sambo imorse på Drottninggatan. Hon jobbar och bor på Ekerö men skulle till ortopeden för sjukgymnastik och jag var på väg till ett kundmöte. Ibland är världen allt bra liten!

Gemma - självfallet har jag slukat dina recept! Så otacksamt av mig att inte tacka för input. Jag ska, när jag har tid, lägga ned dem i Word, printa och ögna igenom i detalj. Även dina recept du skrev här tidigare inkl chokladkakan.

Amelle
DÅ är vi två som fått lära oss att man sitter kvar tills man ätit upp, dessutom sitter man kvar tills alla ätit färdigt! Lärde mig också att äta "allt" då, vilket har varit rätt praktiskt senare i livet när man varit på middagar.
Kul när man pratar om barnuppfostran och jämför sin egen med ens vänners, det där med att bli skickad från bordet om man inte skötte sig mm är tydligen inte så vanligt som jag trodde.

Det där med att sitta kvar tills man ätit upp och tills alla andra ätit upp också har jag inte haft några problem med då jag äter så förbaskat långsamt . Sen så bestod min familj av mig och mamma. Mamma äter jättesnabbt så hon han både diska och städa av köket medan jag såsade vidare med min mat. Har nu blivit något bättre men är oftast den som blir klar sist. Jag njuuuter av varje tugga.