Alla: Måndag, vilket för min del innebär en skön ensammorgon och inga direkta planer. Tror att jag ska knalla bort genom parken till det närbelägna köpcentret och köpa havregryn (mannens frukost) och göra en pedikyr. I helgen fällde jag de i vårt hushåll numera bevingade orden:
"Jag ORKAR inte gå på pedikyr!" Vilket mannen tyckte var jättekul, så nu får jag vackert visa att jag orkar ändå, för mina guldflagiga tår och fnasiga hälar börjar irritera mig nu. Grejen är den att det är lite jobbigt att sitta, jag sitter vid datorn halva dagarna så om jag vill koppla av vill jag antingen ligga, simma eller gå. Så jag upplever inte direkt två timmar i pedikyristens stol som något annat än en plikt. Men okej, jag erkänner - det lät liite lättjefullt.
Har kommit ett gott stycke in i en tegelstensroman som handlar om den kinesiska kommunismens påverkan på en familj, från sent artonhundratal till åttiotalet. Den heter "Vilda Svanar" och är naturligtvis förbjuden här, vilket bara gör den mer spännande. Författarinnan är kinesiska och lärare vid ett universitet i London; denna bok handlar om hennes mormor, mamma och henne själv. Mormor var konkubin med bundna fötter (efter den beskrivningen av processen med knäckta ben och vilda skrik från den lilla tjejen, parat med hennes utsatthet och isolering som konkubin, upplever man i viss mån kommunismens krav på total jämställdhet som en befrielse), mamman gifte sig med en framgångsrik kommunistledare och var själv pådrivande i början av kulturrevolutionen och dottern flydde så småningom till London där hon förfördes av enkla saker som att blomsterlådor var tillåtna i husen, eller att man fick bo ihop med sin make och sina barn (i kommunistkina lämnades barnen bort till ammor som bekostades av staten så att föräldrarna skulle bo och arbeta på sina arbetsinstitutioner, men aldrig tillsammans. Allt annat var borgerligt och bestraffades i bästa fal med offentlig kritik och utfrysning).
Läsningen är lite tung, det är ju knappast Denise Rudberg om man säger så, men jag tänkte i alla fall försöka skaffa mig någon sorts förståelse för denna mystiska och stundtals känslokalla kultur innan jag så småningom flyttar härifrån. Om ni har det minsta lilla intresse för Kina - läs den!
Och till sist: I natt drömde jag om er! Men istället för att vi allihop samlades till ett jättestort glamourparty där Lapinette's blotta närvaro fick oss alla att dansa som Ginger Roberts och krugen svämmade över i glasen (Margaux gärning), så, eeeeh... gick drömmen såhär:
Jag sitter här, på min bak. Och skriver ett skittråkigt inlägg där jag i tur och ordning frågar er alla vad ni gjort på sistone. Och sen inser jag att jag glömt klicka fram till sista sidan av tråden, och att ni VISST omsorgsfullt har redogjort för era helger, men det har jag alltså missat.
Tävling: Finns det någon av er som någonsin haft en TRÅKIGARE dröm?
Kram, G