• nu är jag fruL

    När märker man av det?... 1 år!!!!

    När märker man av det?

    Ja just det tjejer när märker man av att man blivit gravid? Och hur märker man av att man har ÄL?

    Nu har vi diskuterat det här ämnet under ett år! och mycket har hänt under resans gång. Men än är vi vel inte klara, eller hur?

    Här fortsätter vi. Vi har nu jagat ägg, aladåber och pluss i några trådar. Gråtit och skrattat ihop. Framgångarna och bakslagen har kommit om vart annat i tråden om hur man märker att man är gravid och hur man blir gravid.

    Här delar vi allt, tips, trix, sorg och glädje. jakten på de befruktade ägget är en berg och dalbana HÄNG MED!

    MEN om ni tänkt bara sticka in huvudet en gång och berätta att ni plussat! Gör INTE det. Här kämpar vi tillsammans i både med och motgång.

    Välkomna alla nya och gamla

  • Svar på tråden När märker man av det?... 1 år!!!!
  • -August-

    Lappis - 2 veckor gar fort... Men vad ar det i den dar sprayen egentligen? Jag har varit nyfiken sa lange men maste ha missat borjan av sprayandet.

  • Liten med Mindre

    Piggis - det lät mysigt det där att hela familjen hjälptes åt i affären. Det var tider det - innan allt bröd i butiken kom från Skogaholms och Fazer.

  • Vännerfan

    Ang. detta med lek så har jag hört att föräldrar ofta tror att de är snälla när de gör saker "för barnens skull". Men att barnen känner av vad föräldrarna själva tycker är roligt. En dag ute och fiska kan för de vara roligare än en dag på Liseberg beroende på om deras föräldrar är mer entusiastiska inför det.

    Har varit på öppna förskolan för första gången idag en stund. Prinsen blev helt exalterad. Hoppade i mitt knä och undersökte allt och alla. Vi skulle ju dit i måndags, men då somnade han när vi skulle gå och igår hade jag ont i halsen så vi höll oss inne. Idag var det onda som bortblåst, vilket jag på nåt sätt misstänkte att det skulle vara om jag tog det lugnt en dag. Tyvärr orkade han inte stanna på sångstunden, så det får vi ta nästa gång i stället. Kul att se att det var lika många mammor som pappor där, men så var ju många barn över året också.

  • Telemarkgrrl

    Jag hade en sån sjuk dröm inatt! Jag drömde att vi fick barn och redan vid sexmånaders ålder var han en meter lång och kunde prata. Jag smakade på min egen bröstmjölk och den var precis som McDonalds vaniljmilkshake och när jag frågade sonen om han ville bli ammad så sa han "Nä, men en öl skulle smaka gott". Blushing 2

  • MSW

    Telis: *haha* VIlken konstig dröm.. Ibland förstår man inte hur man får ihop drömmarna..

  • Tinga

    Telis - vilken dröm! Undrar hur den sonen blir som tonåring?

  • Oms

    liten - håller helt med dig där - det viktiga är att man ÄR med sina barn - inte vad man gör med dem! tror nog inget barn blir lyckligare av att man som förälder försöker ta över barns lekmönster och styra upp lekarna och ha ett barns fantasi är få förunnat.

    piggelin - tack tack men nej, - jag är ingen guldmamma, jag är bara mig själv, en tjej som har gjort karriär på mitt arbete(och skulle kunna fortsätta bra mkt längre men valt att stanna där jag är) har massor m vänner som jag umgås regelbundet med- m eller utan barn, är ute o dansar på klubb m maken så fort tillfälle ges och skäms inte alls för att ha barnvakt när jag behövder det! men när jag är mamma ja DÅ är jag mamma "på riktigt" och jag behöver ignen helg eller semester för att var lugn, rolig och påhittig etc - en torsdagkväll fungerar lika bra

    en annan aspekt på det här är det här m barns kompisar. många är vi som säger att barn får leka m sina vänner men det är inte heller så lätt för det kräver nämligen ett engagemang ifrån oss föräldrar - det ska hämtas o lämnas här o där på vardagkvällar, man ska laga mat till ett barn till och man ska vara medlare om ngt går snett mellan barnet och dennes kompis etc. bara för att ens barn har en kompis hemma innebär inte alltid att man får det lugnare själv - sommar o vinter m snö går bra - då bruakr barnen var ue men under hösten och slaskiga våren ja då e det mkt mer gnäll om att "vi har inget o gööööööra"

    min dotter har många klasskompisar där man inte får leka m kompisar på vardagarna för att det blir så bökigt... sen så kommer helgen och på fredagar har alla mys m familjen och lördagar e man bortrest... så har det alltid varit och vi är inte bättre vi heller utan ständigt uppbokade på saker men vi godkänner iaf vardagar. Nu är dottern större och alla hennes vänner har nyckel hem så nu tar man m sig en kompis hem och gör läxor, leker, surfar etc och sen när föräldrarna börjar komma hem framåt 6-7 ja då åker kompisen hem. på så vis upplever många föräldrar att det är en win-win situation för alla parter.

    nu kan det här vara ett innerstadsfenomen oxå det ska jag låta vara osagt, fast jag tycker mig höra av de jag känner i ytterförorter att det har blivit likadant där så det kan vara en naturlig utvecklign av samhället - vem vet?

  • Liten med Mindre

    Oms - tror faktiskt också att det "naturliga" sättet för barn att träffas efter skolan etc håller på att ändras, i och med att många inte går i skolan/på dagis där de bor. Privata alternativ för skola och dagis ändrar var och hur man kan umgås med kompisar. Tyvärr. Storstadsfenomen, i alla fall till viss del. Avstånden blir ju större.

    Det är väl bara att försöka göra det bästa av saken.

    Försöker just nu göra det bästa av dagen. Inte lätt. Sitter och bygger upp skräckscenarion för hur jag får ett utbrott, eller sammanbrott, på mötet som ska vara om 30 min. Ett projekt som jag verkligen har hatat från första början. Vet inte varför - om det är kunden eller projektledningen det är fel på. Eller båda? För jag är ju helt normal, och har varit det de senaste månaderna...

    Läste nyss en trevlig artikel om att jag ska tillåta mig känna efter, och tillåta mig vara i min gravid-väntabarn-bubbla som jag trivs i. Undrar varför inte jobba klart ingår i min bubbla?

  • Oms

    August - tack! *jag rodnar* men säger til dig som till liten - jag är bara mig själv och inget känns påklistrat eller uppoffrande utan bara som en del av livet. vissa dagar är man helt slut och säger att ikväll vill jag bara ligga på soffan och göra ingenting - respektera det. ibland e det ok m dottern och ibland så tycker hon synd om sig själv en stund men det e bara o stå på sig så får man sin fria tid - för jag tror att det är viktigt oxå att visa barnet att man inte alltid e ngn lattjolajban person utan man e oxå mamman som ska fostra och man e mor och barn - inte bästisar!

    min dotter väljer ju självklart att vara m sina kompisar framför mig vilket e så det ska vara, men finns det ingen kompis ja då e hon lika glad i att vara m mig och m min man såklart (de har jättekul ihop - sjung karaoke i 2 timmar förr förra helgen o innan dess hade de cyklat runt på ön tills de var helt slut båda två...)

    men det e ngt speciellt m att vara mamma helt klart - man växer in i rollen, i början ska man sköta om och lära barnet hur man gör ditten o datten o sen kommer perioden då barnet prövar om det verklgien är sant och ifrågasättandet kommer, sen upptäcker de att mamma o pappa kan ha fel och att de själva har åsikter som håller och som ska stötas o blötas - det e häftigt och det går inte än dag utan att jag e stolt över min dotter!

  • start september

    Kan man få lite shoppingtips?

    Dels tips på en bra gravidbok - både om fostrets utveckling och om kroppens utveckling.

    Sedan funderar jag på PoP, var inne i Gallerian på lunchen för att spana på byxor. Men det hade ju nästan bara barnkläder? Lite tröjor och så (det som varit i reklamkampanjen) men inte mer mammakläder. Finns det något annat PoP i satn som är bättre : - ?

Svar på tråden När märker man av det?... 1 år!!!!