• nu är jag fruL

    När märker man av det?... 1 år!!!!

    När märker man av det?

    Ja just det tjejer när märker man av att man blivit gravid? Och hur märker man av att man har ÄL?

    Nu har vi diskuterat det här ämnet under ett år! och mycket har hänt under resans gång. Men än är vi vel inte klara, eller hur?

    Här fortsätter vi. Vi har nu jagat ägg, aladåber och pluss i några trådar. Gråtit och skrattat ihop. Framgångarna och bakslagen har kommit om vart annat i tråden om hur man märker att man är gravid och hur man blir gravid.

    Här delar vi allt, tips, trix, sorg och glädje. jakten på de befruktade ägget är en berg och dalbana HÄNG MED!

    MEN om ni tänkt bara sticka in huvudet en gång och berätta att ni plussat! Gör INTE det. Här kämpar vi tillsammans i både med och motgång.

    Välkomna alla nya och gamla

  • Svar på tråden När märker man av det?... 1 år!!!!
  • BrudSommar2006

    Nu har vi varit på öppna förskolan, först babymassage i morse och sedan var vi kvar på sången. Massagen var ju ingen hit direkt men jag hade inga höga förväntningar heller. Lugn musik, tända ljus och så skulle bebisarna ligga på handdukar på golvet och så skulle man använda olja och lära sig olika rörelser. Ja alla de andra bebisarna låg ju som tända ljus och gurglade och tyckte att det var jättemysigt. Iris illvrålade när jag lade ner henne så att jag fick ställa mig upp och försöka lugna henne, till sist mutade jag henne med amning för att de andra skulle kunna höra vad läraren sade och då somnade hon och sov resten av tiden och man får inte massera ett barn som sover. Sedan skulle alla de andra mammorna gå långpromenad med barnvagnen och gå ner till Solna Centrum och fika men inte kan jag gå långpromenad, då blir hon ju jätteförbannad. Så jag och en mamma till som också har ett barn som inte vill ligga i vagnen stannade på babysången i stället, det gick bra ett tag men hon tröttnade innan det var klart så att jag fick ställa mig upp med henne igen.

    Det känns som att man måste vara så himla glad och trevlig på föräldragruppen, det är ju ingen som vill umgås med någon som bara klagar förstås, men nu råkar jag ju tycka att det är ganska jobbigt med Iris och jag ser ju att de andra barnen inte är lika jobbiga som hon. Dessutom är det ju det här med flytten om en månad, jag kommer nog inte att åka till Solna då bara för att träffa andra mammor, jag kanske skulle frågat om föräldragrupp i Täby i stället men jag vet inte om jag orkar ta tag i det nu.

    Jag har inte läst ikapp än, ska börja med det nu, återkommer om inte Iris vaknar.

  • Liten med Mindre

    August - jag blir också extremt uttråkad av en del lekande. Däremot kan pyssla och måla vara rätt skoj. Och baka förstås. Hoppas Mindre gillar att kladda mycket i köket.

    koko - hoppas att du kommer ur din jetlag snart, så att du får sova på nätterna. För det var den som höll dig vaken väl? Eller är conny en nattbebis? Eller bara hormoner?

  • Mrs  B

    Muggles

    Sömn var nästan det enda jag diskuterade på BVC, eftersom min son inte alls ville sova. Han var alltid så pigg, skrek inte och var inte ett jobbigt barn, men ville ändå inte sova. Tyckte väl inte att det var hans grej helt enkelt. Ville hellre vara vaken och upptäcka världen.

    Sover fortfarande inte mycket vid nästan tre års ålder.

  • Mrs  B

    August

    Min son älskar att leka och hitta på saker, men jag är inte alltid så sugen på det. Hans pappa brukar ta igen det med att åka iväg med sonen och hitta på saker för han är lika rastlös han.

    Nu jobbar jag i och för sig också med småbarn (dagis)och där måste man ju leka hela dagarna, så när jag kommer hem vill jag bara mysa med sonen (läsa böcker, pussla, titta tv osv)medan han vill leka (lego, tågbana, kurragömma, bilar, spela hockey osv).

    Är jag ledig en dag som den här vill jag även hinna med att handla, tvätta, städa undan osv och då får han roa sig mycket själv. Min man tycker ofta att jag är tråkig när jag är hemma med sonen en dag och gör "hushållsarbete" men då brukar jag kontra med att säga: ja, men när ska jag annars göra det?????
    När min man har sonen en dag är dem iväg hela dagen och hittar på en massa saker och han tycker ibland att jag också ska göra det, men det finns så mycket annat som jag vill/måste göra som inte gör sig av sig själv.

    Ett dilemma!!!!!

  • _koko_

    August - Hahaha, jag som kom på mig själv med att tänka "vad roligt det ska bli att få leka med lego igen" häromdagen... Fast det dröjer väl ett tag innan det blir aktuellt.
    Jag lekte ju med min brorsa, så våra föräldrar behövde inte leka så mycket med oss. Däremot ritade och målade vi tillsammans mycket kommer jag ihåg, och bakade och lagade mat förstås.

    BS - Förstår att det är jobbigt. Men föräldragruppen ska ju vara en tillgång, inte något som känns jobbigt. Tycker du mest att det är jobbigt kanske du ska avvakta med att kontakta en ny föräldragrupp tills du känner att du verkligen vill? När är det ni flyttar?

    Liten - Ja, det är jetlaggen, men jag hade nog inte vaknat alls om inte sambon hade väckt mig när han gick och la sig... Conny är en dygnetrunt-bebis, han sparkar verkligen hela tiden!

  • Liten med Mindre

    MrsB - jag tror att det är viktigt att barnen är med och gör vardagssaker också. Livet är faktiskt fyllt av vardag. Om allting alltid ska vara superextra när man är ledig blir bilden rätt skev. tycker nog att din man kunde fundera lite över det med. Dvs viktigt att barnen bara kan vara med hemma, och inte förses med aktiviteter.

    Fast det kanske är extra lediga dagar du menar, utöver lördag-söndag. Händer det bara någon gång ibland så är det kanske inte riktigt samma sak.

    Kompisarnas lillkille verkade tycka att det var jättehäftigt att åka med och byta vinterdäck ihop med pappa. Vardagspryl det med egentligen, fast inte så ofta förstås.

  • Liten med Mindre

    BS - förskolan kanske är en ny "smak" för Iris - dvs det tar ett tag för henne att tycka det är ok. Och babysången gick ju faktiskt bra en liten stund! Njut av det, istället för den tid som inte gick fullt så bra.

    Och detta är sååå lätt att säga. Kanske inte ska yttra mig förrän jag står där själv... har en tendens att själv ofta se det halvtomma glaset när jag är trött och sliten. Men ser jag på det utifrån är det så lätt att se det halvfulla glaset istället.

  • Page

    Jag inbillar mig att det är superviktigt att barn ska lära sig att "ha tråkigt". Jag har inga syskon och jag kan inte minnas att min mamma försökte roa mig på något sätt och ändå fanns det alltid något att göra!

    Liten, tack för mejlet!

    Koko, ABs blogg är dum ibland och vill inte släppa in på sidan. vet inte vad det beror på.

  • Page

    Fast det är klart, det är stor skillnad på spädbarn och barn som är stora nog att roa sig själva.

    Jag var barnvakt åt en två år gammal kille (för 18 år sen!), och han var helt suverän på att sysslosätta sig själv. han satt på sitt rum och pillrade med sina leksaker, eller så kunde man sätta honom i sandlådan och han roade sig själv i timtal. Underbart! Tyvärr så fungerar inte alla barn på så sätt.

  • Lapinette

    Page - jag var liksom dig ensambarn (kan man säga då min bror är 10 år äldre) och hade aldrig problem att hitta på saker att göra. Fann alltid någon sysselsättning.

Svar på tråden När märker man av det?... 1 år!!!!