Jag skrev ju i början av veckan om den konstiga rekryteringsprocessen i samband med en tjänst jag sökt internt. I torsdags eftermiddag ringde den tillsättande chefen upp mig. Han hade ju fått reda på att jag pratat med personalaren som var inblandad i rekryteringen, så han visste ju om att jag redan visste att tjänsten var tillsatt, och han tyckte att det var OK att det gick en vecka från att tjänsten blivit tillsatt tills att andra sökande fått besked. Själv tycker jag att är det klart kan man ju meddela resten meddetsamma, men jag vet inte vad det finns för regler kring det (om det ens finns några).
Eftersom tjejen som fick tjänsten är en kompis till mig känner jag ju väl till hennes CV och vad hon jobbat med tidigare, och kunde jämföra det med mitt, och den naturliga följdfrågan till chefen blev ju varför de inte ens velat intervjua mig. Det kunde han inte svara ordentligt på!
Han trasslade in sig i en massa förklaringar om att man måste se till att behålla duktiga personer inom divisionen, men om någon frågar mig tycker jag att det viktiga måste vara att behålla duktiga personer inom företaget! Annars blir det ju riktig sub-optimering!
Det jag läste mellan raderna var att de redan när annonsen gick ut hade bestämt sig för vem som skulle få tjänsten, och jag tycker att det är riktigt irriterande att de ens gick ut med den offentligt. När jag ifrågasatte det fick jag till svar att de har ett avtal med facket om att utlysa alla tjänster. Snacka om spel för gallerierna, när det verkar som att de knappt ens läste min ansökan!
Åtminstone kunde han ju varit ärlig och berättat att de redan hade en tilltänkt kandidat när jag ringde och frågade om tjänsten, men då var han hur positiv som helst till mig och sade att han såg fram emot min ansökan.
Så som den här chefen verkar sköta rekryteringsprocesser börjar jag ju undra hur han är som chef i allmänhet, och frågan är om jag inte ska vara tacksam för att han inte ville ha mig!
Det som ytterligare komplicerade allting var ju att det var en kompis till mig som fick tjänsten. Det har jag inte problem med, men det som var jobbigt var att jag berättat för henne att jag sökt, hur gärna jag ville ha tjänsten och varför jag tyckte att jag passade bra, medan hon inte ens berättade att hon sökt den. I fredags morse sökte jag upp henne för att berätta hur besviken jag var, och att jag kände mig riktigt utlämnad som varit ärlig mot henne men inte fått samma ärlighet tillbaka. Hon blev uppriktigt förtvivlad över att hon inte berättat när hon märkte hur besviken jag var, och bad om ursäkt med uppriktig ånger flera gånger, men hon förklarade också varför hon inte sagt något till mig om att hon sökt. Det är en lång historia, men jag köpte iallafall den, och det känns OK. Det tar kanske ett tag innan vi är tillbaka på samma nivå som tidigare i vår relation, men jag känner absolut att jag kan lita på henne. Hon var också väldigt tacksam för att jag tagit upp problemet med henne, och inte bara tigit och dragit mig undan utan någon förklaring. Det känns bra för mig också, och nu kan jag lägga det hela bakom mig. För tillfället känns det dessutom OK på tjänsten jag har, och det underlättar ju tillvaron.
Jag har funderat på att byta företag också, men i o m att vi försöker bli gravida känns det inte som någon lysande idé.
Så där ja; det var dagens egoinlägg från Tinga!