När märker man av det?... 1 år!!!!

Bara en sak till innan jag hoppar i duschen - fru UH2: jag har absolut känt mig som du. Dvs varit deppad och "osunt" fokuserad men blev gravid ändå. Nu höll ju inte vi på så länge (tog på 5:e gången) men eftersom jag hade flera i min omgivning som hade lyckats nästan med en gång, så hann jag ändå med att tänka att det aldrig skulle funka för oss. Men du kan visst bli gravid ändå, det ÄR verkligen en myt (vilket den här tråden bevisar om ngt). Det var ju ngn som länkade härom veckan till en läkare/gynekolog som sa samma sak. Kram på dig och lycka till!

åh vad jag uppskattar den här tråden, jag brukar inte skriva så mkt läser mest för ni tar ju upp det mesta som jag undrar o funderar över.

Muggles vad skönt att höra att du känt likadant. Man blir verkligen knäckt av alla som lyckas på första försöket.

Nu ska jag kämpa på här.

Frejis - jag skickar över ett gäng kramar och hoppas att du nu får snabb o bra hjälp att komma vidare i allt det här - att det ska vara så svårt få igenom det man vet att man behöver och så ringer en man och DÅ fungerar det... så typiskt! missfall är inte kul men tidiga missfall kallas ju för spontana aborter och det är oftast en mening med att de sker, dvs fostret var troligen inte livsdugligt av ngn anledning. ta det lungt, hämta ny krafter och ge dig ut i spåret igen! kram

Hej tjejer!
Har inte varit inne här på en vecka pga att vårt virusskydd gick ut.

Frejis! Fy, vad tråkigt!!! Och orättvist och ja, jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Det känns som att ditt plus var bland det roligaste som hänt här inne och nu är det i stället det tråkigaste! Jag gör som Cicci och återkommer lite senare, för jag tappade också lusten att skriva något mer.

STOR KRAM!

Frejis - faan....stor kram till dig.... Kan bara säga att jag vet precis hur det känns, sådär var det ju för oss när vi fick vårt tidiga missfall. Jag hade iofs mens och sedan bruna flytningar som inte slutade, men hos oss var det ju också en "hinna" som man såg på VUL men som inte blev ngt mer. Jag håller med om att gynakuten ofta är mycket mer professionella än Mamamia och andra MVC. De säger bara att allt är normalt, fast det faktiskt oftast inte är det när det kommer konstiga flytningar eller blod. Om du undrar ngt så kan du bara hojta till. KRAM!!

Fast en sak är ju "positivt" med det hela (kanske fel ord att använda), som min gyn sa till mig - "tänk på att det finns ett ägg och en spermie, har du en gång lyckats bli gravid ska det mycket till om du inte kan bli det igen." Fast jag förstår att det känns tungt att tänka så nu...

Ett tips också är ju att kolla progesteronhalten, tror det var den som spökade hos mig så att vi inte fick till det. (kommer inte håg om ni har kollat den).

Kram igen!!

Frejis! Stor KRAM till dig och din man. Så tråkigt. Du verkar stark och sund så det kommer gå bra för er. Försök till att få rejält med hjälp och uppbackning nu så är ni säkert snart gravida igen. Ni lyckades ju denna gång så det GÅR ju. Och om det är så att sjukvården lyssnar mer på män så låt din man ringa och kräva saker. Spela med och lura dem liksom ...
KRAM!

Hej igen!
och jättestort tack för all omtanke, alla kramar och kloka råd. Blir så glad att ni finns!

Hann åka bara en hållplats med tunnelbanan då jag insåg att det är bäst att sticka hem medan jag kan fick så förfärligt ont i magen att jag inte orkade med att "agera hjälte" utan ringde handledaren och sade som det var.

Maken är hemma nu (fick ledigt av sin kvinnliga chef) och nästan allt är borta från magen. Vi har bokat tid hos två gyn; fick en tid nästa fredag hos en privat gyn för att kolla om allt är borta och se över problematiken samt en tid på Sophiahemmet i mitten av november för det sistnämnda. Får se vilken vi ska fortsätta med, men med våra dåliga erfarenheter av "gyngubben i parken" är det lika bra att göra så. Minns att Lappis gick till två gyn samtidigt och känner mig faktiskt inspirerad av detta!

Moppy, jag har faktiskt tänkt på det här med progesteronet hela tiden. Det provet som jag gjorde i somras i Litauen låg på gränsen och det kan vara där felet ligger.

Sedan är jag säkert helt knäpp, men det känns på något sätt spännande att börja om från ett helt annat utgångsläge än tidigare. Vi får se hur det blir, men jag ska försöka tänka mer positivt än tidigare.

Nu får ni skriva lite om bebisar, sovnätter (Muggles, det var ju jättebra , amning, matning, graviditeter, utredningar,ivf och allt annat.

Ska ta en promenad med maken. Vädret är ju helt underbart!

Massor med kramar till alla!

Frejis - skönt att höra att du mår bättre. Fick du tabletter för att få ut allting eller vad gjorde de? Jag tyckte det var skönt att få ut det så snabbt som möjligt så att ni kan komma förbi det och på banan igen.

Ha en skön dag med maken!

Skönt att du sansade dig och stannade hemma Frejis!

För att återgå till helt OT då - sitter och känner mig "busig" och mumsar på en KARDEMUMMAbulle. Kanelbullens dag till trots. Varför ska bara kanelbullar gynnas kommersiellt??

Att jag hade en kardemummavariant i frysen kanske gjorde sitt till...

Läste ett vansinnigt inlägg på FL imorse om någon stackars tjej vars BM hade sagt att det inte alls var bra att äta socker under graviditeten, och att inte ens juice skulle man dricka mer än på helgen. För det var visst inte bra för bebisen...

Snacka om att skapa hysteri. Klart man inte ska hetsäta godis och vräka i sig sockerhaltiga saker. Men det är ju inte bra för mamman heller. (eller någon vuxen)

Frejis - Ah fy sa ledsamt! Enormt trakigt efter sa lang vantan pa pluss. Din styrka ar beundransvard och det kanns nastan som om du inte hade vagat hoppasts pa att det skulle funka.

Hoppas nu att du far proffsig hjalp och far till en stabil gravidited.