• nu är jag fruL

    När märker man av det?... 1 år!!!!

    När märker man av det?

    Ja just det tjejer när märker man av att man blivit gravid? Och hur märker man av att man har ÄL?

    Nu har vi diskuterat det här ämnet under ett år! och mycket har hänt under resans gång. Men än är vi vel inte klara, eller hur?

    Här fortsätter vi. Vi har nu jagat ägg, aladåber och pluss i några trådar. Gråtit och skrattat ihop. Framgångarna och bakslagen har kommit om vart annat i tråden om hur man märker att man är gravid och hur man blir gravid.

    Här delar vi allt, tips, trix, sorg och glädje. jakten på de befruktade ägget är en berg och dalbana HÄNG MED!

    MEN om ni tänkt bara sticka in huvudet en gång och berätta att ni plussat! Gör INTE det. Här kämpar vi tillsammans i både med och motgång.

    Välkomna alla nya och gamla

  • Svar på tråden När märker man av det?... 1 år!!!!
  • Lapinette

    37 år liksom Piggelin och Telis.

  • Rockbröllop

    Lappis: Hmmm.... måste ju va att man påbörjar behandlingen innan man är 38! Vilken stress annars för folk som kanske inte hunnit göra alla behandlingar!!

  • pirr!

    Läs tråden "ngn som gjort gravtest som visat fel". Gör det och känn hopp!

    Blev glad och tårögd!

  • pirr!

    Neeeej Lappis!! Känns såå orättvist och som att det var dags för ert plus nu.
    Helt rätt att tänka positivt och framåt! Du är otrolig när det gäller det!
    Som sagt, kolla in tråden jag nämde i mitt förra inlägg..

  • Liten med Mindre

    Suck - har varit lite nere sen igår. :( Undrar om det är hormoner, stress eller väder? Förmodligen allting dock.

    Ena ögonblicket i soffan igår är jag glad och uppspelt över den lilla rymdvarelsen som bökar runt så att magen putar åt olika håll. Lycklig över känslan att ha ett mysigt litet sällskap med mig jämt, inte vara ensam.

    Nästa ögonblick ligger jag storgråtandes i makens knä, ledsen över att det aldrig bara är jag - får ingen "paus" från att vara gravid - och att det är otäckt med något som lever runt i magen. Känner mig fortfarande lite nere och lättgråten idag.

    Kan väl tillägga att det är mycket på jobbet nu, som det känns svårt att få grepp om. Har ingen aning om var jag ska leta ersättare så att jag kan få en lite lugnare höst, och så ont om fritid pga alla läkarbesök som tog jobbtid förra veckan.

    :(

    Sååå rörigt med alla känslor!

    Kryper nog in under manteln och ordnar fest med Lappis ett tag. Om hon nu är kvar förstås. Och det bjuds på sockerkaka där inne - för jag längtar så jag blir knäpp efter det. *snålsaften rinner till*

  • Telemarkgrrl

    Nääee, stackars dig, Liten! Låter inte något kul med dom där humörsvängningarna. :(

    Jag kan totalt förstå den där känslan av att ha en alien i magen ibland! :o

    Det där med din ersättare, jag kom på att jag kanske fattade fel igår. Om du är ute efter ett konkret namnförslag så kan jag inte hjälpa dig. Men jag vet vilka konsultbolag det är som har teknikinformatörer. Skulle det hjälpa?!

  • Liten med Mindre

    Telis - bara tips på bolag hjälper mycket. Hittar Semcon, Sigma och ev Epsilon. Men det måste ju finnas fler?

  • Liten med Mindre

    Humörsvängningarna runt mens är ju i alla fall rätt förutsägbara - nu dyker de bara upp ur tomma intet (känns det som). Men jag är väl dålig på att tolka signaler?

  • Frejis

    Lapinette - rent teoretiskt så hinns det med tre ivf:er på så kort tid, men det kan vara riskabelt eftersom du inte vet hur du reagerar på hormoner. Har den andra kliniken samma ålderskrav? Vet ni hur många ivf:er ni kommer att göra, dvs har ni satt någon form av gräns?

    Liten - oj, så tråkigt. Tycker att det är hormonerna som spökar och förstår alien-känslan (hm, har tänkt någon tidigare att jan skulle känna mig som en känguru ;) fråga mig inte varför).
    Får jag fråga varför det är du som letar efter din ersättare och inte din chef? Det borde väl vara chefens uppgift och hans/hennes problem, du kan ju bara hjälpa till om du är väääldigt snäll. :)

    Oj, måste springa ner till tvättstugan.

  • BrudSommar2006

    Liten, sympatiserar med dig, jag lyckades ju inte få någon ersättare innan jag gick, hon börjar visst nu i september.

    Jag blir också lätt ledsen, vi har ett dagis mitt emot och i morse när jag gick ut en sväng med vagnen så satt småttingarna uppradade runt ett bord för att äta frukt, dagisfröken hade gjort ett bra jobb med de minsta och de var så duktiga där de satt och åt men de var ju så små, hade precis lärt sig gå och några av dem grät och det fanns ingen speciell där som de tyckte om för att trösta, dagisfröken kunde ju inte räcka till alla och de var så små... Jag grät sedan när jag gick vidare. Att tänka sig att lilla Iris måste sitta så utan mig en dag, så liten...

Svar på tråden När märker man av det?... 1 år!!!!