När märker man av det?... 1 år!!!!

Annars så borde jag vara glad idag då jag har klänningen och de röda skorna MEN inte ens det hjälper. Nej, jag är inte så under isen men shit jag har gett upp hoppet för den här månaden också. Det är bara att gå vidare till IVF och det känns såååå tungt.

Fick dock höra idag att min kompis kollega väntar tvillingar efter sin andra IVF. Och hon hade inte alls mått dåligt under hela hormonproceduren. Det finns hopp!

Lappis,
en kompis still mig råkade ut dör det på en fest. Hon träffade en fd kollega som sa "Å vad roligt att ni ska skaffa ett syskon till din äldsta!!" och log med hela ansiktet och tittade menande på hennes mage.
Hm..... Hon blev skitsur för hon var inte alls med barn. Hon sa att "ja, kanske blir det ett syskon så småningom men inte just nu." och gick därifrån med sin drink.

Kan meddela att hon INTE var tjock eller så, men visst lite lösare just kring magen efter hennes första graviditet. Hon hade dessutomk en klänning skuren under bysten ni vet, så kanske trodde hennes kompis det var en mammaklänning???

Jaja, jag frågar aldrig! Sedan får gravida tycka jag är trist eller inte.

Jag håller precis med dig Sweet, vet inte vad som flög i mig den där vårdagen när jag såg min fd skolkompis med stor mage. Hon hade ju t o m "mammakläder" på sig.

Stoooooor KRAM till dig lappis-gumman!!!!!!!!!!! :p :p :p

Vet att vissa dagar känns för jävliga!!!!
Men du kommer komma igenom dagen OCH det kommer kännas bättre så småningom. Jag lovar.

:p

Nu måste jag dra.

MSW - jag har också en ansiktsbehandling idag. :) Sååå skönt. Tyvärr blev jag snabbt prickig igen av att börja jobba. Kände mig fin på semestern. Får se hur det blir nästa år du jag hoppas vara ledig läääänge. :)

Tänk om alla eländiga prickar är relaterade till jobbmiljön och vägen dit varje dag??

Hej igen!
Vänner - minns att First Hotel annonserade i GP flera ggr i våras & tyckte det lät som en bra kombination - först lite nyttig sallad, sen lite goda praliner/chokladdoppade jordgubbar (minns just det där att det var en bild på en chokladdoppad jordgubb i annonsen! ). Angående Gothia så undrar jag inte om de också ändrat koncept lite from typ nu, dvs att de körde "bara" afternoon sweets innan, men blandat upp det mer lite mer matigt nu. Vi kan väl hålla det öppet fram tills den helgen det närmar sig, så bestämmer vi då!
Pirr, vore jättekul om du joinade också! ...och självklart om det är ngn mer i krokarna som känner sig manad oxå Muggles är ju given - med eller utan nykläckt bebis Fast det vet du ju redan, Muggles!
Vänner - jag förmodar att Muggles har din mailadress/mobilnr, så jag kan ju be henne om detta när det närmar sig! Hon "avslöjade" förresten ditt riktiga namn häromsistens - kändes fånigt att sitta på ett fik & prata om "Vänner", "Sweet" mfl istället för riktiga namn - utifall att ngn tjuvlyssnade...

Angående morgongåva, så lever ju mannen & jag i synd fortfarande, så ngn morgongåva har inte blivit aktuell ännu Hmmm, detta innebär ju att det är en liten oäkting som lever runt inne i maggen Ojojoj... Fast, förlovade är vi ju faktist, så HELT förtappade själar är vi ju inte
Hade inte bebisfabriken funkat, så hade vi nog gift oss i höst eller senast nästa vår, men nu har vi ingen riktig plan, mer än att vi SKA göra det så småningom. Så förmodligen tidigast om ett år eller så. Antagligen lite "out of season" dvs inte på sommaren, så att man kan planera det med någorlunda kort varsel & inte flera år i förväg...
Hmmm, nu svävade jag ut - det var ju morgongåva jag skulle skrivit om...! Secret Box är inte riktigt min grej & mannen brukar i ärlighetens namn föredra mig naturell, dvs helt utan kläder Så den dagen - OM det blir ngn morgongåva från mig - så vete gudarna vad det blir...!

MSW, vi började nog alla lite hemliga här men vartefter har vi gett upp! Faktiskt så är vi ju flera här som upptäckt att vi känner varandra, kul!

Liten, dinkelscones låter fantastiskt, jag kommer!!!

Håller på att läsa ikapp, har varit hos veterinären med vovven igen i förmiddags, fick en akuttid och fick inte hem maken från jobbet men som tur är så kunde en av mina närmaste vänner ta sina två barn och sätta sig i bilen och möta mig hos veterinären och vara bebisvakt. Helt fantastiska vänner har jag! Tyvärr hittar de inte varför han ligger och skakar i flera timmar och blir jättedålig och sedan är pigg som en mört i flera veckor innan det händer igen så nu ska vi till en specialist på Södra djursjukhuset om två veckor. Vi är helt slut av att ha suttit uppe med honom flera timmar både i fredags natt och i natt, inte så kul när man dessutom ammar en snart tre-månaders... Hittar de inget snart så vet jag inte om det går att ha honom kvar, suck.

Fortsätter att läsa ikapp...

Mera inlägg från mig...

Har blivit lite nojig de senaste dagarna -...och funderar på om den framtida "mamma-oron" (typ den där som man lär ha i 18 år eller så... ) har börjat drabba mig nu, i takt med att jag känner av bebisen mer & mer när den lever runt. Fram tills nu har jag känt mig rätt cool mest hela tiden, tar det som det kommer osv, men senaste veckan nu har jag börjat bli nojig om det är en dag som bebisen är lugn & inte sparkar runt så mkt. Typ, tänk om bebisen inte mår bra, tänk om det händer ngt nu & framåt osv. Tidigare var det ju mest en liten "böna" som jag inte riktigt kunde relatera till, men nu när det verkligen är en individ som lever runt därinne & lite känslan av att jag vet att om det skulle dra igång nu, så ÄR det ju verkligen ingen "böna" utan ett riktigt litet människobarn på 35 cm eller så... Som förmodligen klarar sig & överlever. Men tänk om jag inte fattar att h*n inte rör på sig & det lilla livet ligger därinne & dör. Dvs att det går för lång tid innan jag upptäcker det & då är det kört, typ. Snacka om att måla f-n på väggen - men kan liksom inte rå för tankarna just nu! Ngn annan av er som upplevt liknande känsla/rädsla?
Så jag har flera ggr typ börjat peta på magen, så att jag ska få lite livstecken från det lilla livet & mannen min skojar med mig om att jag ska låta henne sova - hon mår bra! Wooooah, kanske blir en riktig hönsmamma??!