• lotta49

    GI:are, finns ni där ute?

    Hejsan!

    Efter att ha läst många trådar startar jag nu min egen i hopp om att hitta fler som liksom jag nu startat med GI.

    Här tänkte jag att vi kunde utbyta recept, tips och ideér samt peppa varandra.

    Jag har drygt 20 kilo som jag vill bli av med och hoppas på att kunna fixa det mesta av dem till slutet av sommaren.

    Så alla ni som börjat med GI, haka på här så kör vi!

  • Svar på tråden GI:are, finns ni där ute?
  • nyår07

    21/8-04 - det är ju sant. men varför kämpa om inget händer ändå...?

  • 21/8-04

    kanske vill vara på ett visst sätt på din dag?
    eller komma i speciell klänning?

    Själv lyckades inte jag till min stora dag, det var som kroppen sa nej nej nej!!

    2år senare gick det bra, fram tills nu=(

  • lotta49

    Nej, kom igen nu tjejer ! Alla har vi olika förutsättningar, längd, vikt benstomme med mera. Min våg har stått still nu ett tag men jag känner mig fastare i kroppen och märker det tack vare mitt måttband.

    Som jag sagt tidigare i tråden så syns det väldigt olika på vågen, man kan ha vätska i kroppen om man tex snart ska ha eller har sin mens, man dricker mer om det är varmt ute och det syns också på vågen.

    Jag har hela tiden haft mitt bröllop som ett mål i min kamp om kilona men jag har börjat tänka efter.

    Är det bara till bröllopet jag vill vara smal? Då kan jag lika gärna ta en pulverkur. Eller vill jag fortsätta vara smal efteråt också? Ja, då är det inget annat än träning och rätt kost som gäller.

    Så jag har börjat plocka fram just de där sakerna som kommer att göra att jag minskar. Har ett par supersnygga jeans som jag inte ens får upp över rumpan, det har jag som mål att de ska passa.

    Pga att jag gifter mig sent på sommaren och med en liten bebis kommer vi inte att kunna åka på bröllopsresa förrän 2008, då har jag det också som ett mål att kunna bära bikini på stranden utan att skämmas.

    Vilka mål ni än har och vart ni än befinner er i livet så håll ut, det är det värt. Försök att se er framför er när ni nått ert mål. Försöka att ta in känslan i det.

    Jag ska peppa er här så gott det går, ni är ju jätteduktiga som faktiskt har börjat redan och är på väg till ert nya snygga jag !!

  • nyår07

    tack Lotta49!!
    du har så rätt, det är inte bara till bröllopet jag vill vara snygg.

    men känns så orättvis att inget händer - flera i närmsta omgivningen som äter ALLT men är så mycket smalare än vad jag nånsin kan bli.
    känns så orättvist!

    att det sedan inte händer något gör att man tappar sugen.
    VILL märka skillnad!

    Sedan får jag ju erkänna att jag är "mitt smalaste jag" på många år (lång historia). Så har inga gamla kläder som inte passar.

    Vill ned till mitt mål, men känns så oerhört långt borta!!
    Hade man bara tagit ett steg i taget så ok, men nu känns det som om man tar ett fram och 1 bak hela tiden.

  • lotta49

    Men fråga dig själv då vaför du vill vara smal? Och hur skulle du känna om du gav upp? Tror du inte att du skulle sitta där sen och ångra dig?

    Vad mycket har du tänkt tappa? Ju mer övervikt man har ju mer tappar man i början men sen kan de där sista 5 kilona vara urjobbiga och jättesvåra att bli av med.

    Får man fråga vad ditt mål är? Det kanske finns något annat du kan ta till för att sporra dig själv.

    Visst är det orättvist att det finns de som kan äta hur mycket som helst men inte går upp ett gram.

    Ta en funderare på vart allt det fettet tar vägen på de människorna om det inte syns på utsidan? Förmodligen sitter det på insidan runt organen och DET är mycket värre än det fett som sitter runt midjan för DET kan man göra något åt...

  • 21/8-04

    lotta49-
    absolut, du har så rätt.
    men allting går ju lättare om man har ett mål...jag hade innan som mål att jag skulle komma i mannens jeans, nu kan jag det, o blir över!
    Nu måste jag bara komma på nåt nytt o de e ente lätt, måste va så jag kan kolla...

  • 21/8-04

    jag har en lillsyster, det syns inte på henne att hon fått 3 barn
    Hon e en sån som kan stoppa i sig allt utan att det syns, hennes problem e tvärtemot mitt, hon vill gå upp i vikt men kan inte...svårt de där...

  • nyår07

    kan väl sammanfatta min långa historia med att jag fick en hormonrubbning, som gjorde att jag gick upp asmycket på bara en månad, och sedan inte kunde gå ned.

    har fortfarande skitsvårt att gå ned, även om jag nu (efter 10 år) väger vad jag gjorde innan jag gick upp....

    känns jävligt orättvist, och det värsta är att många tror att "du är vad du äter" - men så är det inte alltid!

    Nu är jag normalviktig, så jag borde vara nöjd, men mitt mål är att gå ned ytterligare 6-7kg - det är min absoluta drömvikt!!

  • lotta49

    Ja, det är verkligen en balansgång det där med vikten. Oavsett om att man har ett mål eller inte så kanske man ska plocka fram hälsoaspekten i det hela.

    Fatta vad mycket mer man orkar och hur bättre man mår om man får bort de där överflöds-kilona. Det är ju ändå ens eget välbefinnande som borde komma i första hand.

    Jag fick mitt första barn väldigt tidigt i mitt liv och levde under en lång period ensam med mina två äldsta. Självklart satte man alltid dem i första rummet och slutade ta hand om sig själv.

    Visserligen har jag ett barn till nu men en underbar blivande make som ger mig "egentid" och som peppar mig och puschar mig att nå mitt mål.

    Det är han som ger mig sparken i baken när jag tänkt ta en promenad men gnäller över vädret eller när jag går och klagar över mat jag är sugen på.

    Jag startade den här tråden för att vi, med eller utan blivande män skall kunna peppa varandra när det tryter och ge varandra tips och råd hur vi ska klara detta!

  • lotta49

    Oj, glömde smilegubben i slutet !

Svar på tråden GI:are, finns ni där ute?