Moppy och Sweet: Jo, vi har faktiskt provat viagra, han fick det av sin läkare när han förklarade vårt problem. MEN... det hjälper som sagt bara för ståndet, inte för utlösningen. Så tyvärr var det ingen större hjälp för oss. Sen kostar de runt 100 kr styck så det är inget man använder varje dag! 
Nu börjar jag på riktigt inse att det hela sitter i makens hjärna. Han tog initiativet igen igår (hurra!) men när det kom till "finalen" blev det inget. Han sa själv att han börjar tänka enmassa typ "tänk om det inte går för mig, vad kommer hon att säga då, blir hon mycket besviken..." osv. så då kan t.o.m. jag förstå att det låser sig! Jag försökte försäkra honom om att det inte GÖR något om det inte går utan att han bara ska släppa taget och njuta. Hoppas att det snart lossnar!
Tack för alla kramar och all förståelse, sweet! Det känns verkligen bra att få älta detta med någon (några!).
Och Moppy igen, jag tror inte du är ensam om förlossningsskräck utan tvärt om är det nog ganska vanligt (mer eller mindre i alla fall).
Jaa, Izzie och sweet, ni kanske har rätt! Varför vänta med att söka hjälp, kanske kan vi få hjälp med insemination även om det inte gått ett år (fast nu har det ju snart gjort det). Det går ju alltid att höra sig för. Men först ska jag fråga mannen, han bör ju också vara med på det! 
Kanske kan bara det faktum att man kommer få hjälp släppa lite på kraven?
koko: Nu har jag nog missat nåt! Vad är det för magproblem du har, låter ungefär som min mage = uppsvälld, gasig, inte ont direkt men uppenbarligen är det nåt som jag inte tål så bra. Kanske IBS, är det det du har?
