När märker man av det?

Min mormor sa altid att "det sitter ju inte utanpå och ungen ska ju ut"
Hon fick 7 st barn och överlevde...
Jag har fått 2 och det gick bra båda gångerna.
Jag vet inte vad som de förespråkar nu för tiden, men en bra bedövning är väl att föredra framför att "föda med smärta".
Jag hade god hjälp av den sk. "Västeviksmedtoden". Sidläge eller stående att föredra framför ryggläge.
Ta reda på fakta så blr man mer förberedd.
En sak är säker ingen förlossning är den andra lik. Även om man är rädd innan så tror jag man mentalt ställer in sig och förlossningen är bara något man ska igenom för att kunna njuta av "skörden"
Lycka till ni som snart är där!

Ja du har ju rätt Berner förståss, säger min logiska intuition. MEn när det kommer till obehagskänslan jag har när jag tänker på det, så är det värre...

Jag kommer ialla fall inte spela hjälte och köra utan bedövning till varje pris. Jag tar det som finns för att göra det så smärtfritt som möjligt!

Ja, ja det är ju långt kvar... ska nog inte stressa upp mig ännu. ;)

Hmm, känningar...
vet inte riktigt. Inga menskänningar i alla fall och det är ju positivt, men jag brukar ju inte känna något förrrän precis timmarna innan. Inbillar mig att jag kännt av lite hugg/mol i tjejmagen sista veckan, men det är säkert som jag skrev bara inbillning.

Oj, jag var visst inte så uppdaterad på trådbäbisarnas ankomster.. ber om ursäkt. skyller på dåligt namn och sifferminne

Har du några känningar Lappis? Pappersmuffandet fortsätter eller)

pirr - antar att du inte var inne och läste igår för då skrev jag typ 100 inlägg om inbillad gravkänning. Jag har varit jättetrött och igår bökade och stökade min mage rejält (inte menskänning utan något annat), svullnade upp och kände mig allmänt "konstig". Blev arg för jag vill inte ha några förväntningar på BIM. Har tagit det "soft" denna månad inför undersökningarna som drar igång om ca 2 veckor.

Idag tror jag inget alls...

Det finns så många fördelar med "naturlig förlossning" att jag aldrig frivilligt skulle välja snitt. Blir man sedan tvungen, ja då är det ju bara att acceptera.

Åååååh, vad dagarna går långsamt just nu...

...håller med koko och själv sitter jag här och halvsover efter 45 min massage. ZZzzzz....trött var jag innan, nu är jag nästan medvetslös.

Moppy, jag förstår dig, det är ju många som är rädda och vill ha planerat snitt, själv är jag tvärtom, livrädd för att bli uppskuren, jag bara vill inte! Men hamnar man där så är det ju dessvärre inget att göra åt.

Annars är jag absolut för bedövning, men någonstans skulle det kännas skönt att slippa ryggbedövning med slang i ryggen, droppkanyl i ena armen och värkstimulerande droppkanyl i andra. Jag tror inte att jag kommer att klara mig utan i och för sig men har man otur kan det ju ta fel och man får svårt att gå eller ont i ryggen eller så förlänger man hela eländet och man vill ju helst ha det överstökat och USCH! Inga smärtstillande alternativ verkar bra, det spelar ingen roll hur mycket information jag skaffar mig!

Syftet med min utläggning om förlossning var inte att skapa debatt. Ville bara säga hur jag känner. Jag förstår att alla tycker olika i detta och att jag sannolikt är i minoritet :)

Brudsommar: jag kommer att hålla tummarna att du får en snabb och smärtfri förlossning. Det är du värd efter alla graviditetskrämpor ;)