• nu är jag fruL

    När märker man av det?

    Ja just det tjejer när märker man av att man blivit gravid? Och hur märker man av att man har ÄL?

    Japp ni gissar rätt här är tråden där vi jagar vi aladåber, ägg, simmare och pluss

    Här fortsätter vi. Vi kom upp i över 12000 inlägg om hur man märker av när man blivit gravid. Och hur man blir gravid. Här delar vi allt, tips, trix, sorg och glädje. jakten på de befruktade ägget är en berg och dalbana HÄNG MED!

    MEN om ni tänkt bara sticka in huvudet en gång och berätta att ni plussat! Gör INTE det. Här kämpar vi tillsammans i både med och motgång.

    Välkomna alla nya och gamla!

  • Svar på tråden När märker man av det?
  • pirr!

    Ett försiktigt grattis till moppy! Du verkar som sagt ha lätt att bli gravid, och denna gången hoppas vi att det förblir så i 9 månader!!

    Fick dock en klump i magen i samma veva. Vill ju också få detdär plusset så att man vet att det överhuvudtaget är möjligt. Börjar misströsta och märker att detta går ut över hela min tillvaro. Sover dåligt, känner mig allmänt låg och nere, ont i huvud och nacke som jag aldrig brukar ha annars och ingenting känns roligt. Blir stressad av att detta säkert påverkar produktionen negativt. Har kännt såhär i ca 2 månader.

    Inte min mening att dra ner stämningen!
    Jag är bra ¨på att gaska upp mig inför andra, men tänkte att jag åtminstone kunde vara ärlig här på tråden med er som vet mer detaljer om mitt sexliv än mina närmsta vänner

  • Moppy

    Pirr: jag vet precis, precis hur det känns, har känt mig supernere de senaste månaderna och har börjat lipa för ingenting så fort ämnet kommit upp på tal. Jag har legat sömnlös vissa nätter och undrat vad som är fel och mått pytom varje gång någon runtomkring mig plussat. Kanske ingen tröst men det är många som oss därute som känner sig nere. Enda ljusningen är väl att det börjar bli vår och sommar. Jag tror inte att höst och vintermörkret gör saken bättre direkt...

  • Frejis

    Tack för svaret Moppy! Alltid kul att höra lite symptom och få lite bekräftelse inför BIM även om det säkert inte blir någonting den här gången heller.

    Intressant med progesteron, hur länge kommer du att få ta hormonen?

    Pirr - hur länge har ni försökt? Det du beskriver låter som en depression, särskilt med tanke på de fysiska symptom. Du kan kanske prata med någon professionell även om de inte är så lätta att hitta.

    Vilka är det som BIMar snart? Lapinette bimar på torsdag, det minns jag, men när är det dags för andra?

  • Moppy

    Frejis: jag ska ta progesteronet ialla fall till man sett hjärtat ticka i v 8, ev längre...

  • nu är jag fruL

    GRATTIS moppy!
    vad himlans kul gumman grattis!
    jag hoppas verkligen att det inte slutar på samma sätt nu som det gjort de två (är det va?)senaste gångerna. vad skönt att du verkar ha så himla lätt att bli gravid. det är ju alltid något, eller hur!
    och sen är det ju underbart att du har fått hormoner som ju iallafall KAN hjälpa att behålla fostret. Bättre än ingenting. Hoppas nu att det blir tredje gången gillt.

    jag har förresten en kollega som fick massor av missfall. jag tror attd et var runt fyra. Hon var så sjukt nere och hon hade tyvvär inte helle så himla lätt att bli gravid. Hon var riktigt nere kan jag säga.
    MEN så blev hon gravid igen och det fungerade helt plötsligt. ut kom en super fin son. och eftersom hon trodde att hon hade svårt att få barn så skyddade de sig inte heeeeeel 100. och vipps så var barn numer två i magen och ut kom son numemr 2.

    Så jag tror att det finns alla chanser att det går bra nu!

    pirr: gumman lilla. Förstår dig så väl. jag kände precis som du. bara man VISSTE att man KUNDE bli gravid så skulle allt vara lättare. Ta inte illa upp någon, men får man MF så vet man ju iallafall att man KAN få till det. Visst ett MF önskar jag att alla slapp genomlida. men just det är att m,an inte vet om man ens överhuvudtaget KAN bli gravid. det är himla extremt skit jobbigt.
    Jag förstår dig så väl pirr. Jag tvivlade så enormt. och ville bara ge upp hela barnproduktionen. jag trodde att det aldrig skulle funka för oss och det var lika bra att skita idet.
    men maken var helt övertygad om att det SKULLE fungera tillsist. men det hjälpte inte mig när jag var som mest nere.

    jag önskar att jag kunde hjälpa dig pirr gumman. Jag vill verkligen att du ska slippa genomgå det du upplever nu för det är så hemskt, jag vet. Hoppas hoppas hoppas att det fungerar snart
    puss på dig

  • Lapinette

    Jag tror uppriktigt vi har problem att få barn så även ett MF skulle här vara ett steg i rätt riktning. Fast å andra sidan vet jag inte om jag skulle orka gå igenom det. Först försöka i 1 år och sen få MF. Min bror plus fru hade 3 MF innan de fick sin första son och det som gjorde att det klarade det denna gång var just att hon fick hormoner. Jag håller tummarna Moppy.

  • nu är jag fruL

    pirr
    och jag tycker inte alls att du drar ner tråden. jag tycker att det ska vara en sån atmosdfär här så att man kan glädjas och sörja, vad det nu är som man behöver. Önskar bara att man kunde göra något för dig... hemskt att barnproduktionen går ut så över ens liv.... men det är ju så stort och viktiogt.

    hejsan vickis
    kul att se dig igen vännen. Hoppas at allt är bra. Och tack för peppingen . Känenr att jag ska försöka skita i den där dåren.... synd bara att han verkar se det som sin uppgift att övervaka mig... Nåja.

    Sen apropå scouter. alltså ursäkta om jag nu har lite "fördomar" men är det inte ganska välordnade och ordentliga barn som är med i scouterna? jag menar det är ju inte de där tonåringarna som är helt uppfyllda av att vara inne och tuffa kanske. och om man redan har fått så välartade barn så att de är med i scouterna så kanske man inte behöver oroa sig så enormt skitmycket som annars. Så då kanske det inet är så hemskt emd tonåringar.
    men saken elelr skräcken är vel hur man hanterar de tonåringar som inte är ordentliga och kan tänka sig att vara med i scouter eller nåt annat utan vill dricka sprit, klä sig utmanande och dra runt på stan och göra uppror. DÅ har man det lite värre kanske.

    Fast det här är bara mina helt ogrundadae tankar om tonåringar.
    Sen tror jag eller snarare även märker i stallet att tonåringar visst kan vara super trevliga och udnerbara och väluppfostrade mot alla som INTE är mamma och pappa. Så hur de är på läger kanske inte visar det helvete som föräldrar har hemma med sina tonåringar.

    ha ha ha
    vilken fin bild jag verkar ha av tonåringar elelr hur

  • nu är jag fruL

    lappis:
    förstår precis känslan att MF på något litet sjukt sätt är bättre än aldrig plussa. fast håller också med att det måste vara ett hhelvete att genomlida. det var det jag försökte skriva förut.

    men lappis. då är det ju verkligen så att ni måste få hjälp och förmodligen hormoner eller så.
    Åhhhh vad skönt att du ska på koll. jag är ju bara otålig och tycker maj är så långt bort....
    hur är strategion, kolla dig först och maken sen elelr ska ni även kolla honom nu direkt. Det kanske är lika bra. vad har ni att förlora? jag tycker ni ska göra det på samma gång. kram

  • Lapinette

    Oh boy, vi skriver för mycket här inne. Tog mig ett antal sidor att hitta BIM-listan jag skrev i slutet på förra veckan. Dock var det mycket frågetecken på den.

    Pirr - söndag
    Izzie - onsdag - fredag förra vecka
    Lapinette - onsdag- freag denna vecka
    Sweet - ???
    Page - i början av april
    Mindre - ???

    Någon som vet hur det gått för Izzie?

  • Lapinette

    Frullan - strategin är att invänta det där testet jag ska göra från min gynekolog. Jag antar att jag bara ska gå in på någon läkarmottagning och ta ett blodprov sen skickar de resultaten till min läkare. Sen ska jag dit i maj så får vi se men jag antar att visar testet inget speciellt så går vi vidare med fler prover och även för mannen.

Svar på tråden När märker man av det?