Han fiser jämt och ständigt, hjälp!

Att fisa, rapa, prata med mat i mun etc (listan kan goras hur lang som helst)
framfor andra anses som otrevligt sa varfor kan man inte skarpa sig hemma lika garna som nar man ar i sallskap med andra?
Visst om man glommer/inte kan halla sig nagon gang ar val inte det nagon dods-synd. Skulle dock skammas otroligt mycket om jag fes pa jobbet - nagot som sakert skulle dras upp i tid och otid.

Var tillsammans med en kille som forsta gangen han fes i sangen sa 'kom och titta pa en sak under tacket' och slot in mig med tacket i sina fis-angorna - inte uppskattat men det skamtet fungerade bara 1 gang.

Ja, en forlossning ar en helt annan grej, gar inte att jamfora. Kan tanka mig att det ocksa kan bli svart att halla sig fran att fisa da man ar gravid.

Det är nog tur att både jag och maken lider av lika dåliga magar och problem med gaser. Vi fiser nog lika mycket. Eftersom vi lider av samma åkomma har vi inga problem att fisa inför varandra. Jag har tom vaknat ett flertal gånger att att maken har fisit så högt att han väckt både mig och sig själv.

mopsi

Det handlar egentligen inte om hur du som är äcklad känner sig det är du som ska visa respekt och tillåta att din partner får fisa när han vill och vart han vill..
Det är att visa respekt, dessutom fiser som sagt alla varje dag. Är man hemma ska man inte behöva gå undan...

Jag menar var man vill i hemmet...

En bäbis med för mycket puder i rumpan :)

Det är väl enklare för den som har gaser att gå undan för att släppa sig, än vad det är för den andra att lära sig leva med att sitta i skitlukt och låtsas som man inte bryr sig?
Skiter ni rakt ut när era ungars kompisar är hemma hos er också, eller era egna vänner? Med kommentaren "Hemma hos oss är vi heelt naturliga!"

7804
Jag håller på dig!!!!

Nä, men här handlar det ju först och främst om att fisa i närheten av ens partner. I alla fall i vårt fall behåller vi det "naturliga" för oss, har vi t.ex. gäster springer vi inte runt och pruttar. Men då är vi t.ex. också fullt påklädda. När det bara är vi springer vi ibland runt i bara underkläderna...

Men det är väl jätte bra att vi alla är olika! En del tycker att det är så fruktansvärt kul att släppa sig inför varandra att de nästan ramlar omkull av skratt, en del gör det inte. En del håller aldrig för handen när de gäspar, en del gör det alltid. En del rapar högt och ljudligt, en del gör det inte. En del sitter på toa med öppen dörr, en del gör det inte. En del petar näsan och rullar snorkråkor så alla ser, en del gör det inte.

Själv tillhör jag dem som inte gör något av ovanstående inför min partner eller andra, och kallas alltså fisförnäm av dem som gör det. Men jag råkar tycka att det är ofräscht, osmart, bonnigt och ouppfostrat. Att sedan barn håller på helt hämningslöst är en annan sak - jag är ju inget barn längre... Och umgås man i sociala sammanhang där fisande och annat "naturligt" är accepterat så är det bara att fisa på för glatta livet! Där kommer dock jag inte att finnas...