Änglar finns
Det som såg så mörkt ut i början av veckan har tagit en otrolig vändning. I början av veckan fick jag veta att min tilltänkta sömmerska drabbats av bröstcanser o ska opereras i nästa vecka. Min klänning var givetvis det minsta bekymmret i det hela utan något som jag skyndsamt la till handlingarna för att istället på allra bästa sätt stötta henne ( de senaste åren har hon alltid funnits tillhands för mig när det "krisat" så det var skönt att få vara den som stöttade....) i onsdags fm satt vi och fikade o hade ett "djupt" samtal om hur livet så hastigt kan förändras när hon tyckte att vi behövde ngt roligt att göra istället, dvs. sätta fart med att se till att få min klänning färdig!!! Jag som velat fram o tillbaka om modell,tyg osv bestämde mig hastigt o lustigt och inom loppet av två timmar var tyg, mönster o alla tillbehör inhandlade och sen satte hon fart! Hon har klippt, sytt o donat nästan dygnet runt sen dess och nu i em var jag över och provade klänningen! Helt underbar, sitter som gjuten och precis som jag ville ha den!! Nu återstår "bara" att fålla och brodera på pärlor på framsidan av överdelen, vilket hon ska roa sig med i helgen. Jag är helt stum av beundran inför denna underbara människa som själv bara ruskar på axlarna och hummar om att jag inte ska vara tacksam utan att hon bara tyckte att det var skönt att få något annat att tänka på istället för att "gräva ner sig". Nu återstår bara det angenäma problemet att fundera ut en lämplig "gåva" till henne eftersom hon vägrar att ta emot pengar.... Just nu lutar m2b och jag åt att bjuda henne på en resa när (inte om, vi är obotliga optimister...) hennes behandling är över fram tills dess ska jag se till att "sköta om" henne på allra bästa sätt och finnas tillhands när det blir jobbigt...