1 september 2012, någon mer?
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-05-28 13:47
Det närmar sig med stormsteg och jag känner mig ganska lugn med att planeringen är i det närmaste klar.
Missar jag något?
Hur långt har ni andra kommit?
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-05-28 13:47
Det närmar sig med stormsteg och jag känner mig ganska lugn med att planeringen är i det närmaste klar.
Missar jag något?
Hur långt har ni andra kommit?
Har bestämt vilken musik och psalmer som ska spelas under vigseln.
Ingångsmusik - Trollens Brudmarsch
Psalmer - En vänlig grönskas rika dräkt & På bröllopsdagen ber vi
Utgångsmusik - All you need is Love
Samt två solosånger - "Yellow" Coldplay och "Songbird" Fleetwood Mac.
I lördags var det min tur att hippas =) Jag var ute och träffade några kompisar i fredags, och frågade då en av dem när hon skulle åka iväg på utlandssemester. 17e var hennes svar, och jag som var nästan hundra att jag skulle ha den 18e, och även nästan hundra på att hon skulle komma med eftersom hon är en väldigt god vän. Så då började jag genast ana att det skulle bli morgondagen istället, vilket jag inte inte inte ville egentligen. Min kille har varit i Indien i mer än 5 veckor, och jag skulle hämta honom på flygplatsen kl 15 på lördagen, ni kan ju bara tänka hur mycket jag längtat efter den dagen. Så jag pratade med honom och han lugnade mig, han hade pratat med min syster (en av tärnorna) innan han åkte och hon hade lovat att det inte var den dagen, att jag skulle kunna hämta honom. Och hon är jättedålig på att ljuga la han till, så då tänkte jag att det nog var safe. Inte kunde jag fatta att han var så bra på att ljuga för mig, han visste ju om det. Ändå la jag fram morgonrock vid sängen, just in case ;)
Jag drömde faktiskt att de hade kidnappat mig, och vaknar då till av att en nyckel vrids om i vår dörr! Klarvaken - nu är det dags! Sen står 13 tjejer i mitt sovrum och tjoar och hurrar. Fick hoppa in i duschen, och då samlade jag mig lite, för jag fick faktiskt först lite panik. Men sen var dagen heeeelt fantastiskt. Vi hade champagnefrukost hemma hos mig, de klädde mig i fina kläder och en krona och slöja samt en band med texten Brud 2012-09-01. Sen åkte vi och spelade in en låt - En sån karl. Gick jättebra, och fick faktiskt roligt nog berömmet av killen där att det var den bästa han gjort. Ut på stan för lite ploj - men var verkligen lagom. Har också sagt att jag inte vill skämma ut mig så mycket, och gärna göra saker tillsammans med de andra tjejerna. Så blev att samla lite äktenskapsråd samt få ett godishalsband uppätet av killar. Sen gick vi och åt lunch i en park, satt bara i fantastiska solen och snackade och hade det mysigt. Efter det skulle vi spela in en musikvideo till min låt, och då blev det mycket skratt kan jag lova.
Nästa grej var att åka till ett jättemysigt spa där vi bubblade, bastade och badade isvak (trodde aldrig jag skulle hoppa i, men efter några glas vin så vågade man det mesta). Tejerna fixade sen iordning mig och vi åkte till en restaurang där vi åt gott och drack gott hela kvällen.
Slutet på kvällen blev också fantastiskt. Jag fick tillbaka min telefon och ringde då med detsamma min älskling som kom och mötte mig. Var så härligt när jag äntligen fick krama om honom och pussa på honom. Fick massa fina presenter från Indien och vi låg och pratade hela natten typ.
Den här dagen kommer jag verkligen komma ihåg resten av mitt liv, kan inte nog tacka mina fantastiska systrar och vänner för en så härlig dag. Lite trist att den är över, nu är det bara att vänta på bröllopsdagen om lite drygt 3 veckor, nerverna börjar tränga sig på. Idag ska jag åka ner och lämna in min klänning för slutlig finputsning. Ska även få iväg lite mail osv. Vann även idag (förvisso inte första-pris, men ändå ett pris) en tävling här på BT, är ju lite kul!
Min mor och styvmor ringer stup i kvarten och vill veta hur vi tänkt det och om vi tänkt på det och hur vi ska göra med det och om de ska fixa än det ena och än det andra. Jag uppskattar verkligen att de vill hjälpa till och hjälpen behövs. Men ibland vill man be dem backa för de stressar upp mig nå otroligt. Jag tycker faktiskt inte att de är så brottom med allt. Vi hinner. Menyn behöver inte bestämmas förens veckan innan då vi lagar all mat själv liksom. Det är lugnt! Det viktigaste är att vi blir gifta!
Men hjälpen är som sagt väldigt uppskattad och jag har det hellre så här än att de vore helt obrydda.
Fick veta av mor min att hon fixat två som kommer plocka fram, fylla på och duka undan och lite annat sådant där småplock. Det känns skönt, för det har varit ett riktigt problem. Man vill ju veta att dem som kommer är ordentliga och pålitliga.
Fasiken, jag har en dålig magkänlsa när det gäller vår fotograf...
Hon är en chansning, ung och ganska oerfaren. Men jag har hela tiden fått ett professionellt intryck av henne. Fram tills igår.. Vi skulle ses på vår vigselplats för att ha en konsultation, kolla omgivningen osv. Vi skulle ses kl.17, men efter att ha väntat i 15-20 minuter åkte vi därifrån. Vi hade varit där i god tid, stått synligt och väntat. Letat i restaurangen, gått runt i trädgården. Men när vi sitter i bilen ringer hon och frågar vart vi är. Hon kan inte ha varit där, när vi var där, men vägrar säga att hon blev sen.
Hur som helst mailade jag henne idag, och förklarade läget - ville få henne att förstå hur seriöst vi tar detta och hoppas att hon gör det med. Men hennes svar var att det var märkligt och att vi måste ha gått om varandra? Det sista jag gjorde var att kolla överallt en sista gång innan vi bestämde oss för att gå.
Att skaffa en ny fotograf nu känns inte heller kul. Bokade en ny tid för konsultation och hoppas verkligen att det går bättre då. Dock ändrade hon tiden till 17:10 - hon kanske insåg att hon inte skulle hinna? Känns oproffigt att inte kunna erkänna och be om ursäkt ifall man blir sen...
Har pratat med vår präst idag, jag ringde upp eftersom jag inte hört något sedan vi bokade honom i februari...han lät mest som att jag var onödigt stressad, tycker ju liksom att tiden rinner ifrån mig nu så här på slutet.... fick tyvärr lite antikänsla av vårt samtal, hoppas att det vänder på måndag när vi ska ha vigselsamtalet!
Tror att jag håller på att knäcka vår fotograf med, även om hon säger att hon varit med om mycket värre...jag har sedan vi bokade henne haft en miljon olika ideer och vi har hoppat fram och tillbaka med hur var och när vi ska fotas. Nu lutar det åt att hon börjar fota redan här hemma, så vi får med lite förberedelsebilder. Vad tror ni om det?
Tänkte på det där med transport från vigselplatsen till festlokalen, hur tar ni er fram?
Har pratat med vår präst idag, jag ringde upp eftersom jag inte hört något sedan vi bokade honom i februari...han lät mest som att jag var onödigt stressad, tycker ju liksom att tiden rinner ifrån mig nu så här på slutet.... fick tyvärr lite antikänsla av vårt samtal, hoppas att det vänder på måndag när vi ska ha vigselsamtalet!
Tror att jag håller på att knäcka vår fotograf med, även om hon säger att hon varit med om mycket värre...jag har sedan vi bokade henne haft en miljon olika ideer och vi har hoppat fram och tillbaka med hur var och när vi ska fotas. Nu lutar det åt att hon börjar fota redan här hemma, så vi får med lite förberedelsebilder. Vad tror ni om det?
Tänkte på det där med transport från vigselplatsen till festlokalen, hur tar ni er fram?
Tiden går så fort! Tre veckor kvar bara.. Och självklart vill man ju känna att man har lite kontroll över situationen. Själv har jag känt mig stressad över massor, men har märkt att så fort man fått träffa personen i fråga så har det mesta löst sig. Och sen kommer lugnet :)
Att låta fotografen vara med på förberedelserna blir säkert jättefint! Många såna bilder blir väldigt vackra, och stämningen i bilden blir ofta väldigt speciell. Förväntan, spänning, kanske nervositet :)
Vi har inte något direkt transport problem, då vår vigselplats är på samma ställe som lokalen. Men rent praktiskt kommer vi att åka vår bil till platsen, för att få med packning, son, m.m. Efter vigsel och lunch kommer mina föräldrar att ta vår bil med ev. presenter och vår son. Sedan tar vi ev. taxi till hotellet eller mina föräldrars bil. Jag är ju gravid, så alkohol är ändå inget jag ska dricka.
Det känns som om jag ska spricka inför den stora dagen! Så mycket känslor i omlopp :) Och igår kväll slog det mig att det är dags att börja skönhetsfixa inför dagen. Hålla ordning på hy, hår, naglar... Lägga upp en plan för allt som ska hinnas göra dagen innan. Men det är ju så kul! Snart är vi fruar! Känns helt galet att jag ska byta efternamn också, det liksom slog mig häromdagen, haha! Hur gör ni andra med efternamn? Behåller/byter?
Tiden går så fort! Tre veckor kvar bara.. Och självklart vill man ju känna att man har lite kontroll över situationen. Själv har jag känt mig stressad över massor, men har märkt att så fort man fått träffa personen i fråga så har det mesta löst sig. Och sen kommer lugnet :)
Att låta fotografen vara med på förberedelserna blir säkert jättefint! Många såna bilder blir väldigt vackra, och stämningen i bilden blir ofta väldigt speciell. Förväntan, spänning, kanske nervositet :)
Vi har inte något direkt transport problem, då vår vigselplats är på samma ställe som lokalen. Men rent praktiskt kommer vi att åka vår bil till platsen, för att få med packning, son, m.m. Efter vigsel och lunch kommer mina föräldrar att ta vår bil med ev. presenter och vår son. Sedan tar vi ev. taxi till hotellet eller mina föräldrars bil. Jag är ju gravid, så alkohol är ändå inget jag ska dricka.
Det känns som om jag ska spricka inför den stora dagen! Så mycket känslor i omlopp :) Och igår kväll slog det mig att det är dags att börja skönhetsfixa inför dagen. Hålla ordning på hy, hår, naglar... Lägga upp en plan för allt som ska hinnas göra dagen innan. Men det är ju så kul! Snart är vi fruar! Känns helt galet att jag ska byta efternamn också, det liksom slog mig häromdagen, haha! Hur gör ni andra med efternamn? Behåller/byter?
Vi har också vigsel och fest på samma ställe, men har hoppat mellan häst och vagn, limmo och taxi från vår bostad till lokalen.... nu är det väl mer eller mindre bestämt att vi åker med vår fotograf =)
Jag har käkat Cilicea drygt en månad och tycker det gjort underverk för såväl naglar som hy. Igår bestämde jag mig för att avbryta mitt försök att låta håret växa, ogillar det risiga burr som blivit...ska försöka övertala min frisör att klippa av det och göra en lite rockig brudfrisyr, har hittat en på nätet som är helt underbar!
Jag bytar efternamn, har börjat att öva på att skriva mitt blivande efternamn och det ser ju jättekonstigt ut ;) En vanesak gissar jag men ändå.