Livet är en dans på rosor - akta dig för taggarna bara

Jag vill gnälla lite på mitt huvud. Hade migrän hela helgen, tre dagar, och är lite panikslagen över att det blir värre och värre för varje gång den kommer. Nu får jag minnesluckor från första migrändagarna. Kunde knappt äta något heller eftersom jag mådde så fruktansvärt dåligt. 

Låter jobbigt Plättis. Jag vet hur det är att ha migrän. Men förutom dom allra värsta gångerna så kan jag ändå fungera normalt - även om allt går i slowmotion och det känns som om jag bara har en halv hjärna att använda för jag blir extremt trögtänkt.
Delvis beror det nog på att jag är så van vid smärta att jag liksom kan "tänka bort den" och "bara" brottas med dom andra symptomen.
Alltså smärtan / värken finns ju ändå där, den försvinner inte. Men jag kan "gå förbi den" liksom...
Om du inte redan har gjort det så be att få komma till en neurolog så att dom får utreda din migrän riktigt ordentligt :)

Själv sitter jag och är arg på mig själv för att ha varit så klantig.
Jag tappade en hel dags jobb bara för att jag råkade hålla kopplet i "fel hand" under en kort sekund och det var just då som hunden valde att lansera en attack mot en eventuell fiende.
Så jag kunde inte jobba på städavdelningen i fredags, lördag och söndag har jag jobbat i receptionen så då har det gått bra även om jag har ont och är stel, samt inte kan lyfta så mycket (och det var månadsinventering).

Men men. Det går över.
Jag kände inte att något gick sönder den här gången i alla fall som tur var :)  

Det blir så illa varje gång att jag bara måste skynda mig ta medicin (har alltid med mig i handväskan och på jobbet) och sedan åka hem och sova. Men jag blir ändå utslagen i minst två dagar. Min käre sambo bara skrattar åt mig när jag inte kan prata och är helt genomkorkad, vilket jag kan förstå då det är så olikt hur jag är i vanliga fall. Fast det är fruktansvärt att inte få fram orden man har i huvudet, att tungan snubblar på orden och att alla intryck, oavsett om det är syn-, ljud- eller doftintryck gör att det blir ondare i knoppen. Blä. 

Aj! Ja, det är när man minst anar det som olyckan är framme... Förhoppningsvis försvinner smärtan lika snabbt som den dök upp

Chicita - Nej, vilken otur! Hoppas att det har gått bra i helgen ändå och att du inte haft alltför ont. Har det gått över nu?

Plättis - Usch, vad jobbigt det låter med sådan migrän. Jag känner mig väldigt glad som slipper. Maken får ibland, men han är tack o lov utslagen max ett dygn, men oftast bara några timmar om han tar medicinen snabbt. Får du migrän ofta?

Det verkar inte vara meningen att vi ska på festen till helgen. Jag hittade en klänning tillslut, jättetråkig, men ändå en klänning. Hittade också en kavaj att ha till, men den fanns tyvärr inte i min storlek. Jag frågade i butiken i fredags och en kvinna sa att dom skulle få in fler, men hon visste såklart inte när. Jag kikar på HMs hemsida och hittar kavajen i rätt storlek, men beräknad leverans var mellan 5-9 maj! Jag går in på HM igen igår och frågar en annan kvinnan om kavajen och hon säger att dom inte kommer få in fler. Jahopp.. Jag går hem och prövar koftan/boleron som jag då får lov att ha till och den har jag inte använt sedan.. jul förra året, eller det blir ju för två år sedan då det var julen 2012. Och gissa? Jo, den är alldeles för stor, minst 2 storlekar! Plus att äldsta dottern åker på en ordentlig förkylning med ont i halsen och bihålor, feber, rinnande ögon osv. Det bådar inte gott.. Kanske får maken åka ensam på festen.

daniiel jodå det har gått bra att jobba i helgen :) 
Det är ju inte så tungt i receptionen (så länge man inte måste springa och lämna upp glömda extrasängar mm då, men det var inget sånt denna gången :) )
Det känns rätt ok nu, har en tid hos tjejen jag har börjat gå til eftersom läkarna inte kan hitta några svar på mina problem.
Vi kör akupunktur, örter, zoonterapi och nu har vi testat koppning också. :)

Attans vad typiskt.
Men det borde väl lösa sig hoppas jag. Nu när du äntligen har hittat en klänning så borde resten lösa sig tycker jag.
Oftast faller ju saker på plats i sista sekunden...
Jag håller tummarna :)  

Ja, alldeles för ofta... Minst en gång i månaden, ibland helt utan förvarning (och det är då det blir riktigt besvärligt). Fick tag på vårdcentralen igår, så nu väntar jag på att min läkare ska ringa. Känns så dumt då jag precis fått nytt jobb, och så ska jag dra hela min lista med krämpor för dem. Migrän, oförklarlig värk, och så går jag till en psykolog också... Tänk om jag hade dragit den listan på anställningsintervjun! 

Tur det, att det inte är så tungt, men har man ont tycker jag att det kan vara jobbigt att bara vara bland folk ibland. Men skönt att det känns bättre :) Funkar sånt, alltså akupunktur och liknande?

Jag funderar helt ärligt på att gå tillbaka med klänningen och skita i det. Maken kan åka på festen, mina föräldrar får ta döttrarna (som planerat) och jag kan sova i ett dygn! :P

Hua, jag måste erkänna att jag inte är det minsta avundsjuk! Stackare. Maken får ju som sagt inte fullt så besvärligt kanske, åtminstone inte lika utdraget, och han får det nog också kring en gång i månaden sisådär. Jag vet ju hur jobbigt det är för honom, så jag tycker verkligen synd om dig! Och ja, typiskt när man just börjat nytt jobb. Brukar inte vara alltför skoj att vara sjuk och liknande då. Det är ju inte det första man vill visa upp, eller vad man ska säga.

Du har inte fibro? 
Jag har gått 10 veckor på smärtrehabilitering nu och dom här symptomen har typ 8 av dom 10 andra deltagarna (som har fibro)...

Visst det hjälper ju inte direkt om det nu skulle vara det, men då har du i alla fall en diagnos som sen kanske kan hjälpa dig vidare.

Smärtrehabiliteringen jag gått på nu har varit toppen eftersom den fokuserar på vad vi KAN göra - istället för på hur sjuka vi är :)