• Chicita

    Livet är en dans på rosor - akta dig för taggarna bara

    Ibland känns det som att vissa glider igenom livet på en räkmacka, medan man själv drabbas av än det ena än det andra...

    Tänkte skapa en lite allmän "dumpningstråd" här. Det är ok att "gnälla" på allt som är jobbigt. Men självklart även ok att peppa varandra.

    Jag valde att inte göra det här till en tråd där man kan vara anonym eftersom jag tror att risken är överhängande att någon / några tycker att det är perfekt att klanka ner på de som mår dåligt då om man kan göra det anonymt.

  • Svar på tråden Livet är en dans på rosor - akta dig för taggarna bara
  • frkmaria

    Nej. Alltså. Vi brukar inte gymma och jag har också lite skador som inte är riktigt bra. Men jag har sagt till dem att jag inte har träningskläder som passar och är hela och att jag inte vill köpa nya just nu. Plus att det handlar lite om allt runtomkring. 1. jag tycker inte om min kropp och även om de är mina vänner så är jag inte bekväm i att svettas och känna mig som en ful gris utan det framkallar ångest för mig. Jag gör hellre sånt själv. 
    2. Hela göra sig iordningprojektet hos någon annan. Då ska man duscha, tvätta håret, torka håret (som tar typ 3-4h minst för mig... ) göra sig iordning. 3. Packa med sig inte bara träningsväskan, utan halva lägenheten. Tro mig, jag är verkligen inte den som sminkar mig varje dag, men är rätt rädd om mitt hår då det var helt upp och ner under de yngre åren (fett samtidigt som det var torrt och sprött, hade stora tovor varje morgon) och använder rätt mycket skyddande produkter för att inte förstöra det mer. Tvättar det sällan och packar in det när jag tvättar det, har i oljor och fönar ogärna håret. 
    4. jag tycker inte det är en rolig umgängesform, när jag tränar gör jag det för att nå ett mål, inte för att umgås med vänner.
    Allt detta gör att jag får ångest och tänker för mycket och oroar mig. Eller alltså, mest det första som ger ångest men ändå. Ni förstår. 

    Känner mig så opepp just nu eftersom övriga 3 tycker detta var en så bra idé... men funderar på att göra som ni säger, eller bara ta en promenad eller sätta mig med en bok/korsordstidning medan de tränar. Detta är absolut inte min tanke på rolig aktivitet. Hade det varit bowling eller något. Men om jag tränar så stänger jag liksom in mig i ett skal och har verkligen ingen lust att vara social samtidigt.

    Får se hur jag gör nu, träna kommer jag iaf inte! :P  


    1 augusti 2015
  • frkmaria

    Nej. Alltså. Vi brukar inte gymma och jag har också lite skador som inte är riktigt bra. Men jag har sagt till dem att jag inte har träningskläder som passar och är hela och att jag inte vill köpa nya just nu. Plus att det handlar lite om allt runtomkring. 1. jag tycker inte om min kropp och även om de är mina vänner så är jag inte bekväm i att svettas och känna mig som en ful gris utan det framkallar ångest för mig. Jag gör hellre sånt själv. 
    2. Hela göra sig iordningprojektet hos någon annan. Då ska man duscha, tvätta håret, torka håret (som tar typ 3-4h minst för mig... ) göra sig iordning. 3. Packa med sig inte bara träningsväskan, utan halva lägenheten. Tro mig, jag är verkligen inte den som sminkar mig varje dag, men är rätt rädd om mitt hår då det var helt upp och ner under de yngre åren (fett samtidigt som det var torrt och sprött, hade stora tovor varje morgon) och använder rätt mycket skyddande produkter för att inte förstöra det mer. Tvättar det sällan och packar in det när jag tvättar det, har i oljor och fönar ogärna håret. 
    4. jag tycker inte det är en rolig umgängesform, när jag tränar gör jag det för att nå ett mål, inte för att umgås med vänner.
    Allt detta gör att jag får ångest och tänker för mycket och oroar mig. Eller alltså, mest det första som ger ångest men ändå. Ni förstår. 

    Känner mig så opepp just nu eftersom övriga 3 tycker detta var en så bra idé... men funderar på att göra som ni säger, eller bara ta en promenad eller sätta mig med en bok/korsordstidning medan de tränar. Detta är absolut inte min tanke på rolig aktivitet. Hade det varit bowling eller något. Men om jag tränar så stänger jag liksom in mig i ett skal och har verkligen ingen lust att vara social samtidigt.

    Får se hur jag gör nu, träna kommer jag iaf inte! :P  


    1 augusti 2015
  • frkmaria
    daniiel skrev 2014-03-27 19:43:18 följande:

    Jag kan ju gnälla över att jag inte hittar en endaste klänning som känns okej och jag behöver den till nästa helg = panik! Jag tycker inte om att shoppa i panik, för då köper jag något jag inte riktigt tycker om, som är dyrare än jag hade tänkt mig och som jag bara använder en gång utan att ens känna mig helt bekväm den gången. Utan klänning, så känner jag att jag inte kan gå på festen och det skulle vara lite tråkigt. Främst för maken.


    Hm. Nu uppdaterades min 2 gånger.. inte min mening!

    Jag kan ju säga att jag känner igen det där! Men OFTA brukar jag snubbla på klänningen typ kvällen innan. Sprungit och letat som en galning liksom och så helt plötsligt, så är den bara där! ;) 
    1 augusti 2015
  • Chicita

    Vissa saker jag har panikshoppat har sedan blivit favoritplagg :) 
    Men inte alltid nej.... :/

    Sånt där brukar ofta rinna ut i sanden om det inte är något man gör som rutin varje gång man träffas. Så det är nog rätt stor chans att en eller flera av dom tycker att "nej jag orkar inte träna i dag, det lät rätt skönt att bara sitta och slappa lite och umgås" ;)  

  • frkmaria

    Vad jag tycker är lite roligt i det hela är att hon som föreslog gymmet var på stan med mig i söndags. Vi kom in på mitt bröllop osv. och hon frågade helt plötsligt vem jag hade tänkt mig skulle ordna möhippan (ja. det är ju inte sånt man planerar och väljer ut som brud.. man räknar ju med att någon gör det utan att fråga, men brudtärnan om sådan finnes är ju en het person att räkna med..). Jag svarade att det förmodligen blir min bästa kompis som ska vara brudtärna + att jag har pratat lite "big no-nos" med en ganska ny vän här (för min brudtärna bor nämligen en bit härifrån..) och sagt till henne att hon gärna får ha lite kontakt med BT för att ordna det och att mer än så lägger jag mig inte i. Sen hoppas jag ju att fler engagerar sig och tycker det är roligt så att det blir en minnesrik dag! (Även om det såklart är roligast för mig...) Hursom så kände jag att denna vän blev lite stött över att jag pratar om sådant med en så pass ny vän och inte har frågat henne som jag ändå varit vän med ett par år. Iaf. Nu frågade hon varför jag inte ville gymma osv. och säger att det ju alltid finns något på gymmet jag KAN göra och helt ärligt så kan jag göra nästan allt på gymmet -inte så att jag är värst svag eller jätteotränad - jag ser bara inte det som en kul grej när man ska umgås. Och då tänker jag så..vilken tur att det inte är hon som är den som drar igång min hippa med tanke på att hon inte känner mig bättre än så! ;)


    1 augusti 2015
  • Chicita
    frkmaria skrev 2014-03-27 21:39:56 följande:

    Och då tänker jag så..vilken tur att det inte är hon som är den som drar igång min hippa med tanke på att hon inte känner mig bättre än så! ;)


    Det finns alltid ett ljus i tunneln ;) 
  • daniiel
    frkmaria - Jag håller med dig, det är inget roligt sätt att umgås på, om inte att alla verkligen känner att det skulle vara jättekul. Jag förstår dessutom fortfarande inte varför dom måsre gymma både fredagkväll och lördag morgon. Av vilken anlending? Nej, jag skulle nog ha frågat om dom inte kan skippa ett av passen åtminstone!, och det tycker jag gott dom kan ställa upp på om det är så att tanken är att ni alla ska umgås. Jag tycker egentligen inte att du ska behöva förklara dig mer än du redan gjort för dom heller. Jag hoppas att ni får kul övriga tiden dock :)
  • Chicita

    Jag håller med daniiel ett pass borde dom kunna skippa :) 
    ---------------------------------
    En sväng till kan ju inte skada. Prova sånt du inte tror att du passar i, du kan bli överraskad :)  

  • Plättis

    Träna som umgängesform lät jättekonstigt :/ Jag och syrran brukar tävla om vem som ska ta med lillasyster på gymmet när hon kommer och hälsar på (vi två storasystrar bor i samma stad, lillan 12 mil bort). Men då är det en annan sak, tycker jag. Att gå på pilates eller yoga tillsammans tycker jag är trevligt, men att gå och gymma med tre kompisar man inte träffar så ofta lät jobbigt.

    Jag har samma problem med att kroppen inte alltid vill som jag vill, har haft konstig värk i halva livet så vissa dagar kan jag inte ta mig ur sängen själv eller ens gå och stå. Och om syrran eller någon kompis föreslår att vi ska gå och träna då säger jag bara nej rakt av. Jag behöver inte ursäkta mig för att min kropp inte mår bra, och träna är något man ska göra på sina egna villkor, inte på grund av grupptryck.  

Svar på tråden Livet är en dans på rosor - akta dig för taggarna bara