• Chicita

    Livet är en dans på rosor - akta dig för taggarna bara

    Ibland känns det som att vissa glider igenom livet på en räkmacka, medan man själv drabbas av än det ena än det andra...

    Tänkte skapa en lite allmän "dumpningstråd" här. Det är ok att "gnälla" på allt som är jobbigt. Men självklart även ok att peppa varandra.

    Jag valde att inte göra det här till en tråd där man kan vara anonym eftersom jag tror att risken är överhängande att någon / några tycker att det är perfekt att klanka ner på de som mår dåligt då om man kan göra det anonymt.

  • Svar på tråden Livet är en dans på rosor - akta dig för taggarna bara
  • jeanettejohansson

    Mannen i mitt liv åkte just på älgjakt, han blir borta en vecka... Det blir nog gott om kött när han kommer hem och jag kommer ju bara jobba hela veckan så jag hinner väl inte sakna honom..
    Men jag hatar att sova utan honom :( Saknar honom redan massor trots att det var 2 h sedan han åkte. Jag vet att jag är töntig men vi är sällan ifrån varandra. Han är nog också lite töntig ;) han har redan ringt hem 2 gånger från bilen för att prata om struntsaker.

    Jag är glad att han har intressen och jag uppmuntrar alltid honom att åka, men jag känner ändå att jag saknar honom massvis!

  • Chicita
    Plättis skrev 2013-10-13 01:51:21 följande:
    Jag har inte kommer över min ilska och frustration än, det är fortfarande orättvist att det enda folk kommer ihåg om mig är att jag är hon som har ont. Lärare på gymnasiet, gamla chefer, allihop. Det blir lite frustrerande till slut. 
    Ja... på Ju-Jutsun kom dom ihåg mig med "hon som alltid går sönder" Tungan ute
    Fast det är ju en sanning med modifikation. Det var ju bara när någon tog i lite för hårt och inte tänkte sig för som axeln gick ur led eller något annat hände.

    Som du säger så är det svårt för någon att förstå varför man "gnäller".
    Man ser ju oftast inte sjuk ut. Smärtan bryter ju ner både kropp och sinne liksom.
  • frkmaria
    jeanettejohansson skrev 2013-10-13 11:39:01 följande:
    Mannen i mitt liv åkte just på älgjakt, han blir borta en vecka... Det blir nog gott om kött när han kommer hem och jag kommer ju bara jobba hela veckan så jag hinner väl inte sakna honom..
    Men jag hatar att sova utan honom :( Saknar honom redan massor trots att det var 2 h sedan han åkte. Jag vet att jag är töntig men vi är sällan ifrån varandra. Han är nog också lite töntig ;) han har redan ringt hem 2 gånger från bilen för att prata om struntsaker.

    Jag är glad att han har intressen och jag uppmuntrar alltid honom att åka, men jag känner ändå att jag saknar honom massvis!
    Jag är likadan!
    Ska han vara borta i 4 dagar klagar jag över att "det är ju nästan en hel veeecka!". 
    Tycker sängen är tom och sover dåligt.

    Jag vill gärna prata ett par gånger om dagen med honom, messa och ringa minst 1-2 gånger.

    Men jag är väldigt fysisk av mig när vi är tillsammans också. Vill pussas och kramas ganska mycket (och sån är inte han alls även om jag nu har lärt upp honom! ;) ).  
  • Chicita
    jeanettejohansson skrev 2013-10-13 11:39:01 följande:
    Mannen i mitt liv åkte just på älgjakt, han blir borta en vecka... Det blir nog gott om kött när han kommer hem och jag kommer ju bara jobba hela veckan så jag hinner väl inte sakna honom..
    Men jag hatar att sova utan honom :( Saknar honom redan massor trots att det var 2 h sedan han åkte. Jag vet att jag är töntig men vi är sällan ifrån varandra. Han är nog också lite töntig ;) han har redan ringt hem 2 gånger från bilen för att prata om struntsaker.

    Jag är glad att han har intressen och jag uppmuntrar alltid honom att åka, men jag känner ändå att jag saknar honom massvis!
    När maken är borta så rullar jag ihop hans täcke till en korv och lägger nära mitten av sängen.
    För om jag då slår ut med handen i sömnen eller vänder mig mot honom så känner jag liksom att "han" är där, och då vaknar jag inte.
    Om det däremot är platt och tomt på hans sida så vaknar jag direkt.
    Så det kanske kan vara ett tips att testa? Glad 
  • filibustern
    jeanettejohansson skrev 2013-10-13 11:39:01 följande:
    Mannen i mitt liv åkte just på älgjakt, han blir borta en vecka... Det blir nog gott om kött när han kommer hem och jag kommer ju bara jobba hela veckan så jag hinner väl inte sakna honom..
    Men jag hatar att sova utan honom :( Saknar honom redan massor trots att det var 2 h sedan han åkte. Jag vet att jag är töntig men vi är sällan ifrån varandra. Han är nog också lite töntig ;) han har redan ringt hem 2 gånger från bilen för att prata om struntsaker.

    Jag är glad att han har intressen och jag uppmuntrar alltid honom att åka, men jag känner ändå att jag saknar honom massvis!
    Chicita skrev 2013-10-13 21:33:15 följande:
    När maken är borta så rullar jag ihop hans täcke till en korv och lägger nära mitten av sängen.
    För om jag då slår ut med handen i sömnen eller vänder mig mot honom så känner jag liksom att "han" är där, och då vaknar jag inte.
    Om det däremot är platt och tomt på hans sida så vaknar jag direkt.
    Så det kanske kan vara ett tips att testa? Glad 
    jag somnar ändå alltid ensam då jag går isäng 10 och karln typ 2.. :P jag kan börja sakna han efter.. 3-4 dagar. och så går det i vågor sen :P men efter en månad då är det väldigt jobbigt! 
  • Chicita

    Puffar upp den här tråden då...
    När vi inte orkar vara sådär peppigt glada så kan vi "kräkas" lite här istället ;) 

  • frkmaria

    Ja då kan jag klaga lite!
    Ska ha en tjejhelg med 3 andra kompisar, vi är 3 som bor i samma stad och en som flyttade härifrån för lite mer än ett år sen så vi ska upp till henne. Jätteskoj kände jag tills de fick för sig att vi ska gymma både på fredagkvällen och på lördagmorgonen. Hela min pepp försvann! Jag har verkligen ingen lust att ha en massa ångest när jag ska på tjejhelg. Jag fattar inte vitsen heller?
    Och nu har jag istället ångest över att jag är negativ, sätter mig på tvären och säger att jag inte har lust med gymmet. 


    1 augusti 2015
  • daniiel
    frkmaria skrev 2014-03-27 19:30:49 följande:

    Ja då kan jag klaga lite!
    Ska ha en tjejhelg med 3 andra kompisar, vi är 3 som bor i samma stad och en som flyttade härifrån för lite mer än ett år sen så vi ska upp till henne. Jätteskoj kände jag tills de fick för sig att vi ska gymma både på fredagkvällen och på lördagmorgonen. Hela min pepp försvann! Jag har verkligen ingen lust att ha en massa ångest när jag ska på tjejhelg. Jag fattar inte vitsen heller?
    Och nu har jag istället ångest över att jag är negativ, sätter mig på tvären och säger att jag inte har lust med gymmet. 


    Får man fråga varför dom vill gymma? Är det något ni alla brukar göra? Annars kan jag tycka att det är lite märklig aktivitet på en tjejhelg, speciellt både kväll och morgon direkt efter varandra. Jag förstår att din pepp försvann, för det hade min också gjort!
  • Chicita

    Åh vad jag känner igen det där frkmaria 
    Jag kan inte vara med på allt pga gamla skador. Men det syns ju oftast inte att jag har ont, så det är ingen som liksom förstår det. Och därför kan det bli sura miner när jag säger "nej det kan jag inte göra" eller "jag vill inte, jag får ont av det / ökar skaderisken"...
    Och så känner man sig som en partypooper även om det inte är meningen.

    Om jag var dig så skulle jag säga "gå och gymma ni, så går jag och käkar en härlig hotellfrukost under tiden (man kan ofta köpa in sig på frukost även om man inte bor på hotellet) ni kan väl höra av er när ni har tid att umgås med mig också" 
    ;)  

  • daniiel

    Jag kan ju gnälla över att jag inte hittar en endaste klänning som känns okej och jag behöver den till nästa helg = panik! Jag tycker inte om att shoppa i panik, för då köper jag något jag inte riktigt tycker om, som är dyrare än jag hade tänkt mig och som jag bara använder en gång utan att ens känna mig helt bekväm den gången. Utan klänning, så känner jag att jag inte kan gå på festen och det skulle vara lite tråkigt. Främst för maken.


Svar på tråden Livet är en dans på rosor - akta dig för taggarna bara