Livet är en dans på rosor - akta dig för taggarna bara

Jag beklagar verkligen! Det är klart att det gör ont och det måste få göra det. Att förlora någon, speciellt någon så pass närstående, är otroligt jobbigt.

Alla problem är välkomna här. Det är en dumpningstråd och man kan inte värdera känslor. 

Jag känner igen det där, så har många gjort mot oss också.
Bland annat så var det flera som hade bett oss att ha en haloweenfest när huset blev klart eftersom vi har så bra läge och vi började planera det, även om vi egentligen hade viktigare saker att göra (i början av bröllopsplaneringen liksom).
Alla som bett oss ha en haloweenfest var helt plötsligt bjudna på annat som dom skulle gå på. Min äldsta vän och hennes make kunde inte få barnvakt sa dom,( trots att jag sett på FB att hennes mamma skrivit och frågat vilken tid dom skulle komma med sonen så hon visste om han skulle äta mat där eller inte). 
I slutänden var det bara brorsan som skulle komma. Och då valde vi att ställa in det hela. Vi tog med brorsan ut på middag istället och hade jättetrevligt bara vi tre.
Men just det där att svika bara för att något roligare dyker upp och sen tro att man kan återkomma någon annan gång när man själv behöver hjälp.
Nja det har jag slutat ställa upp på.
Jag har insett att jag hellre är utan vänner eller har väldig få men sanna vänner - än att ha folk som bara ska utnyttja en och sen kalla sig för vän och kanske till och med snacka skit bakom ryggen.
Det är inte värt det  

Men fy så fult gjort! Jag hade blivit otroligt besviken och sårad! Det var ju bra att ni hade trevligt ändå, men själva saken att be om något och sen strunta i det. Tyvärr har vi också varit med om det och flera av våra (föredetta) vänner har gallrats bort just pga liknande saker.

Jag förstår mig inte alls på sånt där. Det skulle aldrig falla mig in att göra på det sättet. Jag förstår inte varför människor har så svårt att bestämma sig, förbinda sig till en sak, att vara ärliga..

Däremot är det lite svårare med min syster och den här killen, då han är som en bror för min make. Det går inte bara att säga tack och adjö på samma sätt.

Nej men man kan fasa ut dom...
Och man kan kanske tala om vid nästa tillfälle att "förra gången så hoppade du över att träffa oss men du berättade det inte innan. Så jag litar inte på att du kommer denna gång. Ring när du är på väg så sätter jag fram en till tallrik, men jag räknar inte med dig"

Det är sant, men vi vill inte fasa ut dom. Vi vill ju ha dom i våra liv. Vi vill ha dom i vår dotters liv. Vi har ju dock gjort lite så som du säger, talat om att vi inte kan lita på vad dom säger och jag tror dom tog till sig det. Jag hoppas det :)

Man kan alltid återuppta kontakten mer om dom skärper till sig lite. Det kan helt enkelt vara bra att dom får veta att det inte bara går att behandla er som andra sorteringens vänner och tro att ni ska finnas kvar.
Det behöver ju alltså inte gå så långt som att man slutar umgås helt. Men att dom kan behöva få smaka på sin egen medicin nån gång (eller vad man ska säga).
 

Ibland kan man bli tokig på sin blivande svärmor.
Vi har precis berättat att vi ska gifta oss. Hon blev verkligen jätteglad och tyckte äntligen (jag och sambon har varit tillsammans i 12 år nu).
Hon ställde 1000 frågor. Bland annat vart vi ska gifta oss och vart vi tänkt ha festen.
Det är 1½ mil mellan kyrkan och festlokalen.
Det betyder att gästerna får ta sig på egen hand till och från festlokalen. Vi har rätt tajt budget så betala för transporten kan vi inte.

Då har hon mage att säga, men tänk på vilka vi bjuder, att det  kommer bli alldeles för dyrt för gästerna att behöva ta taxi hem sedan när festen är slut!

Men hur kan man säga så?
Jag förstår att hon menar väl, men det sårar faktiskt.
Vi har valt en lokal som tilltalar oss och vår budget. 
Kunde hon inte bara hållit den kommentaren för sig själv.

så då har jag fått gnällt lite jag med... 

Vår festlokal (ja kyrkan med) ligger ca 1 mil rakt ut på vischan från vår stad sett.
Nu fixade vi i och för sig buss, men det var så få gäster som åkte med bussen att vi kanske skulle tjänat på att betala taxibuss (alltså dom där större taxibilarna) istället för dom.

Ett tips som inte kostar så mycket.
Kolla om det finns någon som ni känner (men inte så väl att dom kommer på bröllopet) som kan tänka sig att agera lite "taxi" för hemfärd för de gäster som inte tar bilen.
Om ni har en hemsida så kan ni också sätta upp en typ av gästbok (man brukar kunna ha flera) där dom som vill kan prata ihop sig om att samåka. Det är ju onödigt om varje par tar egen bil när man kan åka i alla fall 4 i varje  
Ett annat alternativ kan vara att kolla vad ett bussbolag skulle ha för att köra folk och hämta på natten, och sen räkna ut biljettpriser (avrunda uppåt för alla kommer ju inte vilja åka) och lägga ut det som ett alternativ. Se bara till att det ska förbokas i samband med OSA i så fall och helst förbetalas då också  

Det var några tips till lösningar på problemen.
Men ja annars kan jag ju säga att vissa saker borde folk hålla för sig själva eftersom dom kan såra. Folk tänker dock inte så. Speciellt inte när dom är intresserade och liksom i "problemlösnings-läge"  

Jag har redan kollat upp buss och taxibuss. Därav att jag vet att det blir för mycket pengar.
Sen bor de flesta gäster utspridda över staden så det är inte många som ska åt samma håll.
På vår bröllopshemsida har jag skrivit i informationen att man kan kontakta värparet om man är intresserad av samåkning.
Sen har jag även varit runt till de närliggande hotellen och vandrarhemmen och fått bra priser om gästerna väljer att ta övernattning istället för taxi hem, det kommer att bli ungefär samma prisklass(på hotellövernattning, vandrarhemmen blir billigare).
Det är även till för våra långväga gäster som vi vet kommer att behöva någon form av övernattning.
Även den informationen står på bröllopshemsidan.
Så jag känner att jag gjort den jag kunnat både för oss som brudpar och för de gäster som ev tackar ja.

Men det är just kommentaren att vi borde valt lokal efter vilka vi bjuder som sårar. 
Varför inte bara vara glad att vi hittat en lokal vi tycker om och som passar våra önskemål...
 

Då har du helt klart gjort det du kan 
Säg det till henne...
Lokaler växer inte på träd. Och dom bästa ligger oftast otillgängligt. I alla fall om man inte ska behöva betala en förmögenhet för dom som ligger mer centralt.

Vissa är ledsna över att deras föräldrar och svärföräldrar inte visar intresse alls inför bröllopet. Andra över att dom lägger sig i för mycket.
När det gäller bröllop är det så mycket nerver och känslor inblandade.

Jag förstår din reaktion. Jag hade nog reagerat likadant.
Sen hade jag blivit ilsk och tänkt att jag skulle "visat kärringen vems bröllop det är" (jag har ett sjuhelvetes temperament  )
Och antagligen hade jag börjat skratta någonstans i dom trakterna också och så hade det inte hänt något mer