Livet är en dans på rosor - akta dig för taggarna bara

Men nu vet jag inte vad min dator gjorde den postade visst innna jag ens hann att skriva en mening  Men jag får testa igen

Mina problem är ofta väldigt varierande. Jag kan vara väldigt fysisk och träna mycket och andra veckor kan jag knappt gå runt kvarteret eller inte ens kunna öppna en petflaska. Jag kan förstå att inte alla förstår. Det är såklart lite skumt att jag kan springa en mil ena dagen (fast det var längesedan jag klarade av det)  och knappt kunna stå nästa dag. Tur iaf att mina närmsta vänner och familj förstår. Mina närmsta vänner tror jag inte ens är medvetna om hur dålig jag kan bli och hur länge det har hållt på. De har nämligen aldrig frågat de har bara accepterat att jag ibland inte orkar göra allt och jag är inte så förtjust i att prata om mina problem (vilket jag tror även de har märkt) så jag har själv inte tagit upp det. 

Skönt iaf att de gör någon form av utredning för även om de inte kommer fram till något kan de iaf strycka det helt sen och utifrån det kunna gå vidare i utredningarna. Jag hoppas verkligen att de hittar nån lösning för dig, Cicita!

Måste säga att det var en bra tråd. Mådde mycket bättre efter att fått skriva av mig och fått lite förståelse.  

Ja det brukar hjälpa när man får dela med sig av sin frustration.
Oavsett om någon svarar och bekräftar eller inte  

Ja det kan ju vara svårt att förklara, det föstår jag... Skönt att du har vänner och familj som förstår  

Jag har fått tag i en bra husläkare. Även om han faktiskt haft en del fel så skickar han alltid hellre en remiss (eller två) redan i början av utredningen än att vi ska avvakta och vänta. Han vet hur långa köer det är och han säger "hellre avboka en tid eller avböja en köplats om man blir frisk - än att få vänta flera månader i onödan"  

usch.. har sånna problem just nu!!! 

går sköterskeprogrammet och är i termin 4 nu. är just nu i slutet av en VFU (praktik) och jag har ångest över allt!

1. jag är som sagt i termin 4 (av 6) och jag är så osäker i min roll och självständigheten är långt efter mot för vad den borde vara! i termin 6 då vi har tre placeringar, ska vi gå helt självständigt (i princip) och det kommer jag aldrig klara som det ser ut nu! och jag är så rädd! det enda jag vill bli är ju en bra sköterska! och än värre är att jag känner mig SÅ ensam om denna känsla. 

2. hur ska jag lösa detta då? ja, ska prata med några lärare åt veckan och höra vad de tycker, jag och min handledare hade en mittbedömning i fredags och han sa, och jag höll med honom, att jag kanske skulle behövt få göra om en praktik. och det är sant, jag kanske behöver det, känns lite som ett nederlag, men han sa det att se det som en möjlighet istället. och jag gör det faktiskt, än en gång - jag vill ju bara vara en BRA sköterska! 
MEN - när ska jag ha denna praktik då om det blir så? i sommar? kan ju gå, men då måste jag avstå från vikariat (som jag redan sagt jag ska ha till min kommun, har nog redan ett schema), och mister därmed en månadslön, vilket inte känns jättebra då karln min blir arbetslös i juni. om inte då, i termin 5? när vi ska göra c-uppsatsen som tar 10 (!) veckor??  ne tack... hellre i sommar då... 

3. har dessutom ångest över dessa jävla (ursäkta språket) uppgifter ja gitt göra under praktiken! en vårdplan som känns halvt omöjlig att göra då den känns så stor, men fine det går väl, men då ska man OCKSÅ förbereda sig för ett opponentskap under ett seminarium! och så refereringen.. USCH! har dessutom en uppgift där jag ska undervisa min handledare och några till i nåt, men det börjar kännas ok faktiskt. hittat nåt, så det börjar lugna ner sig..

ja långt inlägg, förlåt. men jag ville bara kräkas ut allt!  

dessutom har jag en period med svettig handled och håller på att bli tokig! har ett område, halva ovansidan av handen, som blir stekhet och DRÄNKT i svett alltså! det är nästan äckligt coolt. hade en period av detta för några år sen, men de gick över, men nu har det börjat igen.. men har faktiskt hittat fakta: 

 

Ovanlig asymmetrisk svettning ses vid idiopatisk unilateral fokal hyperhidros. Från ett avgränsat område, oftast i pannan eller på ovansidan av ena handleden, uppstår attackvis profus svettning. Detta upplevs mycket besvärande av patienten. Neurologisk undersökning utfaller utan anmärkning, men PAD från en hudbiopsi kan visa en bild förenlig med ekkrint nevus

en del hudsjukdomar som keratodermier eller pachonychia congenita är associerade med hyperhidros. Dessutom kan runt vissa lokala processer i huden, som vid t ex blue rubber bleb nevus eller pretibala myxödem utvecklas fokal hyperhidros. Ett special fall är idiopatisk unilatreral fokal hyperhidros som innebär ett fokalt område antingen i pannan eller på ovansidan av handleden, där patienten attackvis får hyperhidros då svetten fullkomligen rinner. Histologiskt kan man då se ett eccrint nevus, eccrint angiomatöst hamartom eller helt invändningsfri rutinhistologi. 

jag har visst någon ovanlig åkomma. bra med en förklaring i alla fall, men irriterande är det likförbannat! 

filibustern... lugn bara lugn
Du är inte ensam.
Min svägerska blev färdig sjuksköterska för snart ett år sen och jag minns hur orolig hon var över att inte räcka till, att inte klara av osv. Men hon klarade sig jättebra och är väldigt uppskattad på sin avdelning nu 
Jag tror att det är rätt vanligt. Men man försöker att inte visa det utåt eftersom att "vem vill ha en sjuksköterska som inte vet vad dom gör"...
Att vilja veta - att vilja göra ett bra jobb är ju en jättebra grund. Och det betyder ju att du har omtanke om dina blivande patienter också.
Mycket kommer du nog att lära dig på den avdelning du hamnar på också. Vissa saker du lärt dig har du ingen egentlig användning för, och andra saker kommer du att få göra så ofta att dom inte längre känns svåra.
Ingen kräver att du ska klara dig helt själv innan du är klar. Men dom vill se att du är självgående och tar initiativ och har kunskap om hur du skulle kunna sköta dig på den avdelning du gör sista praktiken på...

Lycka till
Jag tror att du kommer bli en bra syrra  

tack för de vänliga orden^^  har pratat med mina lärare och dom skulle visst försöka hjälpa mig med en extra praktik. känns bra faktiskt. uppgifterna håller på att ta sig också^^

bara att kämpa på antar jag^^ 

Du ser... det finns ett ljus i tunneln så att säga 

Många gånger kan det räcka att bara få säga Bläääh nu mår jag pyton. Och så lyfter bördan lite... eller man börjar hitta ljusglimtar bland molnen på egen hand 
Delad börda är lättare. Även om det inte är en fysisk hjälp man får 

Hoppar in här jag med...har haft problem med kroppen sen i höstas, yrsel, känselbortfall på vä sida och synnervisinflammation. 
Har varit på mr av hjärna och rygg men dom hittar inget. Har varit hos en hörsel och balansläkare där man har konstaterat att jag har en permanent skada på min balansnerv på vä sida, läkaren tror att det har med MS och göra. Men jag vet inte vad jag ska tro...vet att jag måste byta jobb då yrseln aldrig kommer försvinna. Neurologen ska ringa imorrn, så får vi se vad hon säger.
Min moster hade MS och gick bort när hon inte var så gammal.
Så jag skulle inte bli förvånad om det var MS. Men det är frustrerande att inte veta
 

Vad jobbigt.
Jag har också yrsel. Och mamma hade MS så jag har precis gått igenom alla dom där kontrollerna. Men dom har uteslutit problem med hörseln / balansen och MS.

Så jag förstår hur du känner med den där frustrationen av att inte veta... 

har två syskon med MS och måste säga att symptomen låter väldigt likt MS-symptom tyvärr.