Jag stör mig på...

Jag stör mig på när gamla brudpar som är vänner till en ska "tipsa" och kommentera och säga vad man ska göra och hur man ska planera sitt bröllop.

Jag stör mig på att min ena brudtärna inte nöjer sig med att jag betalar tärnklänningen/låter henne fått vara med och bestämma modell nu ska hon ta bort blommorna på klänningen också, det som gör att den matchar min brudklänning! Jag tänker så länge jag betalar klänningen faktikst bestämma att blommorna ska vara kvar, sedan får hon göra vad hon vill med den. =)

Jag stör mig på att jag är så klantig. Tappade en colaflaska på jobbet nu när jag skulle fylla på kylarna. Och har därför ena foten helt full med sånt där pyttesmått glassplitter och det känns som om jag har lite i den andra också.
Finns ingenstans där jag kan tvätta av fötterna heller om jag inte ska klättra upp i handfatet. Och hur bra ser det ut inför hotellgästerna om jag springer runt barfota

Jag stör mig på att jag inte kan låta bli att sitta här, trots att jag hade gräslig migrän när jag vaknade idag. Jag vet ju att risken är stor att migränen kommer tillbaka om jag sitter vid datorn. Men just nu känns det så mjukt och skönt i huvudet och jag vill inte minnas den där knivskarpa smärtan som nyss skar genom höger öga och ned mot nacken...  Det är underbart när medicinen hjälper men ibland kan jag vara så dum! Nu ska jag logga ut, det lover jag mig själv.

det problemet har jag med ett par skor. Min låtsasmamma gick bort i vintras och när ambulanspersonalen kom (hon var ensam hemma och ringde själv men gick bort innan de hann komma) så slog de sönder en ruta i dörren. Så hela skorna är fulla med sånt splitter (glasrutor i dörrar är för den som inte har tagit sönder en sån någon gång ofta gjorda av väldigt många lager väldigt tunnt glas.) så de går inte att använda längre :/

Jag stör mig dock på folk som väljer musik till sitt bröllop bara utefter vad alla andra har för musik. Typ "vilka är de vanligaste låtarna på bröllop" "jaha, okej, då tar vi dem", har flera bekanta som har gjort så - eller ja, som i alla fall på frågan "hur kommer det sig att ni valde XXX, ni lyssnar väl aldrig på Y?" svarar "Nej, men den är jättevanlig på bröllop - och vi gillar ingen musik som handlar om kärlek" >.<

Oj, finns det folk som gör så? Fast jag kan tänka mig, om man tex inte är alls intresserad av musik så kanske man inte bryr sig om låtvalen så mycket...

En kollega till mig ville ha "highway to hell" med AC/DC som utgångsmusik. Men det gick inte prästen med på.... =)

 

I övrigt så stör jag mig på folk som säger att pappan till deras barn inte kan vara hemma och vara föräldraledig pga att de inte har råd. Samtidigt har de ett renoverat hus/lägenhet, ny bil, åker på semester varje år osv. Då handlar det om prioriteringar och inget annat. Må så vara att man som pappa då inte vill vara hemma eller att man som mamma vill ha hela föräldraledigheten. Men säg då det och hitta inte på en massa annat.

Ja, så gör folk - i alla fall folk jag känner. Okej att ens favoritlåtar kanske inte funkar. "Vår" låt funkar inte heller - MEN det innebär inte att man behöver ta en låt med ett band som man har uttryckt att man tycker att det är superdåligt och att man inte alls tycker om dem... ^^

Folk som prioriterar, ja, jag vill inte säga fel, men konstigt i alla fall - kan jag också störa mig på. Min mamma var hemma så mycket hon fick med mina syskon, men då har hon haft svårt att jobba på grund av sjukdomar (hon vill inte bli sjukskriven utan de har valt att leva på en lön istället) och bara jobbat deltid lite till och från tidigare medan hennes man har jobbat heltid - så de hade faktiskt inte råd att göra på något annat sätt. Å andra sidan så har de inte renoverat något hus, köpt ny bil eller åkt på några utlandssemestrar under tiden.. Viss skillnad.

Precis det jag menar! Det finns absolut situationer där man faktiskt inte har något val. Men det kryper i mig när man använder uttrycket "vi har inte råd" när det handlar om att "vi vill inte sänka vår levnadsstandard under några år".  

Apropå att inte ha råd, eller pengar i allmänhet påminner mig om en sak...

Jag har en väninna som alltid säger att saker är dyra, oavsett vad dom kostar egentligen och vilken rabatt hon får.
Jag ordnade boende åt henne och hennes make för 595:- (för två personer alltså) på ett hotell, inklusive frukost. Ordinarie pris 3800:-
Men det var för dyrt.
Hon kan inte se värdet i ett erbjudande, utan bara pengarna i sig. Att dom sen köper ny bil, hemmabio, stor platt-TV och massa såna saker utan att blinka har visst inte med saken att göra.
Hon blev dessutom sur på mig när jag inte ville handla mina matsalsmöbler i en lågprisbutik i närheten av dom (sämre kvalité än Jysk) för bara någon tusenlapp mindre än vad det skulle kosta på MIO. Och då skulle jag ju inte bara få väsentligt sämre kvalité, utan dom hade inte en sån modell och storlek jag ville ha.
Jag blev då upplyst av henne om att jag inte behövde ha det bordet jag ville ha eftersom jag inte hade barn.  

Att säga att man inte har råd (även om det är ett bra erbjudande) är en sak. Men att säga att något är dyrt när man faktiskt får ett extremt bra pris - det känns bara oförskämt  
Så sånt stör jag mig på