Jag stör mig på...

Jag är SKITLESS på att leta ringar. Jag vill ha en amssa saker till väldigt lågt pris.
En kombinastion som inte alltid verkar gå ihop ;-P
Dessutom är M2B lugnet själv och säger bara "om det är den ringen duvill ha så köp den, men då blir det ju inge fler ringköp efter det"
Hur i allsindar hittar man den perfekta ringen?
Plus att många här på BT har jättestenar, vilekt såklart är fint men inte riktigt det jag söker, men ändå sugs jag med i nån ct hets.

Jag stör mig på att folk förutsätter att bara för att vi är nygifta och precis flyttat ihop så bråkar vi! Vi bråkar aldrig, vi stormtrivs så sjukt bra och om jag skulle störa mig på honom för något så vet jag faktiskt inte vad det skulle vara. Oroväckande med så många kommentarer om att "de första 40 åren är värst" osv, om det nu känns så så tror jag man gift sig med fel person eller måste ändra om lite i sin egen personlighet och inställning...

Sitter på jobbet och retar upp mig otroligt mycket...

Varför skäller man på den person som försöker hjälpa dom?
Varför hota med att gå till tidningen om dom inte får som dom vill - punkt slut?
Varför stå här och vara agressiv mot mig när jag försöker hitta både direkt lösning på deras problem (och erbjuder dom alternativ) samt även långsiktig lösning?

Jag förstår att dom är besvikna. Men jag försöker ju för fan hjälpa dom.
Skäll på den som är ansvarig istället när jag säger att jag inte får göra mer än detta. Stå inte och kalla mig fet, ful, lat och alla superlativ ni kan komma på för att såra mig, som "tack för hjälpen"

Just nu stör jag mig på alla "Det är DIN dag gör som DU vill"-svar överallt.

Visst behöver man inte följa alla etikettregler och sånt. Men vissa saker måste man respektera.
Man kan inte köra över prästerna och säga att "så här vill jag ha det" och tro att dom ska rätta sig efter det. Eller bestämma att "jag tänker visst komma tidigare till lokalen / kyrkan även om vi inte får" osv...
Dessutom delar man väldigt ofta "sin" dag med andra brudpar också.

Respekt är ett ord som visst inte ingår i svenska språket längre

Jag stör mig på dom (eller just nu en person) som hela tiden säger hur den personens bröllop var. Och hur bra det var. Samt att denna person hela tiden frågar "Vad kostade det, så mycket är väll onödigt. Vi betalade mycket mindre för typ samma sak!"  Samt att denna person skryter om sin jäkla smekmånad.

Jag avskyr just denna person och sånna personer som ska passa på att skryta om sitt som redan varit.

Usch, jag blev så ledsen idag.

Vi var på en större matbutik för att spana bröllopstårta. Men disken var obemannad så vi väntade och väntade... Då kommer mina föräldrar...! Min m2b lyckades väl prata bort det hela något sånär, vi skulle bara kolla lite om de kunde göra sådana tårtor som hans mamma brukar göra, vi tänkte kanske köpa en till nyår... (ljug).
Expediten kommer tillslut och de går. Hon frågar vad hon kan hjälpa oss med. "Bröllopstårta" svarar jag lågt för att de inte ska höra, de har ju inte hunnit så himla långt. "Bröllopstårta?" nästan skriker människan... "Ja, skrik inte" svarar jag lågt, men hon hade tydligen svårt att fatta/en hörselskada för hon fortsatte att skrik-prata samtalet igenom...

Ingen aning om mina föräldrar hörde. Det var stimmigt och bullrigt och mycket folk, men den här expeditens röstresurser kombinerat med det gälla tonfallet kan mycket väl ha överröstat alltsammans. Dessutom såg hon ju med sina egna ögon att vi pratade med några när hon kom. Hade hon kunnat lägga ihop 1+1 hade hon kanske begripit att det inte passar att skrika så halva butiken hör om våra planer, speciellt inte när jag talade så lågt och diskret.

Inbjudningarna har inte gått ut än, så ingen vem om våra planer förutom min bästa kompis.

Tack.

Det här har inget med bröllop att göra...

Jag stör mig på att Breezer Orange har bytt etikett!!!!!!!!!!!!!!!!!!!