Jag stör mig på...

Håller med. Inte för att jag är så extrem att jag går upp synligt  på vågen av en glass, men i min släkt gäller det att passa sig för det finns många som är så! Och att det ska vara så mycket svårare att gå ner än att gå upp också

Vet inte om någon redan skrivit det, för har inte pallat läsa hela tråden... Kändes lite väl ambitiöst, hahha..

Men jag stör mig på : alla trådar som börjar med orden HJÄLP, PANIK, VAD SKA JAG GÖRA???

Väldigt tröttsamt,... Hur hemskt kan det vara liksom???

Annars stör jag mig på min dumma smärta som inte vill ge sig, inte ens lite bara...

Precis!
Man får liksom inte vara "nöjd" utan allt ska vara "drömmen" eller "fantasin" eller vad jag ska säga.....
Som att "jag har alltid drömt om att gifta mig på ett slott och då måste jag få göra det, det är en rättighet att få det man vill...alltid...och det nu direkt" och då är det som att man bara måste få gifta sig på ett slott för annars går livet under....Observera nu att detta med att gifta sig på ett slott endast är ett exempel...det är inget fel med att gifta sig på ett slott.....om man har råd och möjlighet att göra det utan att ruinera sig.
Det jag menar är att det verkar ibland som att det är så viktigt att alla drömmar ska uppfyllas för annars är man "misslyckad" typ.
Och precis som Emblas mamma skriver är det som att en del tror att man inte kan bli lycklig och "lyckad" om man inte köper dyra saker eller som att om man inte köper allt av toppkvalitet hela tiden så är livet bara fel och misslyckat.

Och så stör jag mig på folk som skriver rubriker med ?! fast dom menar det som en vanlig fråga...jag tolkar ?! som att någon är arg men en del skriver ?! och så är det en helt vanlig fråga...eller att de vill ha hjälp med något....ingen ilska alls inblandad. Om amn vill få uppmärksamhet och många svar så är det viktigt med en bra rubrik och sen är det så att om jag inte har svar eller inte vill svara eller inte kan hjälpa till så ändras inte det av ?! i rubriken...snarare tvärtom...?! får mig att bli lite ställd och sen när det visar sig att det är en vanlig fråga...då blir jag irriterad över det jag uppfattar som en sur/arg/ledsen ton i rubriken....

Ååååh sånt där stör jag mig också på! Och alla idiotiska dieter som alla går på och inte äter något veckorna innan bröllopet för att vara så smala som möjligt på bröllopsdagen. Jaha men sen då?!? Är det inte bättre att satsa långsiktigt och få ett långt och friskt liv med sin man istället för att bryta ner den innan bröllopet? Jag blir nästan mörkrädd när jag får höra vad folk utsätter sina kroppar för bara för att se så bra ut som möjligt.

Jag stör mig också på folk som läser vetenskapliga artiklar som satan läser bibeln och jag stör mig på att alla alltid ska kommentera hur smaaaal jag är och fråga om jag verkligen äter ordentligt. Herregud vad jag blir less!

Skön tråd det här

Efter mitt besök på gyn.mott. idag så stör jag mig alldeles ofantligt på barnmorskor.
Och ännu mer på den universella föreställningen att alla kvinnors högsta mål i livet är att skaffa ungar.

Idag stör jag mig också på människor som tycker att de måste förklara något som är så otroligt självklart att man måste vara lobotomerad för att ha missat det (hänvisar till gyn-besöket även här).

Jag stör mig på att mina ben är slutkörda efter de senaste tre veckornas träningsdos och jag stör mig ännu mer på de sneda blickarna från "finfolket" på gymmet - de som aldrig köper en kaka, som aldrig längtar sig galen efter en tårtbit eller äter kolhydrater.

Jag måste verkligen vara världens grinigaste, bittraste människa. Fy. Men så är det just nu.

 

Tillhör ju oxå den skaran som brukar störa mig på detta. Behärskar man inte regeln blir det lätt galet i texten.

Ett annat enkelt knep är även att man kan prova att byta orden mot "jag" eller "mig". Passar jag i ordföljden är det DE, passar mig i ordföljden är det DEM. Man säger ju inte "han tycker om jag" utan "han tycker om mig" då ska det alltså vara "han tycker om deM".

Jag vill inte ha kyrklig vigsel - De vill inte ha kyrklig vigsel

Lisa tycker om mig - Lisa tycker om dem.

De brukar stå i början på en mening och dem i slutet på en meningen,

Denna förenklade regel har jag hört vid ett seminarie men den med VI och OSS verkar kanske bättre och enklare? lätt att tänka på antal bokstäver för att minnas. Sånna här lättare regler är bra om man inte är insatt i grammatiken o inte har koll på pronomen och objekt och subjekt. Alla vet inte vad det betyder även fast de har läst grammatik i skolan. Själv har jag aldrig haft problem att skilja på detta men det är ju väldigt vanligt har jag märkt.

Ibland känner man sig grinig och bitter, det är ok.

Jag stör mig också på den där föreställningen att alla kvinnors högsta mål är att försöka skaffa barn.....Jag vill inte, m2b vill inte...och tydligen är vi då psykfall /missanpassade /lata /egoistiska /bekväma /måste ha varit med om nåt heeemskt i barndomen / kommer ångra oss när vi är 95 och sitter på ålderdomshemmet...osv osv osv ..Jag undrar då detta... Om vi ångrar oss när vi sitter på ålderdomshemmet...vem är det då som lider av det? Jo, precis...bara vi! Ingen annan.

Zelmah: det där med jag och mig var ju ytterligare ett fiffigt knep!

Jag har listat ut vad det där respektlösa beteendet beror på! Många människor med barn är så löjligt bittra på att alla barnlösa kan göra preciiiiiis vad de vill med sina liv. Att ha barn är som en sorts sekt, du blir bara accepterad om du själv har barn, för småbarnsföräldrar tål inte folk som prioriterar annorlunda. Typ att de bara är nöjda med sina liv så länge alla runt omkring väljer samma sorts liv.

Själv vill jag ha barn, men har ingen brådska och skulle aldrig drömma om att betrakta självvald barnlöshet som något konstigt! Stör mig på hur en del människor med barn reagerade när jag sa att vi skulle gifta oss. Vi bor i hyresrätt och har ingen brådska med vare sig hus eller barn. De som uttryckte sig negativt har villa och barn, men ingen plan för drömbröllopet, på grund av att pengarna inte räcker till ytterligare ett jätteprojekt. (no shit sherlock) 

Alltså säger dessa människor "jaha, ska ni gifta er först?? Ja vänta inte för länge med att försöka bara, man vet ju aldrig om man kan få några barn!" Hur fruktansvärt oförskämt är inte det? Vågar inte ens tänka på vad de kommer att säga om någon i bekantskapskretsen skulle få för sig att förkunna att de ALDRIG vill ha barn...

Eftersom dink:are (douple income no kids) kommit på tal efter mitt inlägg vill jag poängtera att jag tycker verkligen inte det är några fel att inte vilja ha barn. Mitt inlägg var irritation mot de som vill men tror att de har all tid i världen. Känner dinkare och är varken avundsjuk eller ledsen för deras skull då det är deras val och vad de faktiskt vill.

Och jag stör mig för övrigt också på de som tycker det är konstigt att gifta sig först och skaffa barn sedan. När blev det ett undantag? :-S Jag vill verkligen vara gift när jag skaffar barn och har fått höra dräpande kommentarer som "när de ska skaffa barn? Nä ni vet, de ska ju göra som man ska. I den rätta ordningen". Är det så hemskt att göra så alltså? :-S