Jag stör mig på...

Kom på en till sak jag stör mig på =)

Att vissa på forumet verkar tycka att ett äktenskap är dömt att misslyckas om personerna som gifter sig är unga. Att en ung person inte kan veta vad det betyder att vara gift bara för att man är ung. Det stör mig för jag är ung och jag vill inte tro att jag dömmer mitt äktenskap genom att gifta mig nu, jag tror ju på det.

Sedan finns det ju också människor som kan prata om sin egen ålder och omognad utan att mena att jag är likadan. Men efter många kommentarer är det lätt att ta alla som negativa. Och det stör mig.

Sedan håller jag med så många andra, svenska kyrkan är en kristen samlingsplats. Och de är väldigt tillmötesgående skulle jag vilja säga. Men vissa människor verkar inte se det så.

Jag stör mig väldigt mycket på folk som påpekar att jag och min blivande är för unga för att vårt äktenskap ska kunna fungera. Jag är 22 år, han är 24. Vi kommer att gifta oss på vår 5-årsdag och om jag får säga det själv så passar vi ihop som hand i handske.
De personer som har sagt såhär har dessutom skaffat barn med varandra så fort de har träffats, vilket jag vill understryka att jag absolut inte ser något fel med, men just att det är så himla hemskt att gifta sig efter 5 år.. Samtidigt som det tydligen är det bästa som finns att bli med barn två månader efter att man träffats.
Vi två har bara varandra att ta hand om, menar jag..

..Och jag stör mig också väldigt mycket på såna personer som säger att det måste vara si och så på ett bröllop. Att man måste ha med vissa saker, och att andra saker absolut inte hör till på ett bröllop. Att allt måste vara nytt och blänkande, att det inte är ett riktigt bröllop om man inte har serveringspersonal, att det superhemskt att jag inte ville lägga 600-800kr på ett par nya, höga vita skor när jag hellre ville ha de jag hittade på Second Hand för 25.

Kort sagt.. Att folk hela tiden alltid ska tycka så j*vla mycket.

Jag stör mig på att jag idag är en surkärring  av stora mått, allt var bättre förr!  Ja för då var jag frisk...
Som gammal surkärring så ser man  vilka  som har störst chans att klara sig  gifta som ung eller gammal och klara sig , ja ha ett lyckligt äktenskap.

De är oftas de med över romantisk syn på livet som inte pallar vardagen eller de som hävdar jo min karl är en slok men får ta vad som får och  stå ut  eller det som säger glatt jag ska ändra min partner. Det funkar inte.
Man måste älska människan för vem den är och stå ut med personen i vardagen med, när allt de där rosa skimret har lags sig och en prins har blivit en stalldräng.

Gha, jag stör mig så på alla som hävdar att karlar är lata, smutsiga kräk och ibland vill jag skrika  varför är ni ens ihop med personen om inte står ut med personen??