Välkomna till Tivoli Empatia!

Jag älskar kastanjer, önskar att man hade plats för en någonstans. Det finns inte ens någon i närheten som man kan gå och titta på vad jag vet. Vad göra, hm. Kanske kan förmå mamma och pappa att ha en på Öland, hm.

Dags för lite fler vårlökar men jag vet inte om jag orkar. Varje år sätter jag lite för man orkar liksom inte mer men sedan på våren skulle man ju önska att man hade orkat trycka ner lökar överallt...

BS, jag minns inte om det var vid fyra eller fem som vi köpte tvådelat istf overall. Fasen, ibland känns det som jag inte minns någonting alls! Men någonstans där var det i varje fall.

Tycker du alltså du märker skillnad med snigelmedlet? För det har jag tänkt ta om någon säsong, när jag fått ner dem lite i antal, för det är märkbar skillnad i år mot förra året här. Det finns grader även i ett snigelhelvete. Det finns visst också ett medel som tar kål på deras äggproduktion, så de lever men inte kan bli fler. Det ska visst funka rätt bra sa en trädgårdsnisse på Ölands plantskola.
Har sett en annons om att kakaoflis ska vara effektivt som täckmaterial istf bark-som ju sniglarna trivs bra i. Men det vet man ju inte förrän man prövat.
Annars välkomnar jag grannens myskankor, de gånger de kommer simmande över på besök.

åååååÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH vad skönt! Nu har jag bokat VUL nästa vecka! Då får vi äntligen veta om det är på riktigt eller bara lurenbedrägeri. 

jag gillar också att plantera, att gräva en grop, fylla den med något fint och hoppas på att det tar sig. Lökar satte jag en jättemängd förra hösten och de kom upp allihop, men sen gjorde vi om rabatten och tog bort all lök som var däri (hyacinter mm  eehhh... undrar vart den krukan tog vägen)

Nenne: skönt med inbokat vul! Hoppas det gör att det känns lite mer verkligt! Fast jag kan nog inte påstå att jag totalt fattat att jag har en bebis i magen... Hrm.. Kanske säger mer om mig än om någonting annat..

Heja!

Angående kastanjer så tycker jag det är väldigt trevliga träd - finns i parken utanför mig. Om jag skulle ha ett eget träd så skulle jag ju hellre ha "ätkastanjer" men de kanske inte kan växa på båra breddgrader ?

BS: L får ha overall i år också - mycket beroende på att den hon hade förra vintern funkar även i år. Skulle hon plötsligt växa ur den så får hon ha det tvådelade skidstället som hennes far var tvungen att köpa i Sälen förra året (han åkte ju ifrån hela hennes skidmundering hemma ...) 

Trädgård - Jag gillar också att påta (lagom), men skriver kanske inte så mycket om det. Vi har försökt flytta en liten ek i år. Resonerade som så att den inte kunde stå kvar där den stod, så vi testade på vinst och förlust. Den har inte dött ännu, men ser inte jättepigg ut. De har visst en jäääääättelång pålrot och att man kapar den gillar förstås inte trädet...
Sen har jag för första gången grävt ner tulpanlökar, några vita allium (har redan lila), krokus och vita narcisser i en slänt, håll tummarna för att rådjuren håller sig borta även nästa vår...
I övrigt gillar jag mest att ha blommor i krukor på altanen.

PB - Hur man "hanterar" sin trädgård beror väl mycket på hur den ser ut när man får den. Du har en igenvuxen bortglömd trädgård men med, som jag förstått det, fina grundförutsättningar, medan ore har en manglad nyanlagd tomt och mer eller mindre måste göra allt från början.

Nenne, blev du tvungen att boka privat eller löste det sig ändå? Hur gick det med er spahelg?

PB, vi har köpt tvådelat till Iris men eftersom de senaste vintrarna varit rätt långa och vi dessutom ska ta oss en skidvecka i år igen så är det nog ingen nackdel med ett ombyte. Funderar på om man ska satsa på en omgång jacka och byxor till eller slå till på en overall.

I eftermiddag har vi utvecklingsdag/kick-off. Alla andra tycker nog att det ska bli jättekul med bowling och restaurangbesök och pub och allt men jag vill ju mest hem till mina barn. Ångrar att jag tackade ja till kräftskivan här på jobbet på fredag också för imorgon kväll är det hundkurs och det betyder att maken får lägga barnen själv tre kvällar den här veckan och det känns inte kul.

GÅR det att fatta det där med bebisar i magen? Jag fattade aldrig och verkligen inte nu efteråt. Nu är det HELT surrealistiskt att den där snart elvaåriga pojken har börjat sin tillvaro inne i min kropp. Det går inte. Helt omöjligt. Fast alldeles fantastiskt.

Apropå honom och kramar: ni som har lite äldre barn, kramar de er än? För idag leker min son (de har studiedag) med en klasskompis om sedan länge vägrar kramas  Alls. Hans mamma får alltså inte några kramar mer av sin son. Och han är tio år.
Jag skulle kunna gråta bara jag tänker på det! Min son kommer varje dag och säger "mamma, nu har vi glömt en sak idag-KRAM!" eller "Nu behöver jag en av dina kramar mamma!"
Hans kusiner, som är 15 och 18 kramas också gärna och på eget initiativ med båda sina föräldrar. Både i min och min sambos familj kramar vi om varandra och vi kramar våra vänner med när vi ses. Pussar förstår jag att det med åren blir en annan sak än när man är liten, att de liksom blir för någon annan-även om jag inte alls tycker det är konstigt om man har kvar även pussar. Fast jag pussar nog faktiskt mest min son på kinden numera.

Hur är det i era familjer?

Koko, ja, så är det ju absolut! Hade vi stått här med ett nybygge, vore det en annan-och snabbare-femma. Nu kommer det att ta evigheter, eftersom man inte kan göra hur snabba grepp som helst på sådant som är hundra år. Fast med lite bättre ekonomi hade vi kunnat skynda på åtminstone ett par av mina drömprojekt. Men det får ta den tid det tar, precis som viktminskning och allt annat.