Välkomna till Tivoli Empatia!

Någon gris har jag alltså sluppit träffa än, men däremot har jag sedan jag flyttade till småland , stiftat nära bekantskap med ett helt annat  och totalt övervidrigt djur. Ett kryp som helt klart lägger sig lika med fästingar i tabellen över äcklighet.

Tänk er ett kryp som som till sin natur kan liknas vid en blandning mellan kakerlacka, fästing, fluga och broms.
Den är nämligen snabb som bara fan och springer med små kloförsedda ben på ens hud. Letar sig gärna in i håret och andra pälsförsedda vrår, med förfärande snabbhet. Den är platt och därför fullständigt omöjlig att borsta av sig eller slå ihjäl. De där kloförsedda benen hjälper den även i det avseendet. Den bits lika hårt som en broms-minst, men biter sig fast som en fästing för att suga blod. Den har vingar som en fluga-men släpper dem när den väl bitit sig fast på sitt värddjur. Den är brungenomskinlig och se ut som en halv fluga först, sedan mer som en fästing. Den kommer ofelbart och glupskt jagandes så fort man blivit lite sådär lagom fuktigt svettig på armarna eller är korkad nog att stanna för att plocka svampar. Den annonserar sin närvaro med ett dovt surrande-men man ser den inte-man bara känner att det kryper på en. Det kan behövas en luskam för att få ut dem ur håret om de väl trasslat sig fast. Man  kan bara döda dem genom att krossa dem mellan naglarna. Den följer efter en medan man går och ger sig inte.
Förr fanns den visst inte i svensk fauna, men nu "börjar den bli vanlig". Jag hade aldrig sett en sådan förut, men nu-nu är de överallt!

Detta kryp heter Älgfluga eller Älglus, ibland kallas den Hjortlus, eftersom det är djur som älg, hjort och även kor och hästar som har den. De är som mest aktiva och flest i antal i agusti till oktober. Dvs precis den tid jag annars gärna är ute och går, jag som inte kklarar sommarvärme så bra. Och som vill plocka svam. Jag hatar dem! Och det finns inga medel att spraya sig med som hjälper. Mygg framstår som ett gulligt husdjur i jämförelse och jag har numera börjat gå i långärmat, trots att det är alldeles för varmt när man får upp ångan.

Detta är plågoriset:http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84lgfluga

Förresten väntar jag mig stor trådsupporterskara som hejar fram mig i Lidingös backar, det har jag väl sagt?

Koko
Säg till om du och joggingskorna behöver sällskap, utöver Spotify menar jag.

Lappis
Hoppas pappa din är piggare och mer pratbar snart!

PB
Ett år räknas lite generellt som färdigvuxen, i alla fall när det gäller mindre hundar.

Blä! Jätteotäcka är de där småkrypen!

Förlovad flicka, jag tror de finns lite varstans. Läste om norrländska jägare som diskuterade hur man kan bkämpa dem. De tyckte visst att vi kunde återinföra DDT, så de verkar inte gilla dem mer än jag gör.

PB - ryser! Huh så äckliga!

koko - jag har också mest promenerat och sprungit lite om vart annat. Men hjärnan vill fortfarande mer än knän o benhinnor.

Liten, ja HU! *känner hur det kryper överallt bara jag tänker på dem*

När det gäller benhinnor, måste jag bara vifta med MBT-flaggan. Jag har haft SÅ ont under åren-även efter bara vanliga korta promenader, och mitt förra viktprojket stupade till viss del på att jag fick så ont att jag stod ute i skogen och nästan grät och undrade hur jag skulle ta mig hem. Detta trots bra walkingskor.
När jag vågade invetera i mina MBToch bytte ut de andra skorna, försvan det problemet. Jag har inte en enda gång känt av benhinnorna när jag gått i dem! Borta! Magiskt!

PB – läste inte länken, men är det de där flugorna som biter sönder älgskinnen, eller de där som sprutar in sina larver i näsborrarna på älgarna och som en tjej i Dalarna fick in i ögonen för en fluga tog fel (hon måste ha varit rätt hög i mankhöjd...)

Cicci – ja, jag trodde nog du skulle nappa.