Välkomna till Tivoli Empatia!

Izzie, skönt att höra att allt är bra. Låter ändå bra med en viss plan även om klara besked hade varit skönare.

Jag är också lite kluven till igångsättning samtidigt som jag är rädd för att gå för länge. BF+12 är tjejen född på, satte igång nästan 48 h tidigare med liten vatten och glesa värkar dock ändå värkar hela tiden förutom ca 5 h dagtid en dag. Det gick bra med hjälp av TENS hemma, var inne de sista 8 h. Dropp från start inne och klocka på slutet, hon vägde nästan 4,5 kg. Hon kom ner som hon skulle men jag bad om klockan då jag inte hade krafter, kände inga värkar längre och inte fick till krystningen. Trassel med moderkakan och lite för stor blödning men klarade mig på ett hår undan operation.

Detta barn är ju mindre så det känns som att förutsättningarna för att få ut det känns ju rimliga trots igångsättning. Men helst vill jag ju inte ha så mycket dropp och det krävdes ju sist och igångsättning utan dropp är väl sällsynt.

Snitt vill jag ju helst undvika som det känns nu. 

Många tankar, bara allt går bra få det vara lite hur som tror jag.

Inser när jag läser ovanstående att det ser ut som en mardrömsförlossning förra gången. Det kändes inte så, det gick rätt bra. Men helst vill jag ju ha ett snabbare och lite mindre riskabelt scenarie denna gång.

Sorry att jag är så egotrippad kring detta med förlossning  - världen är just nu lite för liten...

September - i sådant läge FÅR man vara total ego! Förlossningar är inga smågrejor... KRAM på dig!!!

Lapinette: Aaah, då förstår jag! Hur har adoptionsplanerna fortlöpt då?
Och närå, det är inte alls vår första resa tillsammans, monstret var ju inte mer än tre månader när vi släpade med henne till Himmelska fridens torg och Commune by the Great Wall, men med skurken har det inte blivit lika mycket resande, en tur till Düsseldorf och tio dagar i Frankrike bara. I gengäld har han varit med och byggt ett hus, från projekteringsstadiet till fyra timmars köksplanerande på Ikea. 

Izzie: Så mäktigt att sätta frånvaromeddelandet till 2013! Vad ska hända? Mammaledighet, fotvandring till Mongoliet, eller något annat? Och tack, halsen känns inget vidare, fick viska Blinka Lilla Stjärna istället för att sjunga den till dottern ikväll. Tråkigt när man inte kan sjunga för sina barn, eller läsa saga. I gengäld har de varit ovanligt självförsörjande på den fronten under dagen. De är inte dumma de små liven. 

Spännande med era stundande förlossningar, Izzie och Start September! Ursäkta om jag läser slarvigt men... i vilka veckor är ni? Vet ni vad det ska bli? Håller tummarna för att allt ska gå bra! Själv tyckte jag - kanske lite udda - att det var kul att föda barn båda gångerna. Såg genuint fram emot bägge förlossningar, fast jag måste erkänna att jag undvek dokumentärer om katastrofsnitt och liknande. Man behöver ju liksom inte gå in för att fylla hjärnan med skräckscenarier... och så gick allt väldigt bra bägge gånger. En kombination av inställning och tur såklart. Plus att jag hade jättebästa barnmorskan första gången, när jag födde i Shanghai. Hon gav mig korsryggsmassage i fem timmar! Det ni! Här i Sverige låg jag heeeelt ensam på rummet tills bebisen höll på att ploppa ut, då fick jag ringa på en klocka och först då kom de och liksom... kupade sina händer och tog emot honom. Studenterna. Så jag fick the total Swedish Experience. I Shanghai fick jag the total China experience, alla från överläkaren till städerskan turades om att komma in och ställa frågor om hur mycket min man tjänade, vad vi tyckte om JO Waldner och liknande. De var nog överlyckliga för att de äntligen hade fått en västerländsk patient som kunde kinesiska. Och mitt under utdrivningsskedet kom det in en liten snubbe med en fyra sidor lång meny där jag skulle kryssa i exakt hur jag ville ha min omelett vid frukosten om tre dagar, ifall jag ville ha crème caramel eller fruktsallad till efterrätt vid lunchen nästa dag och... ja, med facit i hand kan jag ju bara säga att jag nästan bara har trevliga minnen därifrån. Utom när de gick in och bände upp livmoderhalsen med fingrarna. Fast jag föredrar att fokusera på crème caramelen när jag drömmer mig tillbaka. 
Apropå det så gjorde min man en sufflé ikväll för första gången i sitt liv. Jag har ju tjatat om den där oufflen i fjorton år nu, menar att eftersom han är fransk så måste han väl för bövelen kunna servera en fluffig sufflé lite då och då? Han la i alla fall tre timmar på projektet och det blev ganska mycket platt fall. Är det någon av er som råkar ha ett idiotsäkert recept på just sufflé så är jag jättetacksam! 
God kväll på er, G

 

Gemma, BF imorgon måndag. Jag tyckte också att det var en häftiig upplevelse sist, men efter många missfall och en del medicinering är oron desto större denna gång. Men det ska nog gå!

China experience lät ju häftigt förstås.Sufflé har jag aldrig vågat prova.

Har inte heller vågat mig på sufflé... Fast jag borde kanske prova, eftersom jag tycks ha mer problem med "saker som jäser över i ugnen"  än platt fall.

Hur som, ditt trädgårdsfixande låter rätt glamouröst, Gemma! Drog för övrigt rätt slutsats om UPS-killen, tänkte direkt att "aha, han är där ofta - med paket".

Izzie: Litet jobbigt att inte veta, förstår jag. Men hoppas det går bra hur det än blir. Och bara dryga två veckor kvar då, alltså

Vickan: Ingen erfarenhet av sådana utslag som du beskriver. Men vet att det är läskigt med prickar... Lillkillen fick illröda utslag i ryggslutet som ingen kunde förklara... Det var bara att vänta ut det.

Hoppas att Londonresenärerna haft riktigt trevligt.

Och är det måndagar som är den officiella vägningsdagen för VK-trådisarna, så håller jag tummarna något oerhört för stora framgångar på en fronten!

Min helg med allt ideellt arbete avlöpte väl, har även hunnit med att fira maken, lacka litet brädor vid huset, fika med föräldragruppen och jobba ner tvätthögen. Så jag är nöjd Lillkillen har debuterat i orienteringsspåren, knappt 2 år gammal. Han hade (enligt rapport, det var hans mormor som följde med honom runt) stenkoll på hur man håller stämpelbrickan och hur man stämplar. Och höll fokus så bra på att ta sig runt banan att han tydligen inte ens brydde sig om att plaska i alla vattenpölar han passerade. *Stolt mamma*

Dock sov jag som en kratta inatt, försöker nu vakna till litet så att jag ska kunna få litet jobb gjort. Är nog snart dags att dyka ner i bullpåsen för att försöka sockerkicka mig vaken...

22222!

Lonon var toppen! 

Lonon= London

AM - lite trötter?

Själv har jag ägnat morgonen åt att försöka prata med några japaner på ett sjuhus alldeles för lång borta. Fick bostavera mitt namn (på engelska) och likväl tror jag att jag fick heta något annat. Efter 10-15 minuter i luren fick jag meddelandet att pappa har feber och inte får prata i telefon idag .

Gemnma - minns era resor i Kina, speciellt de som gick upp i bergen men jag tänkte på en resa på tu man hand (utan barn). Gällande adoptionsplanerna så fortlöper de inte alls dvs just nu får ingen skicka papper till Korea men jag hoppas det drar igång igen i september. Som sagt, från att det borde ha varit vår tur när som helst så tror jag inte vi får skicka iväg något än på minst ett halvår. Hoppas att vi kommer att ha barn om 2 år.

Maken har nog aldrig ens tanken på att göra sufflé. Hans receptsamling består av mexikanskt och quiche Lorraine.

godmorgon:

am och gänget välkomna hem, vill höra allt ni gjort och shoppat såklart

Suffle har vi aldrig gjort här heller,

September: Hoppas det känns ngt mer idag när det är bf. Kram. idag öppnar webbshoppen på gneis föressten, under eftermiddagen någon gång

Absolut sista kräftskivan gick av i lördags, igår var jag och barnen i sickla och bockade av semester och vinterkläder. Nu bara overall och skor kvar..