Välkomna till Tivoli Empatia!

muggles skrev 2011-07-15 15:01:15 följande:

Själv fnissade jag igår åt oss duktiga flickor (obs mig själv inkluderad) som läser på en massa och argumenterar för det just vi tror på. Alla hävdar att alla får göra som de vill men innerst inne tycker vi att just vi har rätt... Och är det inte typiskt vår tid att det ens finns ett uttryck som heter samsovning...?

Jo men visst är det så! men om vi inte trodde på det vi själva gjorde hur skulle det annars gå då? Att jag tycker att det jag gör idag med barn två i mångt o mkt är rätt baserar jag på såväl nya råd o rön som på erfarenhet. första barnet var iaf mitt fall lite mer pröva hit o dit. sen har jag ju gjort de saker som fungerade förra gången en gång till utan att ha funderat så mkt på varför mer ärn att jag vet hur det fungerade och att det fungerade då iaf

men vi visar respekt för varandras åsikter och vi delar med oss vad som fngerat för oss utan att döma ngn om de inte anammar det. dock vill vi ju alla att man iaf ska prova en annan riktning om den första inte fungerade och man har yttrat om det i forumet.

precis som det här med dieter, man är såld på sin egen o ratar de andra, vissa har man prövat själv o då de inte passat en personligen så tror man att det inte är bra för ngn. om ngn säger ngt annorlunda så vill man ha väldigt starka bevis för att den verklgien fungerade för den personen och när man väl fått de besvisen (Viktnedgång tex ) ja då hittar man ofta massor av andra anledningar för varför den fungerade på den personen och inte på än själv osv osv - överlevnadsstrategi när den är som bäst

Hallå, Dagens BM besök resulterade i att jag ska ta starkare värktabletter när foglossningen är som värst. Ska prova citodon först om det inte hjälper så måste jag ringa förlossningen så ska de skriva ut annan variant. Sist mådde jag pest av citodon och lillebror blev helt sjövild. Hmm kanske blir att man härdar ut istället som jag gjort fram till nu. Sen gick vi igenom förra förlossningen och hon höll med om att det blev för lång tid på slutet (över 2 tim krystvärkar). Detta gav ju infektion med hög feber Så nu står det att om det går lika denna gången så ska sugklocka sättas i mkt fortare. Ingen igångsättning eller snitt är aktuellt nu och det känns bra nu. Efter besöket så handlade vi babyskydd och har även tvättat alla bebiskläder i omgångar. Så nu ska det bara inhandlas lite blöjor och krämer sen kan lillebror titta ut när han vill, gärna så snart som möjligt Nu ska jag måla lite fönster och njuta av resten av fredagen

Omsan, det går väl sakteliga framåt på de flesta fronterna kan jag väl sammanfatta det med, utan att speca det. Och i den processen försöker jag finna mig i att det svåraste av alltär att det tar tiiiiiiiiiiiiiiid och att tålamodet är det bästa modet och det gäller att våga tro, när man ännu inte har svaren.

Under tiden har jag haft besök och fest av kära kära vänner jag hittat här på BT och skrattat, gråtit, druckit gott vin, ätit lyckad mat och sjungit allsång i sommarnatten med musikaliska gäster som totala stämningshöjare. Det är då det känns helt rätt att vi köpte ett jättehus, trots att vi bara blev tre att bo i det.

Min hund kommer nog aldrig att bli rumsren!

Han är ju fasen 7 månader nu, men det är ändå inte idiotsäkert att ha honom utan total uppsikt. Hoppsan så har han visst kissat lite på mattan ändå, fast man tycker att det väl inte är sååå länge sedan han var ute. Jag inser att det väl oftast är så att man då inte haft koll på tiden ordentligt, men det är så otroligt störigt och jag känner mig precis sådär misslyckad som matte som man ibland gör som mamma. "Det här borde man ju fått ordning på vid det här laget" Och svaret man får av expertisen är detsamma: "det är så olika hur snabbt de mognar..."

Jag vill ha en mogen, jätterumsren hundvalp NU!!! Och jag vill inte veta av att det skulle vara jag som är kass på att läsa av honom eller som slöar på BT istället för att komma ihåg att han skulle ut nyss...

Snartis: Låter som att det bästa är att lillebror kommer SNART alltså, så du helst inte behöver ta Citadon...

Oms, Mugglan: Är också helt övertygad om att man lätt hittar logiska argument och stöd för sina egna teorier, och negativa argument för motsatsen...

Men så länge man själv är glad och nöjd är det ju bra att man kan göra som man vill!

Jag tror också, att i fråga om barn, så är det nog väldigt viktigt att man själv är övertygad om att man gör rätt. Är man trygg i det man själv gör, så smittar nog den känslan av sig på barnet. Och det kanske är viktigare än att man gör exakt på ett visst sätt?

PB: Heja dig, härligt att höra att det går framåt med det mesta, utom möjligtvis vovvens toalettbestyr

Snartis igen: För en som låg närmare 3 h totalt med krystvärkar, innan lillkillen föddes med sugklocka, så låter det väldigt bra att du har fått den responsen innan denna förlossningen. Finns hopp om det för en annan med, alltså

Jag har, med litet tid och distans, mer och mer tagit in att min förlossning innehöll flera komplikationer, och att den var "jobbig" på många sätt. Jag är dock glad att jag inte upplevde det så just där och då, utan då var jag ganska ok med det mesta ändå och upplevde det som relativt "normalt". På sätt och vis är det synd att jag tänker annorlunda i efterhand, och det här är kanske något som jag får ta tag i inför en ev. andra graviditet...?

Apropå helt ego

Ore: låter som vi hade rätt lika förlossningar. Jag var ju helt öppen i ca 5 timmar men inget hände så vid krystarbetet var jag helt slut. Så slut även efter så kunde ju inte ens hålla i kicken på 2 dagar. Maken var ju så orolig att jag fått depression men sen insåg att min kropp var så slut att jag höll på att tappa kicken även när jag låg i sängen
När jag läste min förlossningshistorik nu så får man helt annan blick över vad som hände och hur lång tid allting egentligen tog. Sen var det bra att maken var med hos bm och ge sina synpunkter på hur han tyckte det gick. I vissa lägen så kommer han ihåg mer än mig Så var det väldigt skönt att gå igenom detta med en bm som även jobbar vissa dagar på förlossningen och är "uppdaterad" med vad som verkligen "händer".
Så nu är jag lugnare inför förlossningen men hoppas att han kommer ut innan jag måste börja gå på starka värktabletter.

vill bara varna er med barn på FB, eller liknande forum.
Prata med dem även vad som är rätt eller fel på internet, först och främst vett och etikett. Nätmobbning är så otrolig vanligt, då det oftare är lättare att skriva än säga saker men det blir oftare hårdare och värre i skrift.

Men det var inte det jag skulle säga egentligen, utan även detta med att prata med främlingar och lämna ut sig. Min jobbarkompis dotter är 15år och har haft kontakt med jag vet inte hur många killar via FB. Nu har hon råkat ut för en galning, som hon från början tyckte var en bra kompis som hon lämnat ut allt för. Skrivit av sig när hon bråkat med sin bästis, sin mamma m.m. Killen har sparat allt hon skrivit och börjar nu läcka ut detta till alla hennes nära vänner...  Samt anmält hennes mamma till socialen för barnmisshandel, då denna 15-åring i sin ilska efter att ha bråkat med sin mamma spätt på historien lite.

En hemsk historia för hela deras familj som mår hemskt dåligt pga detta just nu.