• fru AM

    Välkomna till Tivoli Empatia!

    I tidernas begynnelse hoppade vi på Barnkarusellen, men efter fyra år har vi fått uppleva det mesta i tivoliväg i den här stammistråden: berg- & dalbanor, skräcktunnlar, skrattsessioner i Lustiga Huset, spåmadamer … För att inte tala om alla timmar, veckor, månader, år vid Lyckohjulet – nit eller vinst denna gång …?


    Här är oftast högt i tak – vi pratar sömn och sömnbrist, barn och barnbrist (och möjligen brister hos befintliga barn ), ägglossning och utebliven ägglossning, jämlikhet och ojämlikheter, amning och flaskmatning, relationer, sorg, glädje, död, liv, recept på mat och recept på barnalstrande läkemedel och metoder … Ibland håller vi med varandra och ibland ryker vi ihop. Det blir som det blir. Tråden är som livet självt, helt enkelt.


    Välkommen att hoppa in, i farten, i trådkarusellen som utgör tivolits nav!  Presentera dig (med ålder, skostorlek, favoritchoklad, ungefärligt geografiskt läge och status i barnfabriken) när du känner dig mogen att kliva ut ur smygläsargarderoben. Många av våra stammisar är före detta smygisar … I den här tråden finns det en hittills oskriven regel som kanske skulle kunna formuleras så här: Vi bryr oss om varandra på riktigt – i glädje och sorg.


    Förra tråden: 

    www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3792698.html

  • Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!
  • Oms

    Snaily - där har du ju en stor del i skillnaden mellan våra val... liggamningen! Mathilda kunde ju inte liggammas utan var tvungen att ammas nästan helt upprätt i sittande position pga hennes reflux och då var jag ju tvungen att gå uoo o sätta mig i vardagsrummet o amma och då ville man få ligga ned själv efteråt. dessutom så är hon liksom storasyster och mig själv, otroligt rörliga när det sover, det pratas i sömne och buffas hit o dit. maken har fullt sjå med att ha koll på mig och skulle bli tokig på flera likadana,haha.

  • Oms

    Lappis - jaha där är alltså den stora förklaringen, antalet barn! är det för att man iaf på pappret vill lösa adoptionerna i hemlandet eller är det byråkrati som sätter stopp? för det måste ju finnas barn som behöver adopteras kan jag ju tycka. men vad trist och vilken otroligt lång väntan, hur ska folk orka med att hela tiden leva i ovisshet om hur nästa år blir...jag håller tummar o tår för att det rasslar till nu snart!

  • Lapinette

    Omsan - det är för att numera adopteras över 50 % inom landet. Vilket är suveränt och helt enligt det som SydKorea strävar efter (att behålla barnen inom landet). Sen tar även tiden i landet längre och det förstår jag inte varför. Förut var det 3-6 månader från att papprena har skickats iväg tills man fick åka och hämta sitt barn och nu är det 9-12 månader.

  • smint

    lappis: Fy vad träligt med kön. Kram

    rosa sallad lät intressant, lägg gärna in det här igen

    Har hunnit med en tur till systemet, skall bort ikväll och hon som ordnar fyller år imorgon så köpte lite rosa bubbel till henne. Och lite till mig själv också. Har lovat att ta det lugnt eftersom jag skall flyga imorgon men det är ju bara med ett barn och kort flygning så det skall nog gå bra.

    Vi har inte haft någon sådan sulky, först bytte vi till baby jogger och den funkade bra tills hjulet pajade, sedan bytte vi till brio sitty. Den har funkat klockrent. Hoppas den håller till H också. Men bugaboon är ju rätt smidig så blir nog den rätt länge tror jag.

    nej måste fixa mitt e-leg nu, nu strular det igen.

    kram så länge 

  • Telis

    Koko, jag hade inte det exakta receptet utan försökte göra den från minnet så Ore får korrigera om det blivit helt fel. Jag började iaf med att låta ringar av rödlök marinera i limesaft och lite limeskal i en timme. Sen blandade jag löken med vattenmelon, fetaost, blandad sallad (bla mache och ruccola) och svartpeppar. Serverade till grillade kalvfileer. Hur gott och somrigt som helst.

  • Oupsie

    Hej hej, hade tänkt sitta här en stund, men telefonen ringde och en kompis är på ingång, så jag hann inte längre än så här. Men fredags-Skål på er alla . Återkommer senare.

    Det viktigaste är väl att man hittar något som passar en själv. Jag tycker att det är svårt att sova med Daisy i samma säng. Kan inte riktigt slappna av utan vaknar hela tiden och Daisy ligger och snurrar och sparkar på mig. Hon sover bra i sin egen säng, vanligtvis 9-10 timmar varje natt, så det känns dumt att ändra på något som fungerar. Men jag tycker också att det är svårt att inte ta åt sig av andras kommentarer.

    Själv har jag känt mig väldigt omoderlig (säger man så) som helst inte vill ha Daisy i sängen. Eller inte gör andra saker som andra verkar tycka är självklart, som att laga smakportioner till henne till exempel. Jag tycker inte att det känns lönt att ställa sig och laga smakportioner till henne när hon fortfarande äter så lite, och vissa dagar så ratar hon det som hon har ätit med god aptit dagen innan. För tillfället har jag inte den ork och energi som man borde, och därför har jag valt att lägga den energin jag har på annat (som den allmänna dagliga skötseln av ett barn). Därför får hon hålla till godo med glasburkar just nu. Men ändå finns det folk som inte ger sig, som måste fortsätta... "alltså, man kan faktiskt frysa in smaaakisaaarna i istärningslådor, så tar man bara fram så mycket som behövs". Nejmen jaha, frys säger du? Vilken grej! Är det den som står jämte kylskåpet i köket? För jag har liksom aldrig fattat vad man ska använda den till... Så harjag inte svarat men jag önskar nästan att jag hade gjort det. Så fick jag ut mig lite aggressioner här idag också .

    Gosnosen, härligt det låter med NY, jag är också jättesugen och tjatar på maken om vi inte kan försöka åka dit i höst någon gång.

    Omsan, spännande med jobbet. 

  • Ore

    Rosa sallad är den med limemarinerad lök. Jag la in recept på två olika sallader för några veckor sedan, tror det var Vickan som efterfrågade.

    Rosa sallad (ursprungsrecept från Nigellas TV-program) är att man har rödlök som man strimlar ganska tunt, och så ska detta marineras i någon halvtimma-timma i juice från pressad lime. Sedan har man vattenmelon skuren i lagom bitar tillsammans med detta, och smulad fetaost (tärnad funkar säkert också, om man föredrar det). Kan dekorera med litet bladpersilja eller liknande om det ska bli riktigt fint, men det har jag nog aldrig gjort

    Den andra salladen vargaliamelon och gurka, skuret i bitar, ringla på litet olja och pressad citron och rör runt. Och sedan fetaost på det.

    Jag gillar fetaost, om det inte märks

    Gosnosen: Trevligt med NY-resa! Jag vill också dit, och försökte få det i 30-årspresent av maken, men han tyckte att "det kan vi ju göra när som helst". Men inte än på ett tag, tydligen Nåja, jag är egentligen helt med på att det är bättre att vi flyttar först...

    Snaily: Är samsovning rätt för er är det ju så ni ska göra. Oavsett hur andra gör, precis som du säger. Men min högst personliga uppfattning (grundad på dem i föräldragruppen, samt övriga småbarnsföräldrar jag pratat med) är nog att de flesta föredrar att ha barnen i egen säng, om möjligt. Och att de som samsover med sina barn är antingen sådana vars barn klart och tydligt vill samsova, men som ändå försöker få över dem i egen säng med sina jämna mellanrum. Sedan har jag även stött på någon "prettomamma" som tycker att hon är litet bättre eftersom hon samsover med sitt barn. Samma person hade heller ingen vagn utan bar alltid i sjal. Tror inte att hon någonsin befann sig på längre än armlängds avstånd från sitt barn, och även om jag inte sa något så hade jag mina egna åsikter om det...

    Men jag tycker det är bra att höra att ni ser positivt på samsovningen, och att ni är nöjda med det! Övriga som jag träffat på som har samsovit har annars mestadels varit "suck, nej det tycks inte gå att få honom/henne att sova i egen säng".

  • Telis

    Lappis, så himla tröstlöst. Det finns inget annat land som är intressant och som har kortare kö?

  • Ore

    Lappis: Tråkigt att kön tar så lång tid! Det har inte rasslat till något mer, alltså? För visst var det så att det svischade iväg 10-12 nummer i ganska rask följd vid två tillfällen...?

  • Lapinette

    Telis - om vi bestämmer oss för ett annat land måste vi vara beredda på att få ett äldre barn. Något som vi bör disktuera igenom. Tittar vi på Kina som inte är något alternativ för oss pga kötiden så kommer det även därifrån mycket färre barn än tidigare. Colombia är det land som skulle kunna vara intressant men då är det ett barn över 2 år som gäller pga min ålder.

Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!