• fru AM

    Välkomna till Tivoli Empatia!

    I tidernas begynnelse hoppade vi på Barnkarusellen, men efter fyra år har vi fått uppleva det mesta i tivoliväg i den här stammistråden: berg- & dalbanor, skräcktunnlar, skrattsessioner i Lustiga Huset, spåmadamer … För att inte tala om alla timmar, veckor, månader, år vid Lyckohjulet – nit eller vinst denna gång …?


    Här är oftast högt i tak – vi pratar sömn och sömnbrist, barn och barnbrist (och möjligen brister hos befintliga barn ), ägglossning och utebliven ägglossning, jämlikhet och ojämlikheter, amning och flaskmatning, relationer, sorg, glädje, död, liv, recept på mat och recept på barnalstrande läkemedel och metoder … Ibland håller vi med varandra och ibland ryker vi ihop. Det blir som det blir. Tråden är som livet självt, helt enkelt.


    Välkommen att hoppa in, i farten, i trådkarusellen som utgör tivolits nav!  Presentera dig (med ålder, skostorlek, favoritchoklad, ungefärligt geografiskt läge och status i barnfabriken) när du känner dig mogen att kliva ut ur smygläsargarderoben. Många av våra stammisar är före detta smygisar … I den här tråden finns det en hittills oskriven regel som kanske skulle kunna formuleras så här: Vi bryr oss om varandra på riktigt – i glädje och sorg.


    Förra tråden: 

    www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3792698.html

  • Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!
  • start september

    Snaily, jag samsov (hade en säng intill som jag trodde hon skulle ha, men oftast blev det ju hos mig) upp till 7 månader, sen blev det eget rum och säng ett halvår. Ofta plockade jag in henne efter nattamningen för att få sova bättre, samt på mornarna.

    Efter dagisstart och alla sjukor blev det så att hon somnade hoss oss lättare. Sen inleddes en flytt- och renoveringscirkus som slutat med att vi sover tillsammans allihopa fortfarande. Alternativet nu är sovrum på skilda plan och det vill ingen ha. Jag tror faktiskt att vi sovit bättre allihop de senaste åren eftersom vi inte sprungit så mycket på nätterna. Men visst saknar jag att sova sked med maken, någon annan vill vara i mitten.

    Nu kommer ju förhoppningsvis ett syskon. Det blir en bredare säng och initialt alla i samma rum ( bebis i egen säng om den vill), men om jag och bebis är uppe mycket och alla blir störda kommer make och liten (snart stor?) tjej att kunna sova på annat plan för att få sova i lugn och ro för att orka jobb och förskola.

    Alla är olika.

    Jag tror att om något år när vi kan ge henne eget rum bredvid oss kommer hon blir helnöjd, nu vill hon inte sova själv när vi frågar. Möjligen lägger vi in syskonet samtidigt.

  • Telis

    Gosnosen, AM har en XT och är mycket nöjd. Vi har en XLR, det är ju i stort sett samma vagn, och vi är också nöjda. Jag upplever dom dock som ovanligt stora för att vara paraplyvagnar men det gör ju också att dom känns stabila. Härligt med New York-resa!

  • Telis

    Ore, gjorde förresten din rosa sallad igår - dra mig baklänges vad god den var!

  • _koko_

    gosnosen - Vi har en quest sport, dvs den enklaste varianten, och är jättenöjda. De dyrare varianterna har dock bättre liggläge. Smart att köpa i NY!! Och ja, det var vi som bodde på WA. Vi var jättenöjda! Är man ute efter ett modernt inrett/stylat hotell är det ju helt fel, men det andades atmosfär och historia och servicen var fläckfri. Vi bodde i en tvårums"svit", vet inte hur standardrummen ser ut, om de är små. Läs på om vägglössen dock, det verkar ju vara rätt stora problem med dem i NY. Vi klarade oss, trots att det var löpsedlar om det efter att vi kom hem - ang bla just WA!

    Ang barn och självutnämnda experter är det ju otroligt tydligt att alla barn är olika när man läser vår tråd. Jag har dessutom ett barn som sov själv från ca 1 månad, och ett barn som jag samsov med tills han var... ehm... har visst förträngt hur länge det var... Jag sover mycket sämre när jag samsover, så för mig är det en dålig idé, men man anpassar sig ju efter barnet.

    snaily - Vila upp dig till nästa vecka, då, för då tänkte jag svänga förbi. Hör av mig på mobilen.

    Sista dagen innan semestern idag!!! Har en låda jordgubbar brevid mig som doftar ljuvligt, mmmm! Märker att jag redan börjat stänga ner, hahaha... Har lite kvar att dokumentera så jag minns var jag ska börja om 5 veckor, men sen drar jag!

    Kram på er!

  • Oms

    Ang samsovning o annat som vi gör olika - visst är det väl häfitgt att trots att vi ofta är varandras förstahandsval när det gäller frågor om graviditet o barn ( o allt annat med) ändå har valt så HELT oliak vägar ibland? man kunde ju tror att vi skulle vara mer lika i våra val så sammansvetsade som vi är ytterligare ett bevis för att vi är starka kvinnor som först o främst lyssnar på oss själva - härligt!!

    Jag är som Mugglan o Liten tror jag det är. Anna W sova hela natten har jag ju tillämpat med båda tjejerna (och det med den första utan att veta om det - det kom naturligt) har aldrig samsovit, eller nja, visst hade vi Mathilda i vår säng under de första 3-månaderna men då mellan mig o hennes spjälsäng som stod bredvid o hon låg ju inte med kroppsnära kontakt eller så. idag om Mathilda kommer in till oss ( har hänt 10 ggr på 3,5 år typ) ja då har hon drömt ngt läskigt eller så är hon jättesjuk oh gråter, då kommer  hon in o liger mellan oss i ca 30-60min sen säger hon att hon är klar o vill gå o sova i sin säng då hon inte kan sova sådär trångt

    vid nattning som alltid infaller mellan 19-19.30 så säger hon godnatt till alla, sen turas vi om att lägga henne. pappa kittlar oc busar medan jag brukar prata om vad vi gjort under dagen som varit och sen när det är klart säger jag god natt och går ut från rummet, ibland vill hon ha dörrarna öppna och ibland stängda så det får man fixa med ett tag men det är aldrig ngt snack om att man ska sitta kvar, somna det gör hon själv och tar ca 3-4 minuter från det att man lämnat rummet.

    Vi är alla jättenöjda med denna lösning men jag har en hel del vänner och några riktigt nära som får "dåndimpen" när de hör att Mathilda inte vill sov med oss, som om vi gjort ngt fel då och så kan ju dem få tycka men det får stå för dem. Mathilda är trygg i att somna själv var hon än är och det är det jag eftersträvat. likadant med stora tjejen.

    Jag skulle personliga aldriga klara av att samsova då min sömn är helig för att jag ska kunna fungera samt att få sova tätt inpå maken varje natt är otroligt rogivande och där tankar vi kärlek o närhet o får mkt gratis på det sättet. för OSS som familj är det den ultimata lösningen.

    gud vad olika vi kan vara! så otroligt inressant  lärorikt måste jag säga för samma argumnet som jag använder för att inte samsova använder säkert ngn annan för att motivera samsovningen

  • snaily

    Förresten - ångrar delvis mitt inlägg ovan! Jag måste jobba på att bry mig mycket mindre om vad alla andra gör och tycker! Även om jag är ensam i hela världen om att samsova med bebis (vilket jag i och för sig garanterat inte är) så fortsätter vi ju med det, det är ju rätt för just oss!

    Koko - ja, skoj! Onsdag är vi en liten stund på BVC men inga andra planer.

  • Oms

    TACK för alla lyckönskningar förresten!!  Det känns ju som sagt jättespännande. om det blir mindre stressigt vet jag ju inte dirket, när man arbetar med det jag för så är det alltid en himla massa stress tyvärr då vi arbetar med människor i utsatta situraiton och är beroende av omvärldens ständiga förändringar men jag tror att stressen blir på ett annorlunda sätt. Det blir lite utomlandsresor, lite jour, etc på agendan så det finns o göra alltid   som sagt vi får se i slutet av sommaren då allas semestrar är över. JAG har i vart fall gått vidare och är den första som presenteras för företaget och det känns ju bra! sen finns det säker flera på kö så det gäller att göra bra ifrån sig kan jag tänka.

    Jag trivs idag ypperligt i mitt nuvarande arbete och hade inga som helst tankar på att byta tills detta kom upp, kände då att jag i vart fall ska följa med i processen o se vad det mynnar ut i. får jag inte jobbet är ingen fara skedd, men får jag det blir det ett ordentlgit skutt i karriären minst sagt.

    jaja, jag lär ju åerkomma i frågan framgent

    konserten igår var superbra, jag stod längst fram o sjung med o hoppade och tog i hand med sångaren upp emot 10 gånger och sen blev det fotografering, en kram osv hahaha, vad kom det ifrån liksom? Moi - starstruck? maken var lika glad han med och varje gång sångaren kollade på mig blev han också glad, haha, vi e knäppa helt klart

    Vickan - vad tråkigt med kollegan, det är ju det enda som är negativt när man är på ett arbete för arbetsuppgifterna skull, att då helt plötsligt kan man säga tack o hej o gå vidare. Jag är dock säker på att DU kommer att greja detta galant oavsett hur mkt mer du får att göra under en tid skönt att ni bestämt er för dagis också, det måste inte vara en himla massa pedagogik utan det som räkans är hur man är med barnen, hur stora ytor de har och hur mkt de får var ute osv.

  • Lapinette

    snaily - det är svårt att låta bli att bry sig om vad andra tycker men jag jobbar också hårt på det. Gör det du tycker känns bäst för er och skit de andra.


     


    Rosa salladen vet jag att jag läste om ungefär samtidigt som den där limemarinerade löken men ni som har receptet får gärna lägga in det igen så ska jag spara ned i receptboken à la BT. Nu när jag har tid ... i höst lär jag inte hinna hänga här.


     


    Gosnosen - härligt med NY. Har själv faktikst kikat lite på resor "over there". NY eller Chicago i kombi med Montreal. Har insett att vi hinner (tyvärr) med en hel del semestrande innan det blir dags för vår del . Om ni vill bo bra så kan jag rekommendera http://www.elyseehotel.com/ #5 hos min resegud, Tripadvisor.

  • Oms

    Ore - har glömt att kommentera ang ditt arbete. jag hoppas att du hittar ngt bättre snart, ngt där man faktiskt behandlar personalen med respekt och ser att alla bidrar till ngt! skönt att du känner dig nöjd med din arbetsinsats häromdagen, har du påbörjat det nya projektet nu?

    ang sittvagn/sulky/paraplyvagn så har jag ald´rig ägt en.... stora tjejen började ju gå själv på sin 2års dag, då ville hon nte åka vange längre (mitt i vintern, kunde knappt locka med pulka) så då slängde vi den vagnen och körde utan. Gick hur bra som helst.

    Lilla tjejen var vi slappare med, hon hade inte alls samma intresse som storan att klara sig själv så inte förrän hon var 2 år och 8 månader så slutade vi med vagnen helt och då hade vi fasat ut ett tag. vi had eju kunnat köp en sittvagn från 1års ålder eller så men det kändes onödigt, vi hade ju en teutonia mistral S (kombi) och den vart så smidigt som sittvagn o ändå lätt att packa i o ur så den fick bli kvar.

    hae vi köpt vagn hade det ngt blivit en maclaren tror jag, ALLA har ju dem

Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!