Livets toppar och dalar

Ett gäng kramar till alla er som är i stort behov av dylikt stöd!

Ego - matsalsbordet som vi har köpt är verkligen jättefint men SJUUUUKT tungt... maj gooodnäääs! Jag brukar hugga i och bära det mesta, men det är var för 17 nära att maken och jag inte klarade själva... 63 pannor väger underverket.. ehum... Känner av ryggen även om det som tur är inte gör ont och jag ansträngde mig våldsamt för att bära rätt.. men ändå.. 63 kg platt paket...

Dessutom visade det sig att soffskrället är segelvänd.. så nu är det bara att vänta 6 veckor till på RÄTT variant.

VILKA lyxproblem!!!!

*skålar i lite gott rött vin*

Vickan - skål, från Sthlm. Vårt bord kan jag inte rubba själv och det påminner ju om ert så jag förstår att det är tungt.

sPegelvänd... heter det

Jag bor själv i den delen av landet där jobb verkligen inte växer på trä'n. Det var därför jag tog jobbet, för jag var rädd att inte hitta något sedan.

Ganska snabbt kände jag att det där pendlandet var alldeles för jobbigt och att jobbet i sig inte var det som de lovat mig (t ex att kunna jobba mycket hemifrån, vilket visade sig vara i princip omöjligt). Så efter just 10 månader fick jag erbjudande om ett annat jobb, på hemorten

Tycker du verkar ha en klok plan. Gå på mötet och se hur det verkar, känn efter hur det känns i maggropen. Lycka till!

*drar mig tillbaka till "min" tråd*

Stilla dag i tråden!

Även här har det varit en stilla dag - har upptäckt att mina leder bråkar väldigt när det är kallt så jag har spenderat min dag under en tjock filt i soffan och grejat med tackkorten vi ska skicka efter bröllopet.
Borde väl ha varit gjort redan men det finns så många 'borde' i världen så det får ta den tid det tar

Vi hade så få gäster på bröllopet så det ska bli en fotobok till varje familj och sen blir det några 'vanliga' tackkort till jobbet bland annat.

Sen tankade jag ur bilderna från veckan i Göteborg från minneskortet och konstaterade att det var nästan 700 bilder... Så då blev jag lite trött i örat och spelade online-spel istället

Hoppas alla trådisar har en härlig, vilsam, rolig eller åtminstånde uthärdlig helg - allt efter förutsättningarna

Jag glömde ju!

Några nyheter om hur lilla familjen HeliPanz har det?

Och är det verkligen ingen som har hört ifrån KikkiKikki?? Eller är det bara jag som inbillat mig att hon hör till IRL-trådisarna?

Nu återgår jag till att dräpa drakar

loggar in en snabbis, har försökt att läsa igen lite men inte på långa¨vägar allt som skrivits den senaste veckan.

PB - knepigt med 4H lekiset - det blir ju INTE varmare heller så jag tycker ju att man borde göra som så att de som är klara får till uppdrag och gå o hämta dem  klubbrummet som står på tur - inte ska man väl behöva stå ute o vänta i kylan?

minns hur det i var i stallarna när man var liten - det är nog den kallaste sporten som finns - dvs allt detta väntande utomhus, i kalla ridhus etc. och inte alla kafeterior/klubbrum ligger  direkt anslutna till ridhus/stall etc. hoppas ni hittar ngn bra lösning!

Parnassia - jag började jobba när min minsta var exakt 9 månader, inte så mkt för att jag måste utan för att det för mig och min man var viktigt att han också skulle få vara föräldraledig och få kännedom/förståelse/erfarenhet av hur det är att ta hand om barn o hem på heltid. Det var mkt nyttigt för oss båda och framförallt så otroligt värdefullt för deras relation. Visst var det jobbigt då som nu när man jobbar sent, reser i tjänsten eller går o tränar, fikar m vänner etc. skittrist när det gått både en o två dagar utan att man hunnit med att se lilltjejen Jag förstår vad du säger att du inte vill förlora tid från den lilla men det blir inte lättare längre fram heller - snarare tycker jag tvärtom. När de är medvetna om att man kommer o går, när de frågar efter en eller ringer o säger "mamma, när kommer du hem? jag saknar dig"" då känns det fördj-ligt kan jag säga.

Jag tycker def att du ska ta jobbet och låta maken vara hemma, på samma sätt som han har låtit dig vara hemma! du kan ju känna av hur det känns och om du inte trivs kan du kanske gå hem igen och maken gå tillbaka till jobbet om du inte hittar ngt annat? ingenting är definitivt och ibland får man pröva sig fram. visst om du kommer att komma hem när lillan sover för kvällen varje dag ja då blir det ju lite sent förståss så om det är mkt lång pendlingdtid alt sena arbetsider så är det inte ett alternativ oavsett tycker nog jag. När jag började jobba igen hade jag 18 min enkel resa till jobbet - dörr till dörr-. dessutom hade jag en mkt generös flex vilket gjorde att jag kunde komma fram till 10 på morgonen och gå hem från 3 om det behövdes. jag kunde alltså styra mina arbettider rätt så friskt, jobbad toksen 2dgr ohc jättekort andra dagar. Hur ser den möjigheten ut för dig?

sen kan det vara mkt svårt och också jobbigt att påbörja en ny anställning i samband med dagis inskolning- man ser helst att barnen inte har så långa dagar de första åren och då måste man antingen jobba deltid eller pussla mellan varandra och arbetsgivaren varje dag för att få ihop det. dessutom tillkommer det ofta några dagar vab/månad för många det första året. det KAN var jobbigt att vara på ett nytt jobb då men det behöver INTE vara det, bara en reflektion.

vet inte om mit svammel hjälpte till med tankebanorna ngt?

men vad var det mer jag skulle skriva? hur kan man glömma allt så sjukt fort? det var ngt m overaller o kyla men jag tror man fick svar på vägen.. jaja

Omsan - klokt resonemang där!

Ego - Jag är verkligen fånigt nöjd över att ha möbler i vardagsrummet... och ute är det strålande höstväder! Ska ta en promenad sedan, men känner i hela kroppen att jag "lekte" flyttgubbe igår.. hm.. det var nog bara tur att ingen av oss fick ont i ryggen på riktigt...

Tittar in och säger pip medan jag ligger och har en sovande son på mig! Han är lite lagom mammig idag, vilket förmodligen beror dels på att han verkar vara ganska förkyld och att han inte fått så mycket tid nu iom flytten! Flytten gick jättebra igår och vi sov faktiskt ganska bra första natten här! Har i princip fått ordning i våra sovrum.. Och köket är också på god väg! Men det är juh hur mycket son helst kvar, men de flesta kartongerna står i källaren, så det märks inte så mycket! (-------) har absolut inte läst allt, men snappade upp att parnassia har svårt beslut framför sig! *kram* (-----) pussar och kramar till alla, se när jag tittar in nästa gång!

tittar in och säger Hej!

Vet att jag tänkte (som vanligt) massor att kommentera men nu kommer jag inte ihåg vad jag redan skrivit och inte..

Snaily - tufft med sjuka mördar, men som flera har sagt, så är du inne i en viktig fas i ditt liv nu, så du måste ta hand om dig själv. Att boa och ladda inför en förlossning är precis vad du ska göra nu, och sen kan du ju alltid finnas till för dom om de vill prata ut med dig och annat, sånt som du kan hjälpa till med!

Vickan - skoj med nya möbler! värre att de är så tunga förstås, men bra av dig att tänka på att bära rätt och akta ryggen. Kan inte kul att vara hemma med en bebis när man knäckt ryggen!!!

Snorkis - Tack för att kommer in och delar med dig! Jag tycker om att du skriver vilka bemötande som du får och vilka som är bra resp. dåliga.

PB - kram till dig!