Summan av allt, blott och bart.

Mlle M: Ja, jag har ju in Mac Book Pro som går som tåget, har aldrig varit några problem på 3 år, hänger sig aldrig, strular aldrig, väldigt lite virus i Mac generellt... men då måste man ju gilla själva operativsystemet.

Lapinette: "möta upp maken för ett glas vin på nån terrass" - aaaah, vad avis jag blir! Allt sånt blir oerhört mycket krångligare när man har barn. Samtidigt... mannen reser hela veckan och skulle ha gjort ändå, så nu har jag i alla fall sällskap. Ska hämta henne på dagis och sen beger vi oss till västra hamnen, tittar på båtarna och äter lite glass. Men först ska jag jobba.

Hade lekdejt igår med en jämnårig flicka och det slog mig än en gång hur annorlunda mitt barn är, mot nästan alla andra barn jag har träffat. Hon ställde sig diskret bredvid flickan och började peka på hennes kläder, gå igenom dem ett i taget, "klänning!" "hatt!", sen sträckte hon fram sin kossa och sa: "kossa!" i ett försök att skapa kommunikation. Väninnans dotter slet tag i min dotters hand och bände loss kossan, sen stormade hon iväg och började klättra på hennes vagn. Mamman fick stå och passa hela tiden så hon inte skulle bryta halsen, medan min dotter satt och räknade stenar: "en, två, tre, åtta NIO stenar!". Det verkar som om de flesta andra barn tar vad de vill ha, medan min dotter säger vad hon vill ha. Jag hoppas att hon kan träffa likasinnade så småningom och inte behöva känna sig om ett litet ufo hela livet. Och att folk behandlar henne så väl som jag tycker att hon är värd. På dagis är de i alla fall jättegulliga, både personal och barn. Och hon är mycket yngre än alla andra vilket gör att hon får hur mycket gos och uppmärksamhet som helst.

Gemma: - Mac Book...hmm...alla talar verkligen sa val om dem, jag ar dock lite skeptiskt till att lara mig det helt nya systemet, tank om jag inte gillar det!!? Men tja....utan tvekan ar dom ju lite snyggare.... Jag tycker Ditt Monster verkar vara en valdigt fornuftig ung dam, sjalvklart maste man forst klargora vad man kanner till typ; hatt, klanning och kossa tycker lek-kompisen verkar lite ignorant som bara vill leka Skamt asido, tror Du inte att det bara har och gora med att hon uppriktigt ar intresserad av sprak eftersom hon har ju onekligen lart sig att olika manniskor kommunicerar pa olika sprak och faktiskt kanner sig ganska tillfreds med att borja bemastra dom. Heja, Monstet hon har sakert snart en mer utvecklad vokabular an manga vuxna!!

Lapinette: Jag stammer in med Gemma; - aaaah, efter jobbet-vin pa uteservering i Stockholm, vad underbart! Min man kommer alltid per bil eftersom han pendlar till en narliggande liten stad dar dom har sitt foretag och ja, var visserligen restaurang-tata och ganska pittoreska stad kan tyvarr inte mata sig med Stockholm. ha,ha, tror verkligen jag drabbats av det typiska utlands-svenska syndromet att glorifiera allt svenskt som sags dyka upp efter 8-10 ar, allt svenskt ar ju sa fantastiskt!! Var faktiskt ett inslag pa tysk tv igar dar dom visade ngt biogas-drivet tag som korde en liten stracka nagonstans i narheten av Linkoping eller var det nu var. Genast utbrast jag; aah, sa fint det ar i Sverige! Min man tittade lite misstanktsam pa mig i soffan och suckade....

Mlle M: Sverige ÄR bra! Det känner även jag, i alla fall nu när det är sommar. Problemet är att landet är så schizofrent, så sjukt deppigt på vintern. Kommer ni att fortsätta bo på rivieran? Sen en dum fråga: Är din man engelsman? Ni pratar väl i alla fall engelska med varan..?

Mlle M: Har likskom missat det där med hans nationalitet. Och en annan fråga: Har ditt ex fått veta att du är lyckligt gift nu? Man liksom... vill att han ska veta det.

Gemma: dags for lite klargorande, klandrar dig inte, aven om jag foljer traden med brinnande iver sa missar jag ocksa enhel del ibland; tyvarr sa blev det ju jag som fick flytta pa mig nar vi flyttade ihop och sedan april forra aret kallar jag det dar effektiva landet i Europa dar som gor sa manga bilar mitt hem....Jag trivs faktiskt ganska ok, men ja, det ar ju inte sydfrankrikes klimat direkt. Mannens nationalitet ar ocksa tysk men det stammer att vi pratar engelska med varandra da jag faktiskt aldrig lart mig tyska tidigare utan laste franska i skolan etc. nu borjar jag dock lara mig men pa nagot satt ar det enkelt med engelska sa vi blandar hej-vilt, engelska, svenska ( han ar jatteduktig ) och tyska.

Vad galler ex:ets vetande och icke-vetande har jag faktiskt ingen aaning.... a andra sidan ar varlden liten men det finns bara ett kompis-par som har kontakt med oss bada och tja, jag vet inte. Alla andra som varit "mina" vanner under tiden tillsammans med mitt ex forblev mina vanner exklusivt och brot kontakten med honom, detta forstod jag faktiskt inte forran ar efterat eftersom det ar knappast nagot man fragar om.

Har nu varit duktig och utrattat arenden per cykel; kemtvatt, mat-shopping samt slank in pa H&M och kopte ett par shorts. Har just intagit en sallad med feta-ost, melon, blandsallad, valnotter och sallads-skott med balsamico fran Peck i Milano. Ikvall hade jag planerat paron och endive sallad med pecorino till forratt, pagon pasta och sedan rabarberpaj. Det ar verkligen ljuvliga varma kvallar nu och tror nog det blir en flaska vin ocksa. Nagon fler som noterat over hur mycket festligare det blir pa sommaren nar man kan sitta utomhus och ata och hur enkelt det kanns att plocka fram en god flaska vin sadar helt apropa. Tank att man skall fa daligt samvete for att dricka vin en vardag-kvall bara for att man flyttat norr om alperna....

Mlle M - här har du en som definitivt bor norr om alperna och aldrig får dåligt samvete när en vinflaska korkas upp en vardagskväll. Något har jag lärt mig under dessa 7 år tillsammans med en fransman . Igår korkade vi upp en champagneflaska och satt på balkongen och njöt. Egentligen ville jag ha rosévin till salladen men har i år inte hittat (eller letat) sommarens rosévin.

Nä lapinette, vin och dåligt samvete är knappast en koppling man gör när det gäller dig ;) Och det tackar vi för.

Mlle M. Usch, jag hade ju skamligt dålig koll! Var i Tyskland bor du? Själv pratar jag tyska något sånär för jag läste det 6 år i skolan och gick en del kurser i München och Lindau, men oj vad man aldrig använder sin tyska... om man inte råkar bo där! Mannens bror bor i Düsseldorf så vi brukar åka dit och hälsa på, då och då. Jag gillar tyskland, om än i mindre portioner. Har hört många som har varit expats där men menat att det är ett svårt samhälle att komma in i, lite stelt och slutet, hur känner du?

Lapinette: Hade faktiskt en Bretagne-resa på gång för en massa år sen med mannen, vi skulle på bröllop hos några vänner... men sen ställde jag in av konstiga skäl. I efterhand har jag fattat att jag var så flygrädd! Flög inte alls under flera år, fick bara tokpanik och satt och andades i en påse och tryckte i mig Stesolid första gången jag skulle in i planet igen. Men nu slipper man den värsta ångesten, skönt!

Lapinette: Fantastiskt! Da skall jag inte genera mig utan botanisera i vinkylskapet, hmmm...ngt italienskt tror jag, kanske en Chianti ar valdigt fortjust i vinet Brolio som vi rakar ha nagra flaskor av annars rakar jag veta att det finns en Brunello di Montalcino inhandlad nu senast i en vinbutik i Bordighera som kanske kan passa....

Gemma: Jo, jag kan halla med om Tyskland och tyskarna kanns som ganska "slutet", tror iofs att det ar lite lattare for mig eftersom min man kommer harifran men det gar inte att komma ifran att man "marker ut sig" pa ett annat satt som utlanning har. Men flexibiliteten ar val lite si och sa med men saker och ting fungerar onekligen; men efter att ha bott i Frankrike dar allt var betydligt mer omstandigt och tog tid blev det saklart en omstallning. Jag var snabbt inne i det tyska systemet medans jag fortfarande ett ar efter jag lamnat Frankrike sande diverse "justificatif" till franska foretag och myndigheter. Jag har dock fortfarande inte lart mig punkligheten och mer an en gang har jag haft blott har och varit utan make-up nar inbjudna gaster anlant

Mlle M: Tycker att du verkar ha en väldigt optimistisk attityd. Själv kunde jag bli vansinnig på de tyska butikskärringarna som förföljde en runt i butiken fem i halv sex för att fösa en mot utgången, allt - precis allt, stängde ju senast 17.30. Och sjutton vad viktigt det var att man var medveten om reglerna. Blev också stoppad när jag åt hallon från vägrenen av människor på cykel som förfasade sig över det opassande i mitt beteende (de hävdade att det var omtanke, jag skulle inte äta trafikförgiftade bär, men jag anade någon sorts önskan om att få vara polis också). Poliser (äkta) patrullerade på stadens gator och läxade upp min nittonåriga väninna för att hon var ute och gick med sina vänner klockan 22. Med mera. Men i rättvisans namn - allt detta inträffade i Bayern och det är ju lite speciellt... var i Tyskland bor ni och känner du igen dig?