Izunia, stort lycka till på jobbet! Har helt missat det, sist vi pratade hade du ju inget jobb kvar... är det samma som tidigare? Det går säkert bra med Miss J, men jag förstår hur du tänker, jag är likadan.
Lapinette, vad spännande med din pappas besök. Har ni lyckats bonda lite nu, efter all hans bortavaro? Hur länge var han hos er?
Dewi Sri och Mlle M: Kul att höra hur ni har det. Och den där risotton hade man gärna provsmakat. Åt för övrigt jättegod risotto själv nu i helgen, med lax och cevice och syndig vitchoklad-jordgubbsdessert, hos min författarväninna och hennes make i deras nyrenoverade tjugotalsvilla. Vi bodde över mellan lördag och söndag, mycket snack om hennes debutroman och de efterföljande lyriska recensionerna (som hon av förklarliga skäl varit rätt nervös för), en massa tittut-lekar med monstret och deras åttaårige supergulliga son och komalik sömn i den susande skogstystnaden. Det enda jobbiga var att mitt liv på sistone har varit "a sea of pee". Vi hade skrotat monstrets blöjor för gott dagen innan och hon ville absolut inte kissa på pottan så vi kröp i princip omkring på alla fyra och torkade pölar på deras fiskbensparkett i ett dygn. Men sedan vi kom hem har hon varit supermotiverad, knappt en enda pöl på golvet, nästan allt hamnar där det ska (i pottan). Vi gick också på simning igår medan mannen oljade lilla husets ytterdörr. Den här morgonen började med två lyckade pottbesök, innan jag lämnade över monstret i dagisets ömma famn, och fick samtliga blöjor med mig hem, till nästa barn. Känns onekligen rätt vuxet och nästan nostalgiskt. Hon har ju blivit så stor! Kände det extra mycket i morse när hon bekymrat försökte peta på omeletten på gaffeln och hela tiden sa: Nej! Det går inte! Det går inte! Som en liten orolig tant. Att så mycket kan hända på nitton månader, kan inte fatta det.
Själv tvättar jag tvätt, mumsar halsbrännetabletter (japp, det är dags igen) och spanar ut mot den gråtunga himlen, i hopp om lite promenadvänligare tider. Ska nog tillbringa veckan i eller nära hemmet för att undvika små monsterolyckor längs vägen, det går ju upp och ner hela tiden. Mannen ska dessutom vara bortrest heeela veckan, så det blir nog lite tungt.
Hoppas ni andra har det bra..? Kram, G