Gå och lämna blod!

Dessutom, det är alltid jättebra att folk anmäler sig men när det är blodbrist så är det inte nya givare man vill ha, för dem kan de inte använda med en gång ändå, det är sådan som donerat innan som behövs! Så att tjata på stickrädda att ta sig i kragen när det är kris är inte lönt, för det är inte nya donatorer som behövs när det är akut.

Malin och Joel skrev 2009-06-04 22:26:31 följande:

Sant, men ett tillskott nya blodgivare skulle lösa eventuella framtida kriser.

Exakt

Absolut vill jag få fler att lämna blod, men att skriva till spruträdda på ett bröllopsforum är inte lösningen... så dum är jag inte!!

Som jag skrev; självklart är det alltid bra när folk anmäler sig.

Och som vanligt är pengar lösningen

Panzerfaust skrev 2009-06-05 12:52:11 följande:

Absolut.

Altruism är artfrämmande.

Jag är spruträdd men lämnar blod ändå. Iofs höll jag på att kasta mig av britsen i panik när sköterskan helt oväntat slängde fram nålen och höll på att sticka. Då blev hon förvånad

Spänner mig som sjutton, och börjar nästan gråta innan sprutstick/nålstick. Men när nålen väl är i har jag inga problem med det, och noterar att jag ska försöka banka in i huvudet att det inte var så illa som jag befarat.

Men nästa gång ligger jag där och nästan lipar ändå...

Hur som helst så bestämde jag mig för flera år sedan att det inte skulle få hindra mig från att bli blodgivare. Har en ganska ovanlig blodgrupp, och de har ringt några gånger och meddelat att jag gärna får komma in och lämna blod direkt p.g.a. brist...

Just denna blodbristen får dock klaras utan mig, eftersom jag inte får lämna blod när jag är gravid.

Men det är jättebra om så många som möjligt blir blodgivare. Det brukar ju bli brist i slutet av sommaren, så om man anmäler sig som ny blodgivare nu kan ens blod göra nytta då!!!

Så alla som tycker att ett nålstick ÄR överkomligt för dem, och vill utmana eventuella rädslor: Anmäl er som blodgivare!!!

Hej!

Tack till er som lämnar blod. Vi har en cancersjuk dotter som genomgått många operationer och vid flera tillfällen varit i behov av blod. Tyvärr kan jag inte lämna själv, men min M2B anmälde sig direkt.

Så stort tack - ni räddar faktiskt liv med denna insats!

Själv blev jag nedhållen av två sjuksköterskor före min första operation, 9 år gammal. De tryckte ner mig i stolen och tog blodprovet trots att jag sparka och skrek och grät.

Jag hatar sjukhus, uniformerna som sjuksköterskor och läkare har ger nmig ångest och nålar får mig att svimma.

Undrar snarara (riktat till Miss Bii)
Hur kan man inte förstå rädslor? Och hur kan man ifrågasätta andras rädslor som man inte själv har?

[citat]
Själv blev jag nedhållen av två sjuksköterskor före min första operation, 9 år gammal. De tryckte ner mig i stolen och tog blodprovet trots att jag sparka och skrek och grät.Jag hatar sjukhus, uniformerna som sjuksköterskor och läkare har ger nmig ångest och nålar får mig att svimma.

Men jag antar att du ändå är glad att du trots det blev blev opererad?
Det är tråkigt att du och många andra har haft så traumatiska upplevelser av sprutor och provtagning. Då har ni antagligen mött personal som är väldigt "klumpiga" i kontakten. Men troligtvis är det så att ni/vi alla någon gång kommer att behöva lämna prover/få läkemedel via injektioner liksom våra barn. Jag menar inte att man bara ska "bita ihop", men tänk också på att våra rädslor och fobier kan projiceras på barnen. Jag har lämnat blod i snart åtta år och kan säga att jag inte har mött dessa "hemska" läkare och sjuksköterskor. Sen finns det ju faktiskt Emla-kräm... Och varför inte sätta på MP3-spelaren med lite skön, avslappnande musik i lurarna och slappna av. Om man förklarar för personalen på blodcentralen att man är nervös/rädd brukar man få ta den tid man behöver.

Jag jobbar som sjuksköterska och behandlar dagligen patienter som är i akut behov av blodtransfusioner. Utan er blodgivare skulle dessa människor blött ihjäl! Så tack alla som trots spruträdsla ger av er tid och ger liv!