Tantvarning 3

Hej tanterna!

-I´m yours-hur har det gått? Hur mår du och hur mår Lasse???
*väntar spänt på nyheter*

-Trollet, vart tog du vägen? Jag såg dig, sedan var du borta.Var det idag det var sjukgymnasten?

-Didis *håller tummarna för fullt*

-Originalrosen-var i allvärlden har du gått och gömt dig? Det gälleer förövrigt BlygBrud också.

Håller absolut med dig om alla kan göra något.
Tyvärr är det allt för många föräldrar som INTE tänker som du (jag funger lika dant. det är därför jag ibland har 7 ungar att mata istället för 3).

Jag nattvandrar 4 ggr per år. Det är äldsta sonen skola i samarbete med komunen som ordnar. Av 60 möjliga föräldrar är vi 7 stycken som alltid dycker upp. Vad för ursäkt de andra 53 har vet jag inte, men dem orkar inte ens meddela att dem inte kommer. om alla gav lite av sin tid skulle det göra stor skillnad.

Att skaffa sig barn är ett livsåtagande och det är du som förälder som har det huvudsakliga ansvaret att utbilda och vägleda ditt barn in i samhället.

Att sanhället som gemenskap har totalt demonterat fritidsgårdar, fritidsaktiviteter och försämrat förutsättningarna för idrott m.m. är otroligt sorgligt.

Att dem som skriker sig hesa inte får uppmärksamhet kan man ju fundera vad det beror på.

TinkerBelle:
En sak jag reagerat över är bristen på medmänsklighet hos vissa vuxna individer. Att t.ex. förfasa sig över (njuta av?) andras olycka istället för att försöka hjälpa till är ett sånt exempel. Vad är det som gör att en del människor finner tillfredsställelse med att trycka ner andra? Inte lär det bidra till ett bättre samhällsklimat i alla fall.

Nu har jag kollat bilderna, Didis!

Vilket vackert brudpar.
(Skriver lite snabbt här, vet inte när BT stängs? "Lunchtid", det är lite subjektivt, va? Jag har lunchtid nu.)

Vet inte svaret, men jag tänker ofta på samma sak.
Inlärt betende?
Oförmågan att se det stora hela och meningen med livet?

Tror sten hårt på att "what goes around comes around".
Om jag mår dåligt lär det knappast bli bättre av att spy galla över någon annas situation. Jag kan spy galla över min egen det är mitt val.

Varför är det så svårt att glädjas åt andras lycka?
Varför drar vi oss för att stötta och uppmuntra andra människor när dem behöver det?

Tråden verkar vara bortplockad, men det var i alla fall en tjej som startade en tråd för att beklaga sig över att hennes inlägg tagits bort i flera trådar då hon hade lagt in länkar till sin blogg i dem. Sen hade hon lite svårt att hantera det faktum att hon inte fick medhåll utan mothugg istället. Och helt plötsligt framställdes vår egen passionsblomma som en svart tulpan fäktandes med svärdslilja (eller hur det nu var Panzerfaust så fint formulerade det). Att inte hålla med likställs visst numera med att kränka någon.

Förresten någon som läste Skånska dagbladet igår?

Fick besked igår att jag är önskad på en anställningsintervju! Läskigt! Var åtta år sedan sist, huu, jättenervös! Kan man få lite stöd fram t måndag?

Soldemor: Här är den tråden om du har tråkigt så kan du ju läsa den, den tog en vändning jag föga htp://www.brollopstorget.se/Forum-2-18/m3339304.html

man annars är Tonårsmorsas sammanfattning bra.

Vad spännande med intervju! Det får vi hålla tummen för, vill du gärna ha den tjänsten?

Undrar apropå det hur didis intervju har gått?

www.brollopstorget.se/Forum-2-18/m3339304.html

nu kanske länken blev som den skulle...