brudöverlämning

För att vi inte lever på en öde ö här i Sverige. Vi vet (förhoppningsvis) hur det ser ut för kvinnor runtom i världen. Alla lever inte i samma kontext som vi.

För många kvinnor i världen är det en konkret verkliget att alltid vara underställd män. Tjejer får inte gå i skola (de ska sköta hemmet och barnen, så det är onödigt). Tjejer blir omskurna - och hur vidrigt det är behöver jag inte gå in på. Tjejer är underställda män både juridiskt och socialt, och får inte välja själv vem de vill gifta sig med.

Jag själv är inte heller en ö. Det jag gör påverkar min omgivning. Väljer jag att köpa ekologisk mat i den mån det är möjligt så bidrar jag till en positiv utveckling inom matindustrin. Jag kan också välja att köra så lite bil som möjligt, handla på second-hand, sortera mina sopor osv. Det är positivt på två sätt: det ger en liten skillnad i den fysiska verkligheten, och det skickar signaler till min omgivning om vilka ideal jag lever efter.

För mig är brudöverlämning en sed med solkigt ursprung som jag inte vill ha här i Sverige (eller någon annanstans heller, för den delen). Jag är stolt över att det varit tradition i Svenska Kyrkan, och landet i stort, att brudparet gått in tillsammans som symbol för att kvinnan är en självständig person som får välja vem hon gifter sig med. Skulle jag valt att överlämnas av min pappa hade jag skickat helt galna signaler till våra gäster och deras barn. Och vem vet - kanske någon av brorsdöttrarna om 15 år förklarar för sin vigselpräst att "min faster blev överlämnad, så det vill jag också bli, och det är MIN dag"....

Allt vi gör spelar roll. Jag är långt ifrån perfekt, men jag försöker låta mina grundläggande värderingar visa sig i hur jag lever. Jag tror att det har betydelse.

jag hade varit helt med på er om det vore så att dagens tjejer som vill bli "överlämnade" ville bli det pga av att de tyckte det kändes som en bra grej att göra för att de kände sig underställda sin far. Men jag tror knappast att det finns en brud i sverige som vill göra det av den anledningen. "motståndarna" eller vad man skall säga ser det som en symbol för förtryck, "förespråkarna" som något helt annat. Som jag sagt innan, det handlar om totalt olika synvinklar. Och som jag sade innan, om till exempel min lillasyster hade gått in med mig hade det väl knappast setts som förtryck. Nu har jag ingen. Och jag har ingen mamma, och så vidare. Och jag kan inte rå för vilket kön min far har heller för den delen. Jobbigt att vara man nuförtiden för allt de gör känns de som får "förtryck"stämpel på iom att de råkar vara män. *glad att vara tjej*

Nancy Drew skrev 2008-12-06 14:22:16 följande:

kanske ska tillägga att pappa är den minst patriarkaliska typen i universum=) Han har liksom inte "bestämt" och satt regler osv enl traditionell föräldraroll, utan vi har kommit överens om hur saker ska fungera genom att resonera om det. Visst har han haft sista ordet så länge man har varit omyndig, men det har liksom inte behövts så ofta. Jag är den bästa kompis han någonsin har haft (har han sagt) och vice versa. Han kanske inte var världens bästa pappa i färäldratermer om man säger så, och många skulle nog resa ragg av denna demokratiska uppfostran, men hey, han är min bäste vän. Eller ja, nu är ju killen också min bästa vän, men man kanske får ha två =)

oj vad jag spammar, förlåt

Utan att veta något mer om din pappa undrar jag hur han kan ställa upp på en så unken sed som att lämna över sin dotter om han är den minst patriarkaliska typen i universum?

Min egen far skulle aldrig gå med på det. Jag frågade faktiskt vad han skulle sagt om jag frågat. Svaret blev: "Men jäntong, visst ha jag väl lärd dej gå själven?" (bred västerbottniska).

Min far har uppfostrat mig till en självständig kvinna. Han skulle aldrig komma på idén att bidra till en bild av mig som osjälvständig.

Håller ni på än?Orka