• Lilla My

    Bröllop och feminism?

    Bröllop, bröllopsplanering och feminsim? Går det ihop egentligen?
    Som feminist ser jag med fasa på hur jag och min blivande beter som rena karikatyrerna med det mesta som har med bröllopsplanering att göra. (Kolla bara på vem som häner mycket här!)

    Kan man ha ett feministiskt bröllop? Kan man överleva planeringen utan att falla in i könsstereotypa mönster? Era tankar och funderingar, tack!

  • Svar på tråden Bröllop och feminism?
  • Zozo

    Jamen det är ju inte riktigt samma sak... man kan vara både och:

    "Humanism (från it. umanista -> umano "mänsklig", jämför lat. humanus, "mänsklig") är en idéströmning ? vanligen andlig eller kulturell ? som utgår från en livsåskådning som bygger på den enskilda människans värde och bildningens vikt, men också på ett allmänt humanistiskt förhållningssätt."

    det är heller inte riktigt samma sak. Jag TROR.. (VSB..) att man skulle kunna vara humanist UTAN att vara feminist, dvs förespraka kvinnans jämställdhet med mannen.

  • Ilbäcksan
    Zozo skrev 2007-11-27 10:29:54 följande:
    Jag TROR.. (VSB..) att man skulle kunna vara humanist UTAN att vara feminist, dvs förespraka kvinnans jämställdhet med mannen.
    Självklart kan man vara både ock, men jag tror att ordet feminism behövs sålänge det inte är jämställt, mer än det kommer behövas längre fram när vi förhoppningsvis inte har det problemet längre. Jag behöver ju inte kalla mig feminist om det inte finns något att kämpa för längre. Det är iaf vad jag tror.
  • viktualia

    Ilbäcksan skrev 2007-11-27 09:01:53 följande:


    Vad är secret box?? *fattar ingenting*
    Secret box är ett begrepp för sensuella bilder tagna på den blivande bruden, satta i ett album som bruden ger i morgongåva till brudgummen.

    .... Själv vill jag INTE blanda in mitt utseende i relationen till min make och därför är sånt otänkbart för mig. Jag vill att han älskar mig för den jag är och tänker på mig för den person jag är. Mitt utseende är bara en yta och jag har inte några behov av att trigga hans känslor för mig med mitt utseende. Detta var ännu viktigare för mig tidigare, jag har nyligen blivit av med en rätt rejäl övervikt och har aldrig velat diskutera eller framhäva mitt utseende i mina relationer. Men det är mitt privata sätt att förhålla mig till utseendefrågan..
  • GME76   080802

    Fast det tycker jag känns ganska naivt, utseendet tillhör hela paketet.

  • GME76   080802

    tattar-Emma:
    Jag är 100% hetero, ska gifta mig med en man men tycker ändå en naken kvinna är vackrare än en man .

  • Duchess

    Innebär det att dina känslor för din man skulle svalna om han t ex fick svåra brännskador i ansiktet?

    GME76 080802 skrev 2007-11-27 11:06:53 följande:


    Fast det tycker jag känns ganska naivt, utseendet tillhör hela paketet.
  • GME76   080802

    Haha, nä men att utesluta sitt utseende som en del av relationen anser jag är naivt. Skulle jag börja strunta i att duscha, klä mig i smutsiga kläder och bli allmänt nergången (i mina ögon) så skulle jag inte gilla mig själv och gillar jag inte mig själv så fungerar inte relationen i a f oavsett den goda tanken att det endast är insidan som räknas.

  • viktualia

    GME76 080802 skrev 2007-11-27 11:56:53 följande:


    Haha, nä men att utesluta sitt utseende som en del av relationen anser jag är naivt. Skulle jag börja strunta i att duscha, klä mig i smutsiga kläder och bli allmänt nergången (i mina ögon) så skulle jag inte gilla mig själv och gillar jag inte mig själv så fungerar inte relationen i a f oavsett den goda tanken att det endast är insidan som räknas.
    Det var verkligen INTE så jag menade, men jag inser att det är mycket komplicerat att försöka förklara detta via korta meddelande här. Naiv vill jag verkligen inte bli kallad, men kanske gav mitt korta inlägg det intrycket.

    Jag sköter mitt utseende och förväntar mig att maken gör detsamma, men kärnan i mitt resonemang handlar om att min yta inte har med relationen att göra. Liknelsen med brännskada var väldigt bra. I mitt fall handlar det just nu om att jag bantat bort 21 kg från min ganska lilla kropp. Visst betraktas jag som snyggare ut ett slags skönhetsideal nu jämfört med när jag var tjockare, men jag vill verkligen INTE att min man ska tycka om mig mer nu jämfört med tidigare. Jag är verkligen rakt igenom samma individ och vill bli älskad som den, oavsett om jag gått ner 21 kilo eller inte.

    Men som sagt... detta kanske är för klurigt för att få fram i texter som detta... så jag tar inte speciellt illa vid mig, utan tar det på konto för "missförstånd på nätet".
  • Zozo

    Klart att utseendet räknas, men inte sa mycket egentligen. För mig var det extremt viktigt att min make älskade mig med min 20 kilo för mycket och inte bara "om jag gick ner dem".. sa jag haller med Vickan där.

  • GME76   080802

    Nä men då är jag helt med. Det är helt sant att det är svårt att få fram vad man vill säga via ett sånt här media. Alltid ngn som missförstår .
    Jag gick själv upp nästan 30kg med båda barnen och sambon älskade mig ju inte mindre för det.

Svar på tråden Bröllop och feminism?