Ny tråd, ny månad och nya friska tag

Izzie
Samma med Malte, han äter men tycks inte alltid bli mätt, därför kör vi med ersättning till vissa mål vi också. Dessutom tror jag inte att jag har tillräckligt med mat den här gången heller.
Kör också med amningsnappen emellanåt eftersom Malte också har ett stort sugbehov och suger riktigt hårt emellanåt så det gör ONT.Ingen skön känsla alls.
Kanske också ska prova med öronproppar, för jag hör alla ljud Malte har för sig medan maken bara sover och sover, likaså Max när han sover hos oss.

På fredag ska vi på vernissage! Iris är speciellt inbjuden, hehe, jag tror inte de vet vad de gett sig in på. Så vi måste ta oss till Bellmansgatan på söder och som den late förortsbo jag är så vet jag inte riktigt hur jag ska ta mig dit om jag inte kan parkera bilen utanför!

Öronproppar skulle jag aldrig kunna sova med, det skulle störa mig lika mycket som att inte ha dem!

Vi körde ju också med ersättning när Iris var liten men inte sov hon bättre för det!

Cicci, jag förstår att du var nere och umgicks med din svägerska i Alperna, jag undrade faktiskt om du åkt ner själv och hur du i så fall fick någon skidåkning avklarad men nu förstår jag! Vart ska ni härnäst?

MrsB och Izzie: Moa hade också mkt ljud för sig i sömnen redan från start. Därför funkade det inte för oss att ha henne i vår säng, till slut inte ens i vårt rum. Sedan hon var några veckor sov hon i annat rum, sedan hon var 8v sover hon i sin spjälsäng i sitt eget rum. Vi har dörrarna öppna (rummen ligger bredvid varandra) så vi hör när hon vaknar på riktigt men slipper alla småljud. Små barn har ju REM-sömn oftare än vi vuxna och då låter de ju också mer.

Piggelin: vi åker v11, ons kväll till sön morgon. Jag tror jag kommer att sakna Moa fruktansvärt men jag sa ja då när jag sov som sämst och nu kan jag inte backa ur. Dessutom ska det bli kul!

Usch, det har inte gått någe bra med hennes dagsömn idag. En sak har jag lärt mig om barn och det är att det är "2 steg framåt och 1 steg bakåt" Om man inför ngt nytt (tex bort med nappen) så kan det ibland gå lättare än man trott i början, bara för att man sedan får ett bakslag några dagar senare. MEn i det stora hela går det framåt så man får behålla fokus på det...

Jag tror också att det är BTs kassa tillgänglighet som gör att tråden lugnat ned sig, i kombination med stor andel nyfödda och semestrar. Själv hatr jag jobbat och rest i jobbet intensivt den senaste och alla småstunder jag kunde koppla upp mig och nöjessurfa var BT nere. Morr!

Idag har jag faktiskt unnat mig att vara hemma och vara ledig, jätteskönt. Jag orkar förvånansvärt mycket, men ger jag kroppen chansen att sova ut så tar den den och det med råge...

Äntligen tror vi att vi känner lite rörelser därinnifrån ! Man vågar nästan inte tro på att inte bara är tarmarna som låter.

BS, stackars dig med magsjukan. Iris tog nog ingen skada, men jag förstår att det kändes i dig.

Nattson, recensera gärna F&S-gympan. Funderar på att testa den också.

Mrs B, låter kämpigt med sömnen. Men du verkar ändå så pigg så snabbt efter förlossningen!

Muggles,

låter helt rätt att ta chansen att komma iväg till Åre. Det är säkert mysigt för din make att få lite sammanhängande egentid med Moa också!

Izzie ? vilken berättelse, helt otroligt (eller kanske snarare vansinnigt) vad du gick igenom. Jag är på samma gång både mållös & i vissa delar associerar jag till min egen förlossning & alla de där jobbiga tankarna efteråt. Men med den skillnaden att du måste haft det så otroligt mkt jobbigare & dessutom att det höll på så vansinnigt länge! Blir faktist lite halvförbannad, hur kan man låta ngn lida så omänskligt mkt under så lång tid? Det påminner också om en kompis förlossning ? hon höll på i tre dygn & det var verkligen HELT omänskligt det hon gick igenom. Minns att de fick söva henne på slutet, eftersom moderkakan inte kom ut. Sen vaknade hon på uppvaket, hennes sambo var inte där & sköterskorna kom direkt med deras lilla pojke & lade honom på hennes mage, vilket gjorde henne helt livrädd á la ?Ta bort honom!!? Det där med att knyta an direkt skedde definitivt inte där ? hon var för traumatiserad. Efteråt har hon fått professionell hjälp för att bearbeta allt som hände, tror dock fortfarande att nästa barn är väldigt långt borta i hennes sinnevärld. Till saken hör att denna tjejen definitivt är en av de tuffare jag känner, definitivt ingen ?vekling? som gnäller i första taget.

Som sagt ? jag känner igen känslorna när de höll på att bända ut & in på en, när det bara gjorde så olidligt ont, när de hävde sig på min mage, smärtan som aldrig tog slut, jag som bara skrek & en BM som då höll handen för min mun ? ?Skrik inte, använd kraften för att krysta istället?. Just den där handen har jag drömt mardrömmar om flera ggr & bara gråtit när jag tänkt på det, kändes så fruktansvärt obehagligt liksom. Att gå igenom en vaginal förlossning till, känns i dagsläget avlägset. Snitt kan jag ju hantera eftersom jag gjort en sådan operation förut, men vaginalt var bara så himla gräsligt. Naturen är finurlig, men varför i hela världen ska det vara så smärtsamt & jobbigt att föda barn?? Fattar inte varför inte naturen kunnat fixa till det lite finurligare & smidigare?

Men du höll på så mkt längre, så himla mkt mer komplikationer & så snittet på slutet. Att du grejade detta ? jag är verkligen imponerad!! ?och det där att skriva av sig, att det är lite som terapi ? så var det precis för mig med. Kände att när jag väl hade kommit till skott & skrivit min berättelse, så kunde jag lämna det bakom mig lite mera.

Nu läste jag precis ditt inlägg en gång till ? mina tårar bara rinner! Vilken bedrift, Izzie! Stoooor kram!

Angående ljud i sömnen - Amanda är precis likadan & sen ett par veckor tillbaka har vi ställt hennes korg strax utanför vårt sovrum. Hör fortfarande alla hennes ljud, men inte lika tydligt & jag somnar om mkt bättre än förut.

Lagade precis lunch till mig själv (mannen har ju skömt bort mig jättemkt & fixat lunch i förväg som jag bara kan värma i mikron) - gjorde eget potatismos för första gången på typ hundra år. Riktigt gott & gick ju faktist snabbt att fixa!

Hade en fd kollega på besök mitt på dagen idag - alltid kul med lite sällskap & få höra lite skvaller från jobbet ...och igår hade jag min fd chef (som jag nuförtiden kallar min "mentor" ) här, alltid så peppande att träffa henne! Skrattar i kubik & mkt vettiga diskussioner! ...fick ännu mera kläder till Amanda - tror vi måste skaffa en separat garderob snart till Amanda... Ok, att jag tänkte att vi skulle få en del kläder ism Amandas födelse, men den mängden vi fått överträffar precis allt vad jag hade trott. Folk är verkligen så otroligt generösa!!

Okidoki, nu ska jag ta en promenad, sen ska jag klippa & klistra på inbjudan till dopet. Pyssel-genen som får komma fram lite grand

Izzie - Vilken vansinnigt hemsk upplevelse din förlossning måste ha varit, sitter här med tårar i ögonen efter att ha läst den.

Tinga - Grattis till tvillingarna, förstår att det är omtumlande och läskigt, men jag tror det kommer att bli fantastiskt för er i slutändan!

Stort tack för alla grattis, är så lycklig för att jag slapp gå över BF och att förlossningen satte igång av sig själv. Conny är nu en vecka gammal och äter, sover och fyller blöjor mest hela tiden. Nån gång emellanåt får man se hans fantastiska mörka ögon också, och då kan man inte göra annat än att titta på honom.
Lovar att skriva förlossningsberättelse snart och skicka en bild på underverket till muggles.

Många kramar från koko

Jag har de sista dagarna börjat fundera mycket på förlossningen. Just därför uppskattar jag alla era förlossningsberättelser så mycket.

Jag vet inte alls riktigt hur jag vill ha det, jag hoppas att det ger sig efter den där förlossningsförberedande kursen.

Ska man ge sig på en profylaxkurs också tycker ni? (Tänkte mig i så fall Annas profylax). En kompis jag pratade med var lyrisk över den, en annan var inte jätteimponerad. Vad tycker ni?

Stort grattis igen Koko! Vad kul att höra av dig!