Ang detta med uppfostring och könsroller, så känner jag inte alls att jag är så orolig som vissa verkar vara, typ min kompis då.
Jag förstår inte riktigt. Man känner sig själv och sin man. Man vet vilka värderingar man själv tycker är vikigt.
Jag hoppas verkligen att man kan lyckas ge sitt barn sunda grundvärderingar som det kan ha med sig i livet. Sedan vet jag också att den stora påverkan som barnet kommer gå igenom under sin uppväxt lär ligga utanför hemmet. Dagis, skolam kompisar, TV, tidningar, film etc etc
Men någonstans så hoppas jag att jag kan ge ett barn förmågan att lita på sig själv, att kunna tänka kritiskt och ifrågasättande och att ha förmågan att bry sig om andra medmännsikor. För mig är nog det några av de viktigaste redskapen jag skulle vilja ge ett barn.
Sedan skiter jag faktiskt i ifall det är en kille som gillar att spela dataspel, köra moppe, spela fotboll och hockey... Eller en tjej som gillar att klä sig i rosa, sminkar sig och mest pratar killar.
Det är inte alls lika viktigt för mig. Någonstans tror jag de flesta barn och ungdomar går igenom olika faser i livet och om man bara ger dem rätt verktyg så kommer de att kunna utvecklas till fantastiska individer så småningom.
Jag känner att jag vill ge sunda värderingar, men samtidgit vill jag bejaka den individ som mitt barn är. Inte tvinga dem till att ädra sina personliga intressen eller så.
Men att ha ett medvetet barn som inser att det finns olika sätt att tänka och agera tycker jag är viktigt.