Hej friends - nya och gamla! Izunia, hoppas att du har det bra med din vän och att ni gör många mysiga saker ihop.
Amelle, kul med ditt inhopp! Vart tänker du (kanske) flytta? Stålhandske och jag är sedan en tid tillbaka kineser och om du kollar i tidigare trådar - de har ungefär samma namn - så tror jag att du får en rätt komplett, om än skruvad, inblick i hur det kan vara att bo här.
Alla: Helgen var lugn. Stillsamt glamorös, men de minnen som dominerar är arbete för oss båda, två DVD:er (The Darwin Awards och Chefen för det hele), storkok av köttfärssås - hur kan det vara att man aldrig, aldrig tröttnar på spaghetti med köttfärssås? Är det bara för att min är så otroligt GOD? Sorry skrytet, men jag och mannen tycker såklart det. Oxfärs, lök, krossade tomater, olivolja, massa massa timjan och oregano, rivna morötter, vitlök, rödvin, mörk oxbuljong, gosa till sig i wokgrytan (världens bästa kärl, till nästan allt!)... busenkelt men sååå gott. Och så fullkornspasta, och toppat med massa riven parmesan och en stor handfull färsk basilika. Sen har man mat för hela veckan.
Igår var vi även och tränade, har kommit på hur jag kan träna och inte få foglossning, det har stabiliserats nu och jag har insett att jag peppar peppar har tur, min variant är väldigt lindrig. Dessvärre får jag nog acceptera att det blir en höst i gymnastikskor, mina klackskor kan jag möjligtvis stå i men absolut inte kuta upp och ner i trappor med för då gör det sååå ont i mittenpartiet (läs: bäckenet). Å andra sidan har jag på känn att jag håller på att bli simfantast. Det är så vackert ljus i vårt poolhus och eftersom jag simmar utan glasögon ser tennishallens kulliga rygg på pricken ut som ett berg. En mäktig utsikt, med andra ord.
Efter gymmet gick vi till Maneo, en suverän liten restaurang med stans bästa champagneutbud, fast det kunde jag ju inte njuta av denna gång. Däremot en grym brunch där man kunde beställa allt från olika sorters frittata till grillat nya zeeländskt lamm med tre sorters såser, en otroligt god caesar-sallad, en sallad på zucchini och tryffelolja med grillade jätteräkor, cocos-crème brulee, frukt med yoghurt och vaniljstång osv. Man betalade knappt 150kr sen fick man välja vad och hur mycket man ville. Kocken, en väldig australiensare, gled förnöjsamt runt i den futuristiska lokalen i sin lila kock-outfit. Paret vi åt med, en kinesiska och en fransos, är väl sådär, av någon anledning vill de alltid träffa oss men jag tycker att det är ganska jobbigt, jag bara ler och ler så att det stramar i kinderna medan jag ställer artiga frågor, och de bara sitter där stela som lik och ger mumlande svar med en negativ anstrykning. Tre och en halv timme satt vi där och konverserade, och det berodde INTE i första hand på att vi var så absorberade av diskussionen utan på att det tog ungefär två timmar och fyrtiofem minuter innan de slappnade av, någorlunda. Då hade vi i gengäld riktigt kul. Eftersom de bjöd (enligt kinesisk sed, bjuder den som tar initiativet) får vi vackert bjuda igen någon gång i framtiden. Vem vet... kanske deras upptining håller i sig?
På hemvägen slank vi inom Tiffany (mitt initiativ, dock inte jag som betalade...) och tittade på stooora diamanter. Ungefär en carat hade jag tänkt mig ;) av högsta eller näst högsta renhet. Mannen plockade genast fram sin lilla HP-dator och klickade in priser och bokstavsbeteckningar, misstänker att han tänker göra någon sorts prisjämförelse i Europa.
Men ALLTSÅ jag är en hopplös liten glamourslampa, det här inlägget skulle ju handla om hur glamorös den gångna helgen INTE har varit, och så halkar jag dit igen. Ni får förlåta mig och mina drömmar.
Köttfärskram, G