Summan av all glamour under solen OCH ovanför den - deluxe!

Usch, har vaknat sådär tokigt tidigt igen. Är lite stressad, vet inte varför, men mycket med jobb och bebistankar och alla stundande resor och besök. Nätshopping är typ det värsta man kan göra när man är stressad (har jag beställt rätt storlek? Och var det verkligen DEN och inte DEN jag ville ha)? Som tur är, har jag gjort väldigt sunda köp hittills.
Simmade sexhundra meter igår. Simmar lååångsamt och segt i vanliga fall också, och nu med foglossningstendens kan jag absolut inte ta i med benen. Men glädjande nog har jag knappt kännt av den alls, trots att jag envisas med gym och benpress två ggr i veckan. Powerpromenader verkar vara det absolut värsta. Och det som jag älskar så mycket... men jag är i alla fall tacksam och glad, nu. För allt.

Margaux: Oj, oj, oj. Vad ska man säga... Jag älskar ju champagne men det absolut dyraste och godaste jag smakat var en vintage Dom Perignon (och den var bara några år gammal). Vill testa både Krug och Cristal men det får vänta... av flera skäl. Har i alla fall glädjen att stöta på små franska uddamärken ibland, snorbilliga men riktig goda. Men att dricka en så STOR champagne - vilken lycka! Och ditt hår låter exquisite. Själv måste jag ta ett allvarligt tag i hockeyfrillan, snart. Klippte dessutom mannen igår så han har erbjudit sig att pröjsa.

Amelle: Män och skor... ibland undrar jag om inte min man älskar dem mer än jag. Om han kunde massera mig lika länge som han putsar på sina skor....

Graden av passion förstår man bäst när man betänker att han som artonåring arbetade en hel sommar med att lägga asfalt på vägar. Det var trettio grader redan innan man närmade sig den rykande asfalten. För pengarna köpte han ett par klassiska JM Weston-loafers (gillar dem sisådär idag men han hävdar just det, att de är klassiska). Idag har de fått sällskap av ytterligare ett par Westons, två par konstverk från Berluti och ett par söta, gråblå ökenkängor från Crocket&Jones. Nu väntar han på det ultimata paret: Ett par helt handgjorda, måttbeställda John Lobb-skor, i klassik brogue-modell, baserade på ett par artonhundratalsskor (bara skoblocken i trä går loss på 7000 spänn så ni kan ju tänka er...). Vi tog mått och beställde dem nu när vi var i London, och nu måste han vänta sju månader... och däremellan ta sig till London (från Shanghai!) för en provning!

Idag är det sol och blå himmel med en lätt, brun hinna (=bra). Ska jobba, gymma och äta lunch hos en väninna, dit även fabulous-väninnan kommer med sin lilla dotter. Men dessförinnan, cappuccino + bok i sängen!

Kram, G

Amelle igen: Hur är din man när det gäller klockor? Min var på väg åt samma håll, det började i lönndom med tyska klocktidningar, sen tog jag honom i ilfart till Kaplans för att köpa ett gäng vintageklockor för en spottstyver så nu är han lugn och fin. Bäst går hans morgongåva, en svensk Svalan Sportsman från -56, pris: 500:- De andra strular en del, dessvärre.

Margaux, jag jobbar som skrivande journalist. Förstår att ditt jobb kanske inte alltid är så rosenskimrande som i det inlägg du beskrev ovan, men ack vad trevligt det lät!

Själv är jag träningssugen, skulle ju gå på ett pass body pump innan jobbet men hade så mycket jobbstress i huvudet att jag inte kunde sova. När jag vaknade 01.30 kallsvettig av att jag drömt att jag pratat med min chef angående ett jobb, så insåg jag att det vore snällast mot mig att låta mig sova en extra timme istället för att träna.
Och ikväll blir det middag med gamla pluggkompisar, så inte hinner jag då heller, suck.

Gemma: Klockor är det inte så farligt med än. Men jag ser det komma så smått. Wow, måttbeställda skor! Vi (eller mest han) satt i helgen och kollade upp priser på just det i London. Aj aj i plånboken, det får nog vänta tills efter bröllopet.

Men jag tycker att det är mer sympatiskt att spara och drömma om en fin sak, snarare än att (som jag oftast) köpa många slit-och-släng prylar. Eller man köper ju inte skit, men hade kanske hellre kunnat spara lite och få det där lilla extra.

Amelle - ser att du har många gemensamma nämnare till Gemma!

I vår familj så är det jag som gillar att köpa kläder och skor som i de flesta familjer. Vi har gemensam ekonomi men forfarande olika konton vilket gör att jag köper utan att känna mig skyldig eller fråga mannen men jag säger som Gemma, tänker efter mer nu än tidigare. Sen har jag aldrig varit mycket för dyra märken vilket gör att jag inte får ångest efter att ha köpt något.

När det gäller maken och skor. Så har han i princip 3 par som han använder jämnt och i olika syften. Han påstår att i Stockholm finns det inga bra skor så när han ska göra sitt skoinköp blir det i Frankrike och då gärna något klassiskt och dyrt. Samma sak gäller jackor etc. I övrigt så är han galen i skjortor och där är det bara svenskt som gäller, Eton.

Från shopping till stress! Är också inne i en stressperiod just nu. Massor på jobbet och mitt i allt, nästa vecka så ska vi till Frankrike. Blir stressad då jag inte vet hur jag ska klara av alla presentationer och annat som kommer i samma veva. Igår var jag också stressad för middagen jag hade hemma för väninnorna. Skrubbade musslor som en galning och det tog tid! Märkte att jag saknade min make som är en utmärkt värd. Jag fick ju springa dubbelt nu och kolla in maten, fylla på vin, ta bort tallrikar. Normalt fixar han allt detta utom just maten som är mitt gebit. Konstaterar att parmiddagar är lugnare och skönare än tjejmiddagar. Fast vi hade det supertrevligt! Vissa av dessa väninnor har jag känt i mer än 20 år och vi ses numera väldigt sällan. Det blev en hög ljudvolym vid bordet och många diskussioner. Härligt! Men ack så trött i huvud och mage jag är idag. Kunde inte sluta med vinet i tid utan sjönk sedan ned i soffan när de gott med ett extra glas. Det känns idag.

Skriver verkligen som en kratta! När de GÅTT och inte GOTT. Mon dieu, något jag märkt under min tid på BT. Min svenska och min stavning blir bara värre och värre.

Smarrigt med musselmiddag med gamla polare, älskar moules frites men har aldrig vågat mig på att göra det själv.

Angående stress så brukar jag tänka på de som har barn och jobbar heltid när jag själv känner mig uppe i varv. Jag fattar bara inte hur de gör! Att inte få sova, hetsa till dagis för att hämta och lämna och sen hem och fixa middag. För mig låter det som en omöjlig ekvation.

Amelle - det är väldigt enkelt att koka musslor. Det är bara skrubbandet som tar tid. Nästa gång så tänker jag låta maken göra det jobbet . Och förresten åker om en månad ned till mussellandet, en weekend med makens bror + fru i Bryssel.

Godmorgon, godmorgon!

Strålande vackert väder och en god espresso framför datorn, vad mer kan man önska sig?

Lapinette, så bra att maten blev bra. Allt lät jättegott... men som du säger lite jobbigt att fixa själv. Mina kompisar är lika hemma i mitt kök som jag själv så jag har alltid god back-up. Det hjälper kanske att flera av dem är kockar från början...
Älskar att mitt kök är stoooort så att alla får plats där och att man kan umgår över spisen och matbordet!

..umgås...

Fast nu såg jag just att de biljetter som jag bokat i anknytning till en Toscana resa jag ska göra med några kunder, måste bokas om då flygplanstypen (!) tagits ur drift! Snacka om otur fast det känns fint att ett plan kan landa...