Lapinette: Haha, fantastiskt, ni har faktiskt hittat ett användningsområde för det fruktade, svenska mörkret: Det döljer ränder! Här börjar det bli riktigt härligt. Kvällarna är ljumma och i trädgården blommar de rosa blommorna på trädet. Syrsorna har volym-tävling varenda kväll. Jag njuter av långa, lata middagar på uteserveringar med min allt sötare och bättre väninnekrets. Fortfarande är det lite för varmt för att sitta ute på lunchen, framåt oktober blir det idealiskt. På lördag ska vi på kräftskiva, dessutom har vi spikat att ha en barbecue i trädgården om två veckor dit vi ska bjuda alla de där som vi konstant tänker att vi måste bjuda igen. Om min foglossning bara håller sig på mattan (den har stabiliserats tack och lov, jag har bara lindriga känningar) kan jag njuta av kvällspromenader med mannen, som dragit ner en smula på jobbtempot. En del dagar kommer han redan kvart över sju! Sen sitter vi och bråkar om babyvakter och andningslarm, och sova på rygg (han är för) eller på mage (jag är för eftersom Anna Wahlgren är det... jo, för jag har då avgudat Anna Wahlgren ända sedan jag i tonåren smygläste Barnabokens kapitel om just tonåringar, bland annat hävdade hon att sextonåringen kan få ett plötsligt och häftigt intresse för Existentialism och jag hade precis suttit och plöjt Sartre's "Existentialismen är en humanism" - respect! Liksom... hörde man till de tonåringar som läst Madame Bovary och Vilhelm Moberg i tioårsåldern och fortsatt med Herrmann Hesse och Nietsche, då älskade man verkligen det fåtal vuxna som inte utgick från att man var serietidnings-slav).
Vad ska ni göra för nåt gott i kväll då?