Jag klär dessvärre inte i knallrött, tycker också i allmänhet att det är en blondinfärg, eller i alla fall brunentter med ljusare (mer rosa) hy. Själv har jag mer olivhy och passar i kalla färger, mörkrött, bordeaux och petroleumgrönt.
Idag är det soligt och kallt, dvs bra förutsättningar nu när jag äntligen ska ut med block och penna och skriva artikel. Ska även passa på och klippa mig, längtar! De ger en grym skalpmassage på Tony and Guy.
Igår var vi på den näst sista prenatalklassen. Det börjar kännas som om man träffar ett helt kompisgäng där varje gång; ett supertrevligt tyskt, ett skojigt flashigt new york-par i modebranchen osv. Gemensamt har vi att vi skojar mer än de andra och verkar njuta mer av hela förloppet. Fast igår var det lite jobbigt; en läkare pratade om vaccinationer. Och akta er vad många bebisen måste göra här i Kina! Läskig fakta 1: 40% av alla kineser har TBC åtminstone latent. I synnerhet äldre människor som hostar skulle man akta sig för. Och det gör de ju precis hela tiden, aldrig med täckt mun, gärna precis bredvid en (typ när de kör taxi) och så spottar de vilt omkring sig. När spottet torkar kan bakterierna sprida sig.
Läskig fakta 2: 10% av kineserna bär på hepatit B. Det kan spridas av kocken på restaurangen, eller ayin om hon haft blödande tandkött, inte tvättat händerna (vilket de dessvärre inte alls gör i samma utsträckning som vi) och sedan hänger bebisens kläder på tvätt. Så nu måste vi spruta bebisen full med äckliga saker som innehåller kvicksilver och ger varbölder. Vi måste också tvinga ayin att gå till sjukhuset och röntga lungorna, annars vågar jag inte ha henne i närheten av bebisen (det dröjer ju flera månader innan den blir immun).
Jag har alltid gjort mig lustig över att kineserna inte går ut med sina bebisar på flera månader, men det finns en poäng med detta. Barnmorskan menade att man ska undvika rusningstrafik och helger, men i övrigt coola ner sig. Även taxresor var OK sa hon, även om on personligen alltid har fönstret öppet (så att avgaserna strömmar in).
Usch, tjejer, jag känner mig så himla elak som föder barn i ett uland. När den kunde få andas ren luft i Europa. Får kompensera med kärlek och lugn, stressfri livsstil istället. På sikt lär vi flytta tillbaka ändå, när den typ nått krypåldern.
Den har i alla fall mått kanon hittills och säkert har mitt softande och livsnjutande haft stor betydelse.
Fråga till förhoppningsis: Vet du om man fortfarande droppar lapis eller vad det heter i ögonen på nyfödda, i Sverige? Meningen är att det ska skydda mot könssjukebakterier från mammans nederdel (pah!).
Kram, G