När solen runnit ner bakom havslinjen, visst måste man väl befinna sig ovanför den, då? Och bara DET borde ju vara en anledning att fira med lite rosa Moët. Men kom ihåg - det går lika bra med San Pellegrino.
Eder, G
Lapinette: Din mans namn är fint men det är en smula oroväckande, själva beteendet ;)
Tror det blir svårt att vara unik...för det är alltid några andra som också vill vara unika.
Fina svenska gamla namn... jag råkar nog gilla poppisnamnen, de lite gubbiga och tantiga, som Malte, Svante, Edvin och Iris, Edit och Ester.
Vincent är fint, men en väns son heter det så då är det redan taget.
Inser att från när jag var liten och var ensam i hela skolan om mitt namn så ligger det på topp 10 nu. Det föklarar varför jag så ofta känner mig träffad. Hemskt jobbigt när det ropas i mataffärer mm efter ungar som springer runt.
Åh, Chloé har jag alltid tyckt bra om! Men det kan nog vara lite krångligt i Sverige.
lapinette: Tror exakt som du... och att den enda grejen man kan gå på är sin egen smak. Men liite glad blev jag såklart när mitt favvotjejnamn A. är så ovanligt och B. togs emot av mannen med stor förtjusning.
Stålis: Jag gillar Zoe, och Ines. Av de franska alltså.
Inser nu att samtliga mina vänners barn finns med på litorna över de populäraste namnen. För ett par år sen tyckte man ju nästan synd om barn som döptes till Melwin eller Ester
mitt namn har inte varit poppis sen femtiotalet. Då var det å andra sidan väldigt poppis. Och sen blev det väldigt ute. Och nu är det väl bara... ointressant för de flesta.
Stålis - det är min makes ex. som han för övrigt var tillsammans med när vi började vår relation. Går fett bort!!! Annars så har jag gått igenom den franska kalendern och det var inte många namn jag gillade där.
Min väninna i Italien som då också behövde ett namn som funkar och uttalas likadant på fler språk valde Denize.
