När märker man av det?

Jaha, där gick inlägget iväg...

Ok, fortsättningen skulle vara att det vore skönt att ha all hårdvara hemma. Så har man ett steg avklarat iaf.

Det var rätt många som hörde av sig och frågade om klänningen men ingen som kom och provade till slut. Fast jag är inte så jätteledsen för det, jag blev så osäker på om jag verkligen vill sälja den, speciellt till det låga priset. Fast den hänger ju bara där i klädkammaren och tar plats.
När jag tog en kik på de övriga klänningarna på blocket så verkade det inte som att man kunde få så mkt högre pris. Jag vet inte, jag får väl göra ett nytt försök om jag tröttnar på att ha den i klädkammaren.

Jag kommer absolut att vilja ha lustgas (hoppas att jag tål den bara och inte blir illamående!). Helt utan smärtlindring tror jag inte att jag klarar. Men om det går vill jag inte ha ryggmärgsbedövning för att det kan göra värkarna svagare och avstannande. Men det får man väl se - man kanske bönar och ber om allt sedan
Jag läste igår att för att öva mentalt inför förlossningen så ska man trycka bort alla negativa tankar (om att man inte kan, om att man kommer att spricka mm) och ersätta varje negativ tanke med en positiv (jag kan, jag kommer inte att känna att jag spricker etc). Jag ska pröva det

Vänner-fan: har själv precis gått igenom detta med att dra ned 500 kort till typ 90 stycken. Håller nu på att klistra in korten i vårt album om kvällarna.

Vänner: var och fikade precis

Vi fick ett album med ca 25 kort av vår fotograf - färdigt och klart. Det är de bästa bilderna som fotografen tagit (som vi valde ut). Sedan har vi typ 500 bilder till från fotografen + en massa från gäster. Jag hade en tanke om att göra en fotobok (från gordinegenbok.se) med fler bilder och även gästers bilder "en regnig höstkväll". Än har det inte blivit av... Kanske när man är mammaledig - HA! Ja just det, då har man säkert tid *ironi*

muggles - jag borde också prova positivt tänkande...känner mig superdeppig just nu. Ni vet så där som om "kommer aldrig att lyckas" etc. Usch, känns som jag skulle ha tanten vilken dag som helst ...men det är ju 2 veckor dit.

Jag har i det närmaste ingenting att göra på jobbet, jag var ju osäker på om jag skulle vara här den här veckan så det är helt rensat och de viktigaste sakerna har jag lämnat över till andra redan. Ingen vill ju ge mig något större projekt att arbeta med nu när det är så lite tid kvar, och jag vill inte åta mig något direkt heller, så jag sitter här och har det rätt så trist. Om det inte vore för att de vill att jag träffar en dam som kommer in för intervju för mitt vik senare i eftermiddag så hade jag nog gått hem nu. Tänkte i alla fall inte jobba långa dagar i övrigt den här veckan.

Berner, jag är helt säker på att man klarar det här med förlossning, ut kommer den ju på ena eller andra sättet men man vill ju försöka få till en så positiv upplevelse som det nu kan tänkas gå för ens egen del och ta bort den smärta som går att få bort utan att förlänga förloppet känns det som. Men du vet ju vad du talar om så jag ska försöka hålla det i minnet!

Vänner, jo, jag ska försöka få till något slags brev ändå tror jag, om hon inte bestämmer sig för att titta ut flera veckor för tidigt så har jag ju från nästa vecka på mig att författa ihop något och att packa väskan. Vet inte vad jag mer ska sysselsätta mig med hemma men det ordnar sig säkert, det ska bli skönt bara att slippa ta sig till jobbet på morgonen!

Lapinette, ni har ju faktiskt hittills inte fått veta något som skulle betyda att det inte kommer att gå så det klart att det kommer att lösa sig på ena eller andra sättet för er! Fast jag förstår att det inte är kul att gå och vänta men alla undersökningar som går att göra verkar ju vara på väg åt ert håll nu!

Vi har inte heller tagit tag i det där med kort från bröllopet, det blir liksom aldrig av och vi har ingen bra idé hur vi vill ha det med alla kort heller. Likadant med korten från resan som vi tänkte lägga ut så att man kan skicka länken till folk. Trist när tiden bara går och man inte får det gjort! Kanske jag ska börja pyssla med det om jag nu får ett par veckor hemma.

Muggles, hoppas också att jag tål lustgasen, lite nervöst känns det eftersom jag ofta inte tål saker och blir dålig och kräks väldigt lätt. Hade också gärna sluppit ryggbedövningen men nu känns det tveksamt om jag törs låta bli den när jag nu bara får chansen att ta den om den läggs tidigt. Men jag tycker att det verkar struligt med alla slangar med dropp och elektroder nedstuckna i barnets huvud (såg läskigt ut, jag önskar nästan att de inte skickat runt en sån där krok de sätter i barnets huvud för oss alla att inspektera på föräldrautbildningen) så att man har slangar som sticker ut mellan benen också.